- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
150

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Fig. 1. Gamla Näsbyviadukten.

Fig. 2. Den blivande vägbron vid Näsby.

mest svårberäkneliga posten. Tillsammans med sin
närmaste chef, kapten fvar Hjort, hade förf. åtskilliga
diskussioner rörande lämpligaste sättet att utföra
rivningen. Vi insågo därvid ganska snart, att en
rivning av broöverbyggnaden i dess befintliga läge
skulle stöta på mycket stora svårigheter.
Huvudväxeln för bangården är nämligen belägen utanför
broläget, så att förutom trafiktåg alla växlingståg
måste passera under bron, varigenom
järnvägstrafiken är mycket livlig under större delen av dygnet.
För att ej göra något intrång i järnvägstrafiken
måste man därför räkna med att utföra ett kraftigt
skyddsdäck under bron, så att ej delar vid rivningen
skulle kunna falla ned på spårområdet, därest denna
företogs med överbyggnaden i dess befintliga läge.
Det tillgängliga utrymmet i höjdled för ett dylikt
skyddsdäck var dessutom mycket begränsat på grund
av den ringa fria höjden. Härtill kom att en rivning
av överbyggnaden i broläget skulle fört med sig
omfattande krananordningar för nedtagning av
betongbågarna. Vi kommo därför till det resultatet, att den
bästa lösningen vore att på ett eller annat sätt draga
hela överbyggnaden i dess längdriktning ut på till-

fartsbanken, där det skulle bliva möjligt att riva
den utan hänsyn till järnvägstrafiken.

Sedan arbetet erhållits på entreprenad och det
blivit fastställt, att den nya vägbron, vars utseende
framgår av fig. 2, skulle utföras i två spann med en
mellanpelare belägen under den gamla bron, ansågo
vi det lämpligast att först bygga mellanpelaren, för
att på detta sätt erhålla ett stöd vid bortdragningen
av den gamla överbyggnaden. Av
järnvägsförvaltningen fingo vi dessutom tillstånd att flytta ett
mindre trafikerat spår, varigenom möjlighet erhölls att
utföra ytterligare ett provisoriskt mellanstöd.
Beträffande sättet för broöverbyggnadens bortdragande
hade vi att välja mellan två olika metoder, dels att
å ovannämnda mellanstöd placera fasta rullar, på
vilka överbyggnaden, efter vederbörlig förstärkning,
skulle rulla under bortdragandet, dels att å
landfästena och mellanstöden utlägga bärande järnbalkar,
varå överbyggnaden kunde rullas bort på lösa rullar.
I det senare fallet ansågs ingen förstärkning av
överbyggnaden erforderlig. Då det visade sig svårt att
anskaffa fasta rullar för ifrågavarande belastningar,
stannade vi slutligen för systemet med bärande
järn-balkar och lösa rullar, särskilt som järnbalkarna
senare skulle kunna användas till formsättningen för
den nya bron. Vid beräkningen och utformandet av
järnkonstruktionerna har ing. A. Fahlborg, Hvilans
mekaniska verkstad, varit oss behjälplig.

Sedan ovannämnda förberedande arbeten för
mellanstöden färdigställts, tillgick arbetet med
flyttningen på följande sätt. Viadukten, vilken redan
tidigare hade befriats från gatstensbeläggning,
betongbalustrader o. d., varigenom överbyggnadens
totala vikt nedbringats till ca 210 ton, lyftes med
tillhjälp av två st. 40-tons domkrafter från sina upplag
och upplades på pallningar ca 1 m högre än det gamla
läget. De på dragbanden vid upplagen anordnade
vouterna fingo därefter bilas bort, då dessa utgjorde
ett hinder för bortrullningen. I samband därmed
fingo nya upplagsplintar av betong gjutas på de
gamla upplagen för att ej de bärande järnbalkarna
skulle inkräkta på fria rummet. Därvid avpassades
höjderna för de nya upplagen säj <ntt de bärande
bal-karna erhöllo en lutning av ung. 15 °/0o i ^en riktning,
bron skulle dragas. Samtidigt härmed uppsattes å
mellanstöden tvenne bockar av järnbalkar, på vilka
de bärande järnbalkarna, två st. Dip 32 under var-

150 23 nov. 1940

Fig. 3. Utgångsläge för rullningen.

Fig. 4. Närbild av bron före rullningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free