- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
157

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

har koncession på kraftdistributionen för’ denna stad
liksom för Santos och Sao Paulo. Det lär f. ö. vara
världens största bolag inom branschen. Byggandet
av denna vattenledningslinje tror jag att man får anse
som ett nog så märkligt arbete. Det har utförts av
en brasiliansk firma, och jag skulle tro att planeringen
och konstruktionen åtminstone i huvudsak utförts av
brasilianska ingenjörer.

Det kunde väl vara ytterligare arbeten att nämna,
men detta får tjäna som smakprov. Jag har förresten
inte talat om Light & Powers storartade anläggning i
Sao Paulo, där man alldeles i närheten av staden
genom lämpliga dammbyggnader, fått fram oerhörda
reservoarer eller regleringsmagasin och för ut vattnet
över kustbergen ned till Santos, med möjlighet att
utvinna bortemot en million hk. Det f. n. utbyggda
effektbeloppet utgör närmare 350 000 hk. Det är att
märka, att nederbörden i dessa trakter avbördas i
floder, som flyta inåt landet mot Rio da
Prata-systemet.

Yad nu den andra frågan beträffar, nämligen om
möjligheterna för svenskar härute, förutsätter jag att
det gäller väg- och vattenbyggare, och får då säga, att
möjligheterna praktiskt taget äro lika med noll.
Såvida man inte är anställd i ett utländskt företag med
rättighet att arbeta här i landet, och sålunda har
möjlighet att komma in som specialist på ett visst
område, har man ingen chans att få arbete här.
Arbetsgivaren kan nämligen genom lag anställa endast
brasilianska ingenjörer med brasilianskt diplom, och
utlänningar endast i de fall då vederbörande varit
mer än 10 år i Brasilien och alltså delvis ha samma
rättigheter som en brasilianare. Det skulle kunna
tänkas, att en firma genom speciell ansökan till
regeringen skulle kunna få tillåtelse att anställa en
utlänning, men i varje fall måste frågan underkastas
härvarande ingenjörssyndikat, och detta avslår som
regel varje dylik ansökan med motivering att det
finns tillräckligt med brasilianska ingenjörer att fylla
platsen ifråga. Så har det t. e. varit för oss när vi
velat ha ut folk ifrån Sverige, och jag vet genom
bekanta från Christiani & Nielsen att de haft samma
svårigheter. Trots allt kan man dock komma in som
ingenjör på den vägen, men att resa hitut på vinst
och förlust och hoppas på att kunna få anställning i
sin bransch är närmast ett äventyr som man bör
avråda ifrån.

Tyvärr ha vi ingen svensk entreprenadfirma som
arbetar här i Brasilien. Vattenbyggnadsbyrån, tror
jag, har tidigare haft folk härute för speciella
undersökningar, men jag tror inte att det lett till några
affärer och skälen härtill äro f. ö. ganska lätt
förklarade^ då man betänker att samtliga större
elektricitetsföretag, på ett eller annat undantag när av
mindre betydelse, sedan många år tillbaka ligga i
händerna på det ovannämnda Canadian General Finance
och det amerikanska American Bond and Share, som
bägge ha sina egna konstruktionskontor, och att man,
som jag nämnt, på alla områden går in för en
synnerligen nationalistisk linje.

Svensk verksamhet i Brasilien inskränker sig till
försäljning av svenska exportprodukter. Vi som
arbeta härnere ha alltid haft det intrycket, att svensk
företagsamhet i entreprenadbranschen mer haft sina
blickar riktade på balkanländerna och länderna i
Mindre Asien. Huruvida det skulle vara någonting att
göra härnere, om man vore villig att inlåta sig på
finansieringar på lång sikt eller investera kapital, vill
jag inte yttra mig om, men som läget just nu är i de
delar av världen som jag nämnde ovan, tvingas man
kanske snart att se sig om efter andra områden, och
då kanske turen kommer till Sydamerika en gång.

Nils Hamvik.

Bränslefrågan är alltjämt bekymmersam och man
undrar huru många världskrig det skall behövas för
att få bukt med den obotfärdiga självbelåtenheten.
Med andra ord: när få vi förbud för ny- och
ombyggnad av hus utan anordningar för elektrisk belysning,
kokning och värmning? Ett kvartssekel har
spörsmålet varit aktuellt, varför det är på tiden att det löses.

R. 8.

Bokanmälan

Wind effect ön lakes and rivers, av Bo Hellström.
24 X 16,5 cm, 190 s„ 94 bilder, Sthlm 1940.

När vinden blåser över en sjö, påverkas vattenytan
av en parallellt med denna riktad kraft, vindkraften,
vilken åvägabringar en transport av ytvatten i vindens
riktning mot lästranden (= den mot vinden riktade
stranden), varest en ackumulering av vatten äger
rum. Härigenom uppstår en returström utefter
bottnen mot vinden, vilken ström dock icke i avsevärd
grad kompenserar vattentillförseln åt läsidan, utan
resultatet blir det kända fenomenet att vattnet stiger
vid lästranden och sjunker vid lovartstranden.
Vattenytans lutning är i varje punkt direkt proportionell
mot vindkraftens storlek och omvänt proportionell
mot vattendjupet. . X så stora vattenmassor att
jordrotationens inverkan icke kan försummas avviker
strömriktningen från vindens riktning, under det att
vattenytans lutning även i detta fall inställer sig i
vindriktningen. En amerikansk forskare, Hayford,
har tidigare sökt påvisa, att vattenytans lutning är
omvänt proportionell mot tredje potensen av
vattendjupet, vilken teori emellertid gendrives i
avhandlingen.

Beroende på vindstyrka och bottentopografi ge
teorierna vid handen att vattenytan under vindens
inverkan kan bli konkav, plan eller konvex. Att så är
förhållandet i verkligheten påvisas genom en serie
experiment.

I avhandlingen behandlas även skiktat vatten och
teorier uppställas för beräkning av skiktgränsens form.
Den beräknade formen överensstämmer med
resultaten av J. W. Sandströms tidigare utförda försök.

Genom teoriernas tillämpning på observationer i
Lake Erie, Östersjön, Génèvesjön, Hornborgasjön och
Tåkern har Hellström beräknat vindkraftens storlek
och kommit till följande värden:

vindhastighet vindkraft
m/s kg/m!

5 ..................................0,0066

10 ..................................0,020

15 ................................0,038

20 ....................................0,060

25 ..................................0,086

30 ..................................0,115

Den intressanta Okeechobeesjön i södra Florida har
gjorts till föremål för en undersökning av vindens
inverkan på vattenståndsförhållandena. Sjön har
ungefär samma nederbördsområde som Vänern och
ungefär en tredjedel så stor yta. Sjön är grund:
djupet varierar mellan endast 4 och 5 m. Vid de
starka stormar som kunna uppträda i denna trakt av
världen med en vindhastighet av upp emot 50 till 60
m/s spelar vindkraften givetvis en stor roll i en så
grund sjö. Vid ett stormtillfälle i september 192 6 steg
vattenytan vid sjöns V strand icke mindre än 2 m;
under en annan storm i september 19 38 steg
vattenytan vid S stranden 2,85 m, varvid 5 km av
sjöbottnen vid N stranden torrlades. Två timmar senare,

23 nov. 1940

157

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free