- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
164

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Fig. 3. Mindre kemiskt avloppsreningsverk (Greenville, Ohio).
Från förgrunden och bortåt: Rensskärare, reservgaller,
flock-ningsbassänger, varav den ena tom (Link Belf
omrörings-maskineri), rektangulära sedimenteringsbassänger samt
kontrollbyggnad (endast grunden synlig).

största betydelse för ernående av ett gott
fällningsresultat, i all synnerhet vid användande av järnsalter.
Vid häftig initialblandning blir den erforderliga
dosen avsevärt mindre än vid obetydlig omblandning.

Införandet av flockningsbassänger, i vilka
avloppsvattnet underkastas långsamomröring före
sedimenteringen, har tidigare framhållits såsom en av de
tekniska förbättringar, vilka möjliggjorde det slutliga
genombrottet för den kemiska reningsmetoden. Vad
som vinnes genom denna långsamomröring är en
ökad utnyttjning av kemikalierna, en förbättrad
sedimentering (och därmed reningseffekt) samt en större
driftsäkerhet. Härigenom ha kemikaliedoserna
kunnat nedbringas och sedimenteringsbassängerna
kunnat dimensioneras snävare, men trots detta har
reningsresultatet blivit förbättrat och anläggningen
blivit mera lättskött.

Den ökade sedimenteringseffekten genom
långsam-omröringen ger sig emellertid icke blott tillkänna vid
kemisk fällning. Införandet av flockningsbassänger
har nämligen även visat sig kunna förmånligt
påverka sedimenteringen vid enbart mekanisk rening,
vilket tillsammans med ökad driftsäkerhet väl
motiverar anläggandet av en flockningsbassäng vid många
reningsverk för låggradig rening av avloppsvatten.

Fig. 4. Samma reningsverk som på fig. 3, den tomma
flock-ningsbassängen från utloppsändan.

Den vanligen förekommande teoretiska
uppehållstiden i flockningsbassängerna är i Amerika 20 min,
räknat på medeltillrinningen. Något längre tid är
nog bara bra, men det framhölls att längre tid än 30
min är i allmänhet icke motiverad för avloppsvatten.
Det är nödvändigt att man söker åstadkomma en god
volymetrisk verkningsgrad för flockningsbassängerna,
dvs. att få den verkliga uppehållstiden så nära som
möjligt lika med den teoretiska. Detta ernås säkrast
genom en uppdelning av varje bassäng i ett antal
väl avgränsade sektioner. Egendomligt nog hade
man på de flesta anläggningar jag besökte i Amerika
icke alls bekymrat sig härom, utan i regel voro
förhållandena gynnsamma för uppkomst av
kortslutningsströmmar. Några bilder av flockningsbassänger
finnas på fig. 3—5.

Omröringen sker för det mesta medelst paddlar av
något slag. Periferihastigheten för dessa bör vara
tämligen hög i och för åstadkommande av kraftiga
flockar och för förhindrande av skumbildning. Den
uppgavs böra ligga mellan 30 och 60 cm/s. Alla
möjliga former av paddlar förekomma, såväl med lodrät
som vågrät axel och i senare fallet med både
längs-och tvärgående sådan. Någon nämnvärd skillnad dem
emellan ansåg man det inte vara.

Omröringen kan även åstadkommas genom
luftin-blåsning. Härigenom vinnes samtidigt att
avloppsvattnet tillföres syre, och reduktionen av ferrisalterna
förhindras. Förfarandet är dock olämpligt, om icke
avloppsvattnet underkastats någon försedimentering.
Annars måste luftmängden för att förhindra
avsättningar göras så stor, att flockarna därigenom
sönderslås och en motsatt verkan ernås mot den önskade.

Sedimentering. Siam.

Efter flockningen får avloppsvattnet undergå
sedimentering, varvid såväl de grövre, från början
av-sättbara föroreningarna som de bildade flockarna
med de av dem adsorberade och inneslutna kolloida
och svävande partiklarna sjunka till botten.

Uppehållstiden i sedimenteringsbassängerna vid
kemisk rening utgör i Amerika i allmänhet omkring
2 timmar, räknat på medelförbrukningen, eller
ungefär densamma som vid enbart mekanisk rening.
Omräknat med ledning av bassängernas dimensioner till
ytbelastning motsvarar detta 1,15—2,0 m3/m2. h. Vid

Fig. 5. Mindre kemiskt avloppsreningsverk (Middlesex, N. J.).
Till vänster momentblandare och flockningsbassänger (Dorr
omröringsmaskineri), till höger de båda runda
sedimenteringsbassängerna.

164

28 dec. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free