- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
165

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅG- OCH V ATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

de reningsverk, där försedimentering tillämpas, är den
första sedimenteringsanläggningen vanligen beräknad
för 1—2 timmar, varför i så fall en total uppehållstid
om 3—4 timmar erhålles.1 Ett par olika slag av
sedi-menteringsbassänger kunna skönjas på fig. 3 och 5.

Försedimentering, dvs. mekanisk rening i
avsättningsbassänger före den kemiska fällningen, tillämpas
vid en del reningsverk i Amerika. Vinsten härmed
kan vara icke oväsentlig såväl ur ekonomisk
synpunkt som för underlättande av driften. Fördelarna
gälla dessutom icke blott själva
avloppsvattenreningen utan även slambehandlingen. Hos starka
avloppsvatten (med mängden suspenderande ämnen
överstigande 350—400 mg/1) erhåller man dels en
minskad styrka, dels och kanske främst en utjämnad
sammansättning såväl till följd av sedimenteringen
som av spridningen och diffusionen i bassängen.
Detta medför både minskad kemikalieåtgång och
förenklad skötsel. Det starkt vattenhaltiga kemiska
råslammet kan undergå en mycket betydelsefull
avvattning genom dess återföring till det råa
avloppsvattnet för förnyad utfällning tillsammans med det
mekaniskt avskiljbara slammet. Men genom
återföringen erhåller man också dels en effektiv
luktreduktion hos det råa avloppsvattnet, dels åtminstone
vid underdosering en ökning av den normala
sedimenteringen i denna bassäng.

Det kemiska råslammet är som nämnts avsevärt
tunnare än vanligt råslam, i regel har det endast ca
2 % torrsubstanshalt. Ett så tunt siam är
oekonomiskt att behandla antingen det gäller rötning eller
direktförbränning. Ett utmärkt sätt att
åstadkomma förtjockning av slammet består i den nyssnämnda
återföringen till försedimenteringsanläggningen,
varigenom ett siam med inemot 5 % torrsubstanshalt kan
erhållas. Tillämpas emellertid icke detta förfarande,
är det nödvändigt att anlägga en
slamförtjocknings-bassäng av något slag för att inte få för
vattenhaltigt siam att taga hand om. Trots detta uppgår
slam-volymen vid kemisk rening till omkring den dubbla
eller rent av ännu mer mot vid enbart mekanisk
rening. Detta beror dels på den större mängden
avskilda föroreningar, dels på de utfällda kemikalierna.
Vid kontinuerlig drift erfordras sålunda ungefär en
fördubbling av slambehandlingsanläggningen mot vid
enbart mekanisk rening, men vid korttidsdrift kan
ökningen alltefter omständigheterna göras mindre.

Det rekommenderas ofta att i driften av
sedimen-teringsbassängerna använda kontinuerlig
slamskrap-ning och tömning av kemiskt råslam. Detta förekom
dock icke ofta vid de anläggningar jag besökte i
Amerika, främst kanske beroende på den härigenom
ökade passningen. Vid återföring av siam måste
denna ske kontinuerligt.

Beskaffenheten lios det kemiska råslammet är för
övrigt god, och det lämpar sig utmärkt väl både till
rötning och direktförbränning. Särskilt är den
eventuella halten av kalk och järn i båda fallen till fördel.

i Sedimenteringsbassängernas konstruktion är givetvis av
största betydelse. En beskrivning därav faller emellertid
utom ramen för denna uppsats. I den del av förf:s
reseberättelse, som kommer att publiceras 1 Kommunalteknisk
tidskrift 1941, trol. häfte 1 (febr.), i en uppsats med titeln
"Om rening av avloppsvatten", diskuteras emellertid denna
fråga i kap. "Sedimentering", till vilket här bl. a. hänvisas.

Reningseffekt.

Genom kemisk rening av avloppsvatten kan såsom
förut framhållits en hög reningsgrad uppnås.
Mängden suspenderande ämnen minskas (enligt
amerikanska uppgifter) i allmänhet från 150—200 mg/1 ned till
20—50 mg/1, motsvarande 70—85 % reduktion. Det
biokemiska syrebehovet (BS) minskas från 200—300
mg/1 ned till 40—120 mg/1, motsvarande 60—80 %
reduktion. Enligt uppgift är det renade vattnet i
allmänhet stabilt. Genom efterföljande snabbfiltrering
ocli klorering erhålles en ännu något högre
reningsgrad.

Som jämförelse mellan den kemiska
reningsmetoden och andra förfaranden för rening av
avloppsvatten lämnas i tab. 1 en sammanställning av de
resultat, som i genomsnitt erhållas vid amerikanska
reningsverk.

Tab. 1. Genomsnittlig reningseffekt vid olika
metoder för rening av avloppsvatten i Förenta staterna.

Reduktion av

Reüingsffirfarande Susp. ämnen BS

% %

Mekanisk rening ............... 50—60 30—40

Kemisk rening •................ 70—85 60—80

D:o med snabbfiltr. och klorering 80—95 65—85

Biologisk rening ............... 85:—95 85—95

För våra i allmänhet betydligt mera förorenade
avloppsvatten kan man givetvis påräkna en minst lika
god reningseffekt, räknad i procent. Däremot får
man väl förutsätta, att utflödets absoluta förorening
blir något högre än vad fallet är i Amerika.

Användningsområden, fördelar m. m.

I vårt vattenrika och glest befolkade land torde
låggradig rening av samhällenas avloppsvatten,
huvudsakligen i form av mekanisk rening genom
sedimentering i bassänger, i kanske de flesta fall
komma att vara tillfyllest. Endast i ett jämförelsevis
ringa antal fall torde förhållandena vara sådana, att
höggradig rening — varmed i allmänhet förstås den
mekaniska reningens ökning med biologiska metoder
— behöver tillgripas.

I många av våra samhällen, för vilka mekanisk
rening är tillfyllest under den vida övervägande delen
av året, kan det dock under en kortare period,
kanske ej ens varje år, vara erforderligt eller åtminstone
synnerligen önskvärt med en högre grad av rening.
Sådan kan exempelvis vara påkallad under
lågvattenperioden i ett strömdrag eller under badsäsongen vid
våra kuster eller insjöar. I dylika fall ställer det sig
i regel särdeles lämpligt att utföra reningsverk för
kemisk fällning av avloppsvattnet.

Kemisk rening kan emellertid komma till
användning för uppnående av ökad reningseffekt under en
kortare tid även då höggradig rening redan
förekommer. Förhållandena kunna exempelvis vara sådana,
att det är nödvändigt med ett reningsverk med
dropp-bäddar men att under en kortare del av året icke ens
detta är tillräckligt. I så fall kan det mycket ofta
vara tillfyllest att förse den mekaniska
reningsanläggningen med anordningar för kemisk fällning.
Härigenom vinnes dessutom ökad möjlighet att
effektivt bekämpa lukt, t. e. genom tillsättning av kalk
och klor, samt igentäppning m. m.

28 dec. 1940

165

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free