- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
170

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

förste järnvägsbyggares, överstelöjtnant vvk C. E.
Nor-ströms (1815—71) försök att lösa transportproblemet å
den oreglerade sträckan Mörkfoss—Vamma medelst en
enkelspårig hästjärnväg. Det kom lyckligtvis ej till
utförande, varför norrmännen tvingades att lösa problemet
vattenbyggnadstekniskt.

Ur flottningsstatistiken minns man framförallt huru
sågtimmermängden minskas efter 1910 för att nu utgöra
en försvinnande del. Stor uppmärksamhet har därför
ägnats sjunktimret.

Vid granskningen av statistiken förargas man dock
över att efterblivna länder hindrat metersystemets
införande i skogshanteringen. Kanske Nyeuropa kan
åstadkomma rättelse?

Utmärkta sak-, bild- och personregister underlätta
studiet. R. 8.

öka utbytet av vattenkraft, av Siemens, 29,5 X 21
cm, 10 s„ 4 bilder, Sthlm 1940.

Broschyren skildrar en apparat för kontroll av
driftsverkningsgrad, resp. vattenmängd yid vattenturbiner,
varigenom erhålles en löpande, automatisk kontroll av
vattenekonomien. Turbinkontrollmätaren utföres i 3
typer:

vattenmängdsmätare,

vattenmängds- och verkningsgradsmätare,

kWh-mätare (t. e. för direktdrivande turbiners
energiproduktion).

Det framhålles i beskrivningen det
anmärkningsvärda förhållandet, att medan man vid ångkraft för
noggrann kontroll av kol- och ångförbrukning, försummar
man i regel att förfara likaledes med den viktiga
råvaran vattenkraften, där i bästa fall 5 %, men vanligen
8—10 % av den i gynnsammaste fall möjliga energien
går förlorad.

För att undkomma felaktigheterna vid sedvanlig
vattenmängdsberäkning har överingenjör K. Schinkler
konstruerat den sinnrika turbinkontrollmätaren,
varigenom man får fortlöpande kännedom både om stationens
förbrukade och nyttiggjorda vattenmängd. Dessutom
kan man genom en tillsatsanordning få automatisk och
kontinuerlig fallhöjdskorrektion.

R. 8.

Framtidens väg av Svenska cementföreningen och
A.-T). Ervaco, 30,5 X 24,5 cm, 28 s., 36 bilder, Nordisk
Rotogravyr, Sthlm 1940.

Det tar sig med det svenska säljtrycket, därom är
"Framtidens väg" ett gott exempel. De tafatta,
svävande lovorden äro borta och man har förstått att
nutidsfolk av filmindustrin fostrats till tänkande i bilder med
fåordig, saklig text. Man blir nyfiken och studerar
innehållet.

Häftet har inspirerats av att Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 1939 utgivit arbetsbeskrivningar för vanlig
och tunn (vibro-) cementbetongbeläggning. Ett flertal
uppgifter stödja sig på officiella utredningar, bl. a. 1937
års granitutredning, vilket onekligen är intressant.

Man hänvisar även till erfarenheterna i Förenta
staterna och Tyskland i fråga om den tjocka och i Förenta
staterna, Frankrike och Finland beträffande den tunna
betongbeläggningen.

Sifferdata meddelas för olika beläggningar
beträffande anläggnings- och totala årskostnader, bromseffekt,
slitning etc.

Fördelarna sammanfattas i 10 punkter, varvid nr 7
(tjälsäkerhet) ej motiverats.

Förf. brottas med och misshandlar det stackars
metersystemet vilket generar den vackra publikationen, som
både med avseende på papper, tryck och bilder är i
bästa nutidsstil. Ena gången heter det kvm (förbjudet
i Sveriges skolor fr. o. m. 1940), andra gången sägs m^
osv. på snart sagt varje sida. För att nu icke tala om

den felaktiga punkteringen efter mer än 60 års
tillämpning av metersystemet i vårt land!

R. S.

Dædalus 1940 av Föreningen Tekniska museet.
24,5 X 19 cm, 166 s., 111 bilder. Nordisk rotogravyr,
Sthlm 1940, b. 10 kr.

Det är en märklig bokserie, som nu uppnått den
10: de årgången. Först och främst därför, att den
tekniskt-historiska forskningen fått ett periodiskt
organ. Framför allt har bergshantering och mekanik
bidragit till de 91 artiklar, som tillkommit under
decenniet. Endast 9 st. angå byggnadstekniken. Av de
45 författarna märkas 2 vv-byggare.

Under den lockande rubriken "Svensk
ingenjörskonst och industri" gör denna detta Tekniska museets
årsbok sin andra stora insats. Därmed åsyftas en
både se- och läsvärd annonsavdelning, på så högt plan,
att ingen annan svensk publikation nått dit. Här är
det sannerligen fråga om försäljningsmöjlighet och ej
välgörenhet från industrien.

Slutligen ha vi det tredje betydelsefulla inslaget,
utstyrseln. När redaktör Anders Billow för tio år
sedan framträdde med Dædalus, blev det för många
ett brott mot traditionen, som ju ofta icke är något
annat än slöhetens sovkudde. Nu äro vi tacksamma
för att Dædalus visat vägen och en och annan bok med
tekniskt innehåll med liknande tryck har tillkommit.

Varje svensk ingenjör borde vara ledamot av
Föreningen Tekniska museet. Det innebär flera förmåner
utöver Dædalus.

R. S.

Ikarus 1941 av Torsten Althin och Sixten Rönnow,
20,5 X 14,5 cm, 55 s., 54 bilder, Nordisk rotogravyr,
Sthlm 1940, 3 kr.

Äntligen ha ingenjörerna fått en förnämlig
bords-almanack med anknytning till teknisk historia. Av
det utmärkta bildmaterialet — kan även användas
som vykort — äro 16 st. av byggnadstekniskt
intresse. Tekniska museet och Maskin-a.-b. Karlebo
kunna känna sig nöjda med det påhittiga uppslaget
samt det vackra och fyndiga namnet, som ansluter till
museets årsbok. Det är trevligt med kvicka män.

R. S.

Statsbanornas tjänstemannaförenings minnesskrift
1890—1940 av Oscar Werner, 21,5 X 15 cm, 91 s.,
27 bilder, 4 tab. 500 numr. ex. Sthlm 1940.

Den "ideella" föreningsrörelsen i vårt land har fått
sådan utbredning, att den skadar hemlivet, dvs.
samhället. De föreningar och ordenssällskap, vilkas
huvudsakliga uppgift synes bestå i förtäring och
titel-bortläggning med någon underhållning och
välgörenhet för att skyla torftigheten, borde skyndsamt
försvinna. Eljest blir ju det myckna talet om andlig
beredskap en bluff.

Å andra sidan ha vi en myckenhet föreningar, som
uträttat ett storartat arbete på frivillighetens grund
för höjande av yrkesskickligheten, en verksamhet,
utan vilken vårt land skulle vara andligen fattigare.
Och för att motverka tillkomsten av "fackidioter" ha
dessa organisationer på ett måttfullt sätt odlat den
sällskapliga samvaron.

Den förening, vars minnesskrift härmed anmäles,
hör till den sistnämnda värdefulla gruppen. Det är
framför allt på tvenne områden den gjort sin stora
insats.

Sålunda togs 1897 initiativet till järnvägsmuseet,
vilket 1915 fick egen lokal och sålunda nu har ett
hedrande kvartssekel bakom sig. Museets ledare,
major Werner, och föreningens sekreterare sedan 1914,

170

28 dec. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free