Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅG- och V ATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
aktuarien Edward Pehrsson, ha inlagt stora förtjänster
om detsamma.
Det andra betydelsefulla uppslaget togs upp redan
1890, nämligen SJ-personalens utbildningsfrågor.
Slutstenen i organisationen härav lades 1917.
Eljest har föreningslivet fortgått på sätt vi alla
känna till. Under 138 möten ha hållits 173 föredrag,
av vilka 30 angå banteknikern. Anförandena ha ofta
befordrats till trycket i Järnbanebladet. Ett
påfallande inslag har varit det musikaliska, vilket ju även
utmärker STF:s väg- och vattenbyggare.
Minnesskriften är rik på personliga minnen.
Storrallarna Granholm och Fogelmarck, den
sistnämnde ordförande i ej mindre än 13 år, skymta ofta.
Likaså de välkända Rudolf Cronstedt, John Lundberg,
Ernst Smitt och Hjalmar Wikland.
Förf. har på ett förträffligt sätt ur de sakliga
protokollen lyckats med en ledig och kamratlig ton, som
man med nöje igenkänner från det personliga
umgänget med honom.
E, 8.
Med slägga, borr och spett av Manne Briandt,
19,5 X 15 cm, 248 s., 48 bilder, 59 melodier, Björck &
Börjessons bokförlag, Sthlm 1940, kb. 4,50 kr, 200
numr. ex. hfb 12,50 kr.
Upptakten är Axel Granholms klämmiga hyllning till
den nära 90-åriga järnvägsbyggaregärningen, en av de
friskare perioderna i vår tekniska historia med en
oförglömlig arbetaretyp, rallaren, i släkt med 1890-talets
koling, men till skillnad från denne en nyskapare av
rang. Och på s. 69 återkommer Granholm med det
berömda avskedstalet till rallarna vid Inlandsbanans
invigning 1937. Få ingenjörer kunna handskas vackrare
med det svenska språket än vad generalrallaren gjorde
den gången.
Vår tekniska personhistoria är så fattig, att man med
tacksamhet mottager varje tillskott. På uppdrag av
SJ-styrelsen har nu baningenjör Briandt för
järnvägsmuseets räkning under 30 års samlarnit förvisso
fullföljt en betydelsefull kulturgärning, varvid även
med-arbetarförteckningen borgar för bokens fullständighet.
Förf. gör ett svep genom vår
järnvägsbyggnadshistoria med början 1849, då vår förste fackman, Carl
Edvard Norström, efter hemkomsten från John Ericsson
i New York byggde Frykenbanan. Han går så över
till skildringen av rallaren, denne ursvenske typ från
Värmland, Småland, Blekinge, Skåne, Västergötland
m. fi. provinser. Och därmed äro historierna i gång,
så att man har ogement roligt sida efter sida. Det är
vemodigt, att Albert Engström ej fick tillfälle att läsa
och rita i denna bok, vilken emellertid livas av goda
filmbilder.
Bokens huvuddel utgör visorna, vilkas tillkomst förf.
skickligt analyserar. Motiven äro arbetet, naturen och
kvinnan. De ta sig kanske litet tafatta ut vid läsning,
men den som hört dem sjungas, markerande arbetets
rytm, kan uppskatta dem. Ett förtjänstfullt inslag äro
de tillhörande melodierna. Denna lyrik blomstrade
framför allt vid riksgränsbanebygget, vilket ju lovsjungits
av Harry Blomberg, Ernst Didring och Sigfrid Siwertz.
Sången har tystnat, ty mannakraften har utträngts av
mekaniseringen. Men den svenske arbetarens
kroppsstyrka och uthållighet är ju omvittnad i hela världen,
t. o. ni. statistiskt belyst och ingen har väl därvid
bättre hävdat ryktet än rallaren.
Förf. liar så rätt, då han sammanfattar sitt omdöme
med påståendet, att "rallaren är och förblir oöverträffad
som arbetare, charmör och humorist". Ja, det är
vemodigt att tänka sig riddaren av storvästen och
slokhatten borta, men det värmer hjärtat att i en tid med
parlamentariska fasoner minnas kärva män med
rättskänsla. ß g
Blåa band av Sten Söderberg, 22 X 15 cm, 340 s.,
1 karta, Gebers förlag, Sthlm 1940, h. 9,50 kr, b.
12,50 kr.
När en förf. tar upp ett historiskt motiv — det må
vara allmänt eller fackligt — för att romantisera det,
räkar han ofta in på sidospår, som fackmannen har
svårt att överse med, såvida ej skildringens litterära halt
är mycket god. Må det genast sägas ifrån, att Sten
Söderberg är vederhäftig, så att hans välskrivna bok
kan sättas i händerna på vem som helst. Ja, man får
vara förf. tacksam för det utmärkta sätt på vilket
han gör ett av vår vattenbyggnadshistorias
märkligaste arbeten, Göta kanals byggande, levande för en
nutida läsare. Förf. har förmåga att så där i
förbigående få med en mängd sakuppgifter, vilka vittna om
beläsenhet och vilka äro riktiga.
Många märkliga personligheter ur 1800-talets
tidigare tekniska historia skymta såsom Bagge, Edelkrantz,
John Ericsson, Norberg, Owen, von Platen, Telford
m. fi. Och åtskilliga av de tekniska nyheterna såsom
ångmaskinen, propellern, gjutjärnsbron, telegrafen
m. m. skildras. Särskilt intryck göra "Häxans"
experimentfärd på Mälaren och fångdammsraset vid
Sjötorp under 1916 års HHW i Vänern.
Bokens huvudtema är den skapande, fantasirika
driften hos ingenjören och hans förakt för
ovidkommande politiserande. Att förf. lyckats få in ett
vackert kärleksmotiv som bakgrund minskar sannerligen
ej skildringens värde. Även skillnaden mellan civilt
och militärt tänkande får sin dråpliga belysning.
Språket är levande och vårdat och knappast något
misstag göres utom på s. 14, där det talas om "att
hinna ner till östen", som ligger 21 ni högre än
Vänern! När det gamla förnäma bokförlaget på
reklam-sidan talar om "det största byggnadsföretaget i
Sveriges historia" har det missuppfattat samtalet mellan
von Platen och Schenkel på s. 96. Uttrycket var
riktigt då men ej nu.
Boken ger anledning till förhoppning om att
stor-amiralsämbetets och flottans mekaniska kårs insatser
i vår väg- och vattenbyggnadshistoria snart måtte
skrivas.
R. 8.
Tidskrifter
Kriget och tidskrifterna.
Tyskland.
Kriegsvorbereitungen im englischen Eisenbahnwesen
(Archiv f. Eisenbahnwesen 1).
Der Eintritt der englischen Eisenbahnen in den
Kriegsbetrieb (D:o 1).
Holzschutz im Kriege (Bautenschutz 3).
Erholungsfürsorge für den deutschen Frontarbeiter
(D:o 8).
Transportfragen der deutschen Bauwirtschaft (D:o
6).
Mit der O. T. beim Westwall und Vormarsch (D:o
7).
Systematik der Neuordnung des deutschen
Lebens-raumes (D:o 1).
Die Bauindustrie im Endkampf (D:o 8).
Der Kriegseinsatz der Baumaschinen und Geräte
(D:o 8).
Die Baustoffindustrie ini Kriege (D:o 8).
Die "andere" Armee (Deutscher Baumeister 5).
Wohnungsbau im Rahmen der Kriegswirtschaft
(D:o 5).
Frontgeist (D:o 6).
Vom "Zwischenreich" (D:o 6).
28 dec. 1940
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>