- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1941 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

torn har en effekt på mellan 700 och 1000 hk och är
försedd med en trevfngad, förställbar propeller.
Skrovet är indelat i utbytbara celler tillgängliga genom
luckor. Härigenom kunna skadade flygplan snabbt
åter göras tjänstdugliga. (Umschau in Wissenschaft
und Technik, h. 27, s. 423.)

The Buda Co. levererar en Guiberson
flygdieselmotor, luftkyld, 9-cylindrig med 130 mm
cylinderdiameter och 140 mm slaglängd (1,7 1 slagvolym).
Kompressionsförhållandet är 15 : 1. Effekten 250 hk vid
2 200 v/m, maximalt 265 hk vid 2 250 v/m.
Bränsleförbrukningen uppgår till 180 g/hkh vid 1 900 v/m och
full last. Motorn väger 280 kg eller 1,12 kg/hk.
Leverantörens provningsbestämmelser föreskriva en fem
timmars körning utan egen kraft, därefter två timmar
med egen kraft vid varvtal under 1 600 v/m. Därpå
följer injustering och temperaturmätningar vid 1 800
v/m. Så följer tre timmars drift med minst s/4 last
vid 2 000 v/m varefter motorn nedtages och
inspekteras. Efter hopsättning köres temperaturprov med full
last och 2 200 v/h under en timme varvid även
bränsleförbrukningen bestämmes. (Automotive Industries
1940 II, h. 7, s. 411.)

Elektroteknik.

AEG har till de tyska riks järn vägarna levererat ett
ellok utfört i en ram som gör anspråk på att vara
världens snabbaste och största av detta slag. Det har
fyra driv- och två länkaxlar. Timeffekten uppgår till
5 420 hk och maximaleffekten till 8 000 hk. Högsta
tillåtna hastigheten är 180 km/h men kan uppdrivas
till 225 km/h. Totalvikten är endast 114 t. Man har
alltså frångått den i andra länder vanliga typen som
dubbellok för stora effekter. (Umschau in
Wissenschaft und Technik, h. 36, s. 565.)

I Berlin har man utrustat ett spårvagnståg om tre.
vagnar med högtalaranläggning för utropande av
hållplatser m. m. Härigenom underlättas passagerarnas
av- och påstigande väsentligt, särskilt då fönstren äro
belagda med regn eller snö. Nästa hållplats utropas
av föraren då han startar från närmast föregående
hållplats. Vid livlig trafik meddelas anvisningar om
i vilken vagn lediga platser finnas. Vid
övergångsställen tillkännages vilka övergångsmöjligheter som
finnas. Ackumulator eller omformare användes ej
utan kontaktledningsströmmen användes med
förkopplingsmotstånd och spänningsreglerare
(Urdox-rör). Anodkretsen är ansluten till
överspänningsskydd. Spänningsvariationerna i kontaktledningen
uppgå till maximalt -f- 20 % — 33,3 %. Motsvarande
anläggning inbygges nu även i 6 st.
tvåvånings-tråd-bussar. (Verkehrstechnik, h. 20, s. 294.)

Vid trådbussanläggningen i Allenstein i Ostpreussen
har inan anordnat speciell uppvärmning av
kontakt-ledningarna för borttagande av rimfrost. Trådbussar
ha nämligen visat sig betydligt mera känsliga för
rimfrost än spårvagnar. Då fuktighetshalten överstiger
95 % och temperaturen går under noll uppträder
rimfrost. I Ostpreussen inträffar detta i allmänhet
mellan klockan 3 och 4 på morgonen. Erfarenheten
från Allenstein visar att man redan innan
anläggningen tages i drift bör ha utfört erforderliga
kopplings-anordningar m. m. för att på elektrisk väg kunna
avlägsna rimfrosten genom uppvärmning.
Uppvärm-niri^en pågår under 1/2 à 1 timme med en strömtäthet
på kontaktledningarna av 3,2 à 5 A/mm2 alltefter av-

kylningsförlusterna. Då omformare, resp. gallerstyrda
likriktare stå till förfogande kan spänningen lätt
avpassas efter ledningslängden. Vid vanliga likriktare
måste den inkopplade ledningslängden vara avpassad
efter likriktarspänningen. Det var den stränga
vintern 1939—1940 och de därvid vunna erfarenheterna
som gav anledning till denna
uppvärmningsanordning. I Turin har det visat sig tillräckligt att först
köra en vagn med trolley (strömavtagare med
kon-takttrissa) innan trådbussarna med de nu vanliga
släpskorna tagas i drift. Detta räcker emellertid ej

1 hårdare klimat. (Verkehrstechnik h. 14, s. 207.)

Stora elektrokemiska anläggningar bli ekonomiska

vid strömstyrkor uppgående till 24 000 à 32 000 A för
varje system. På senare år ha likriktare kommit till
användning härför med en verkningsgrad = 91,5 %
vid 400 V upp till 96 % vid 1 000 V. Vid
smältelek-trolys är 800 V vanligt, men ä.ven vid
vätskeelektro-lys kunna trots isolationssvårigheter spänningar
användas som gör likriktaren ekonomisk. Genom
gallerreglering kan en finreglering åstadkommas i normal
drift. De stora effekter som här komma ifråga
erfordra anordningar för kompensation av de
överlagrade spänningsvågorna på likströmssidan. Genom
kombination av flera sexfasiga likriktare i skilda faslägen
till den primära nätspänningen ha 12-fas-, i vissa fall
24- och 36-fassystem åstadkommits. Störande
återverkningar på nätspänningen, kraftverksgeneratorer
och även på svagströmsledningar ha härigenom
eliminerats. I en anläggning i Ungern där en kombination
till 12-fassystem anordnats ha faskompensatorer om

2 700 kVA reaktiv effekt jämte faskompensationen på
600 V-nätet utjämnat ll:te och 13:de övertonerna
genom att med förkopplade dämpspolar användas som
resonanskrets. (Elektrizitätswirtschaft, h. 27, s. 375.)

Det med svavlet kemiskt besläktade grundämnet
Tellur har fått användning i en elektrisk lampa, I en
J-formad glastub innehållande Tellurånga alstras
ljuset, Med en sådan tub av 1 dm längd och 12,5 mm
diameter fick man en ström av 2—3 A vid 150—200 V.
Ljuset liknar mera ljuset från en glödande fast kropp
än från en gas. Tellurångans spektrum är nämligen
mera kontinuerligt än hos gaser som uppvisa en serie
breda band. Vid viss spänning blir ljuset mycket likt
dagsljus. (Science Supplement, h. 2238, s. 8.)

I och för metallbesparing har man i Tyskland sökt
utföra elektriska ringklockor av glas. Man använde
till en början pressat alkali-kalk-glas av 3 mm
tjocklek. Den mekaniska hållfastheten visade sig
tillfredsställande även beträffande utmattning vid forcerade
prov. Men ljudstyrka och klangfärg voro
otillfredsställande. Man använde då glassorter med liög
bly-oxidhalt, varvid klockan fick bättre akustiska
egenskaper bl. a. samma efterklang som metallklockor.
Beträffande tonhöjden så behövde den ej regleras
genom ändring av glassammansättningen eller den yttre
formen, enär detta bäst kan ernås genom ändring av
godstjockleken. På senare tid har man även fått ett
glas utan blyoxid som givit fullt tillfredsställande
resultat för detta ändamål. (Elektrotechnische
Zeitschrift h. 37, s. 862.)

Teknisk optik.

Laboratorierna hos du Pont, Wilmington, lia
framställt en ny fotografisk film av stor hållfasthet,
böjlighet och hållbarhet mot fukt samt eldfasthet. Den

25 jan. 1941

11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free