Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1941 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
näringslivet för kriget sker ni. a. o. under detsamma,
medan diktaturernas genomförts redan under
fredstid och sålunda under väsentligt gynnsammare
förhållanden. Tron på freden och underskattningen
av krigets sannolikhet få vi nu dyrt sona. För
vårt lands del liksom för många andra länder i
Europa ha offren hittills dock huvudsakligen
inskränkt sig till ekonomiska sådana. Stora delar av
de europeiska fastlandsstaternas
produktionsapparater ha måst stoppas i och med att de transoceana
marknaderna och den engelska avskurits. Endast i
mindre mån har omläggning av produktionen för
självförsörjning kunnat kompensera dessa
marknadsförluster; i viss mån ha de ofrånkomliga
krigsbehoven tagit i anspråk den sålunda frigjorda
produktionskapaciteten. Då emellertid de högre utvecklade
industriländernas anläggningar för tillverkning av
och framställning av kapitalvaror ■— maskiner och
andra långsamt slitbara nyttigheter — till stor del
varit avsedda att indirekt förse landet med
konsumtionsvaror genom utbyte mot utländska
konsumtionsvaror, ha dessas produktionsapparat för
konsumtionsvaror varit relativt begränsad eller icke
sällan ensidig. Konsumtionsvaruframställningen och
tillgången på råvaror för dylika är därför hos dessa
länder otillräcklig och omläggning till sådan
fabrikation ofta endast möjlig i mycket begränsad
utsträckning. Även ifråga om industrien sker en
omfattande omställning för självförsörjning i största
utsträckning. Samtidigt utvidgas de för
upprustningsbehov arbetande anläggningarna. Denna omläggning
av industriens inriktning efter de nu aktuella
behoven måste även den upphöra när kriget en gång tar
slut och omläggning efter fredens krav då ske under
skydd av statsingripanden. Det är tydligt, att under
ett långvarigare kvarstående av de nu rådande
förhållandena en samordning av
produktionsmöjligheterna i de områden, som kunna upprätthålla
kommunikationer, kan ske i betydande utsträckning, även
om den icke genomföres tvångsvis.
Näringslivets tillstånd i de från varandra betydligt
starkare än tidigare isolerade folkhushållen är
numera i mycket väsentlig utsträckning icke en följd av
de ekonomiska krafternas fria spel utan av
statliga åtgärder vidtagna i syfte att dels stärka
nationernas försvarskraft, dels hushålla med de
tillgängliga varutillgångarna, vare sig detta sker
i militärt syfte eller för att varor, varpå stor
knapphet råder, icke skola förbrukas för snabbt
eller för ändamål, som icke överensstämma med
statens intressen. Statsmaktens ingripande i det
ekonomiska skeendet är nu som alltid under krig
synnerligen djupgående. På grund av att det totala
krigets principer kommit till tillämpning i större
utsträckning än någonsin tidigare och hänsynen till de
icke krigförande endast bestämmes av egna
ändamålssynpunkter ha också hos de neutrala makterna
statsingripanden måst göras djupare än under förra
världskriget och härtill har säkerligen också de
ekonomiska erfarenheterna från föregående världskrig i
hög grad medverkat. Staterna ingripa bestämmande
över produktionens inriktning. Deras för egen del
disponerade part av produktionsresultatet har
antagit oanade proportioner även i stater, som icke
deltaga i kriget. En utomordentlig nedpressning av
medborgarnas konsumtion har därför blivit en tving-
ande nödvändighet. För vårt lands del har denna
standardnedpressning ännu icke kommit till
nämnvärt uttryck, men uppenbart äfj att den måste ske
inom den allra närmaste framtiden, då de till
förfogande stående konsumtionsmöjligheterna ha starkt
reducerats. Formerna för staternas uttagande av den
för dem erforderliga andelen av produktionen
varierar givetvis starkt allt efter förhållandena i de olika
länderna — från skatter och tvångslån till frivillig
upplåning. Avvägning av formerna sker ur
ändamålssynpunkt. Slutresultatet måste under alla
förhållanden bliva en väsentlig sänkning av den stora
massans konsumtionsmöjligheter, ty i intet land torde
enbart en minskning av de burgnas
konsumtionsmöjligheter och en reducering av kapitalbildningen för
privata ändamål vara till fyllest för täckande av de
statliga behoven. Särskilt gäller detta i länder med
en mera jämn förmögenhetsfördelning och sålunda
i särskilt hög grad i ett land som vårt.
I alla länder arbeta järn- och stålindustrierna för
fullt på grund av krigets krav. Bränsle- och
oljeförsörjningen är i regel ett problem, som tar i anspråk
alla tillgängliga krafter. Produktionssiffrorna äro
numera i Europa i regel en statshemlighet, som icke i
onödan röjes. Inom det blockerade europeiska
fastlandet arbeta en mängd surrogatindustrier för fullt,
medan andra måste inskränka sin tillverkning till en
obetydlighet på grund av råvarubrist.
De till det engelska imperiet hörande länderna
anstränga sig alla att efter måttet av sin
produktionskapacitet fylla sina och moderlandets
krigföringsbehov. Då med hänsyn till flygkriget produktionen av
helfabrikat utanför Europa i största möjliga
utsträckning främjas och krigsmakten direkt lagt beslag på
betydande delar av den mest effektiva arbetskraften,
råder inom imperiets transoceana områden en mycket
god sysselsättning.
U. S. A. präglas av en av kriget framkallad mycket,
stark högkonjunktur, som har sin grund såväl i
krigsbeställningar för engelsk räkning som för egen och
framförallt i utbyggnad av produktionsapparaten för
krigsändamål. Avstängningen av det europeiska
fastlandets marknader för amerikanska produkter spelar i
detta sammanhang med hänsyn till U. S.- A:s
utrikeshandels tidigare ringa andel i den totala
amerikanska handelsomsättningen en ganska underordnad
roll. Kriget har medfört en efterfrågan inom det
amerikanska näringslivets flesta produktionsområden, som
torde komma att leda till en mycket väsentlig
utvidgning av den amerikanska produktionskapaciteten.
Betecknande är, att U. S. A:s stålproduktion alltsedan
november månads början uppgår till omkring 96 proc.
av kapaciteten och att ett intensivt arbete pågår för
utvidgning av denna industris kapacitet. Exporten
är uppe i 1 mill. ton per år, varav cirka 1/2 går till
England. Exporten till England har dessutom alltmer
övergått från primärprodukt till halvfabrikat. U. S. A:s
totala export utgjorde under de senaste åren 150 000
à 200000 ton. Varvens fulla kapacitet är nu på väg
att utnyttjas och detsamma gäller den tunga
industriens övriga viktigare produktionsområden.
Automobilindustrien har gått för fullt under en längre tid
inför den förestående omläggningen för
flygmaskinstillverkning. En mängd andra industrier ha på grund
av den amerikanska upprustningen fått en kraftig’
ökning av sysselsättningen och även för de på mera
25 jan. 1941
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
