- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
17

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 18 jan. 1941 - Vibrationsdämpning och gummiupphängning av maskiner, av Folke Odqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 3 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 18 JAN.

ÅRG. 71 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1

INNEHÅLL: Vibrationsdämpning och gummiupphängning av maskiner, av professor Folke Odqvist. —
Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser. — Problemhörnan. — Sammanträden.

Vibrationsdämpning och gummiupphängning

av maskiner.

Av professor FOLKE ODQVIST.1

Fattar man titeln i dess vidaste betydelse, fölle
därunder allt som har med elimination av störande
svängningar att göra, således en god del av den
moderna tekniska akustiken. Det är ingalunda min
avsikt att ge mig in på detta vidlyftiga kapitel, som
företrädesvis behandlas av byggnadsteknikerna.2
Titelns senare del antyder i vilken riktning
avgräns-ningen sker. Visserligen kan man ej genom
fjädrande upphängning av maskiner eliminera alla störningar
i omgivningen och allt oljud, som härrör från en
maskin i drift, ty en hel del fortplantas även genom
luften. Så mycket står emellertid att vinna genom
fjädrande upphängning, att det motiverar en särskild
behandling av detta problem. Erfarenheterna i
Sverige torde på detta område, åtminstone vad som gäller
själva utvecklingsarbetet, vara ganska begränsade,
så att vi i stor utsträckning äro hänvisade till
utländsk erfarenhet.

Det är en allbekant sak, hur senare tiders
strävanden mot högre varvtal på maskinerna och lättare
konstruktioner samtidigt har medfört svårigheter i form
av stegrad frekvens av utmattningsbrotten och
störande vibrationer i fabrikslokaler, kraftcentraler,
fordon, fartyg, flyg osv. När det gällde att lagra en
långsamt gående kolvmaskin, var den riktiga och
naturliga lösningen att gjuta ett kraftigt
betong-fundament under maskinen och sedan förlita sig på
Newtons lag, som utsäger, att för given
störningskraft blir accelerationen och därmed rörelsen, dvs.
vibrationerna, omvänt proportionell mot den massa
som sättes i rörelse, alltså maskinen inklusive
fundamentet.

När varvtalen och därmed störningskrafterna från
obalanser etc. ökade, sökte man hålla vibrationerna
nere genom att öka fundamentvikten. Men det
lyckades blott till en viss grad. Orsaken är att söka i det
faktum att fasta marken (eller i övrigt omgivningen)
omkring maskinen måste betraktas som en fjäder,
som närmar sig resonanspunkten, då varvtalét ökas.

För att förstå det följande blir det nödvändigt att
rekapitulera egenskaperna hos ett system, som utför
dämpade svängningar. Systemet tänkes bestå av en

1 Föredrag i Skånska ingenjörsklubben 7/11 -—40.

2 En översikt av hithörande frågor ges av Ë. Lübcke m. fi.,
Schallabwehr im Bau- und Maschinenwesen, Berlin 1940;
recension av H. Kreiiger, se Tekn. tidskr. 1940, W, h. 9, s. 125.

massa, fäst vid underlaget med en fjäder av något
slag. En dylik massa kan, t. e. om den får en stöt,
utföra svängningar med bestämd frekvens, den s. k.
egenfrekvensen, vilka emellertid på grund av
dämpningen snart upphöra. Påverkas massan av en
tidsberoende t. e. sinusformad störningskraft fås ett
synkront sinusformat utslag, vars amplitud a för
långsamt varierande störning blir densamma, a0 som om
kraften verkade statiskt. Kvoten a — ala0 beror av
förhållandet z mellan störningskraftens frekvens och
egenfrekvensen enligt ekvationen

1

............. (1)

Här är x ett mått på dämpningen

där c — fjäderkonstanten och coj2x—
egensvängningstalet. k är dämpningskoefficienten, dvs. om massan
rör sig med hastigheten v, så uppträder ett
rörelsemotstånd av storleken kv. x ;= 0 svarar mot
odämpade svängningar, för vilka amplituden bleve oändlig
för z — 1, dvs. vid resonans. Diagrammet, fig. 1,
visar a som funktion av z för olika konstanta värden
av x. Man ser tydligt det område a > 1, där
dynamisk påkänning’ ökar och det område a < 1, där den
minskar störningskraftens verkan jämförd med en
statiskt verkande kraft. Härmed är också lösningen
på de inledningsvis antydda svårigheterna given.
Man måste tillse, att driftspunkten ligger ett gott
stycke ovanför resonanspunkten eller annorlunda
uttryckt: maskinen skall köras överkritiskt. För
odämpade fjädrar måste, för att a skall bli mindre än 1,
driftsvarvtalet ligga minst 40 % över
resonansvarvtalet, för dämpade räcker det med 20 à 30 %. Vid
givet driftsvarvtal kan detta åstadkommas endast
genom att minska på resonansvarvtalet. Detta kan
ske antingen genom att öka massan i systemet eller
genom att minska på fjäderkonstanten, dvs. genom
att använda mjukare fjädrar.

Om vi återgå till frågan om maskinfundament,
måste då konstateras, att fasta markens
fjäderkonstant är given och i allmänhet ofullständigt känd.
Man tillgriper då utvägen att inkoppla mjuka fjädrar
mellan maskinmassan och den fasta grunden, bjälk-

18 jan. 1941

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free