Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 18 jan. 1941 - Vibrationsdämpning och gummiupphängning av maskiner, av Folke Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 24. Karosserilagring för tysk buss.
Fig. 20. Gummilagring för Adler bilmotor.
Fig. 25. Spårvagnsboggi med gummilagring.
Fig. 22. Svensk gummilagrad stridsvagnsmotor.
Även på järnvägsområdet och inte minst för
rälsbussar ha gummilagringar funnit användning. Fig. 25
föreställer en spårvagnsboggi, där centrumlagret vilar
på gummikuddar. De båda övre gummilagren mellan
tvärbalk och boggi tjänstgöra blott vid kurvtagning.
Med gummilagringen uppnås väsentligt tystare gång.
Skenskarvstötarna måste visserligen alltjämt
upptagas av hjulfjädrarna, men det gäller att från
vagnskorgen eliminera det visslande ljud som alstras vid
beröringen mellan räls och hjul vid körhastigheter
över 70 km/timme [9].
I flygmaskiner
förekomma gummilagringar, i
första hand väl av
hållfasthetsskäl. Fig. 26 visar som
exempel
motorupphäng-ningen på Bristolmotorn,
som tillverkas på licens för
de svenska bombplanen.
Konstruktionen är över 15
år gammal — en av de äld-
sta gummiupphängningarna alltså.
Kåpan, som uppbär motorn, synes till höger
i figuren. Den är försedd med nio
tangentiellt ställda bultar. Dessa bultar uppbära
element bestående av hylsor med gummi
fastvulkaniserat emellan. Den yttre
hylsan är inkrympt i en hållare, fastbultad i
motorgondolen, så att hela kåpan blir
lagrad torsionsvekt men relativt styvt för
andra belastningar. Ytterligare
synpunkter på flygmotorlagringsproblemet, se [19]
- [27].
Yi ha sett, hur gummiupphängningarna
ha fått mångsidig användning inom
fordons- och flygväsendet. Man frågar-sig:
"har man ej sökt införa dem på båtar?"
Att behov föreligger, känner var och en,
som färdats i motorbåtar, så snart farten
överstiger ganska måttliga värden.
Svaret är, att början gjorts, men att saken
avancerar långsamt, liksom allting
rörande skeppsbyggeriväsendet. I Amerika
synes man ha hunnit längst [10]. Fig. 27
visar en amerikansk
båtmotorupphäng-ning i form av en s. k. "sandwich",
fyrkantiga block avskurna av stora längder,
där gummit är vulkaniserat mellan plana
plåtstrimlor. Det synes mig emellertid,
att de lösningar, som ovan visats t. e. fig. 18
eller 22, medge smidigare anpassning till
föreliggande uppgifter. Huru som helst, hittills ha
veterligen blott motorer för mindre båtar och för
insjötrafik [13] blivit gummilagrade, och även om man
kan förvänta ett kraftigt uppsving på detta
område, så torde det väl dröja, innan man hunnit fram
till svårare fall som fiskekuttrar i Nordsjötrafik och
Fig. 23. Pendelastic-element
för allsidig kraftupptagning.
25 jan. 1941
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
