Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 15 febr. 1941 - Tekniken inför årets riksdag, av B—d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
anses vara av väsentlig betydelse för stärkandet av
försvarsberedskapen, tillstyrker försvarsministern den
gjorda framställningen.
För det civila luftskyddet äskas anslag om
sammanlagt 4,8 mill. kr., därav 2 mill. kr. för bidrag till
kommuner för anordnande av vissa skyddsrum.
100 000 kr. till alarmeringsanordningar och 525 000
kr. till gasskyddsutrustning.
Automobilskattemedlen visa stark nedgång.
Automobilskattemedlen, vilka i riksstaten för
innevarande budgetår upptagits till ett belopp av 110
mill. kr., anses, till följd av de rådande förhållandena
på motortrafikens område, komma att uppgå till
endast 20 mill. kr. Ifråga om motsvarande inkomst
under nästa budgetår framhåller väg- och
vatten-byggnadsstyrelsen, att det är omöjligt att nu
tillförlitligt uppskatta densamma. Med betonande av den
stora osäkerhet, som vidlåder beräkningarna,
föreslår finansministern, att automobilskattemedlen måtte
uppföras med sammanlagt 25 mill. kr. å riksstaten
för nästa budgetår.
På grund av den starka nedgången i inkomsterna
av automobilskattemedlen måste de anslag till
vägväsendet, som hittills utgått av automobilskattemedel,
till övervägande del finansieras med andra medel.
Med hänsyn härtill och till kraven på att i nuvarande
läge i möjligaste mån begränsa statsutgifterna, har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid sina
anslags-äskanden endast föreslagit sådana anslag, som
styrelsen ansåge oundgängligen nödvändiga, därest
överhuvudtaget statens verksamhet på respektive
områden skulle fortgå som hittills. Verkställda
utredningar ha emellertid givit vid handen, att mycket
stora anslagsbehov föreligga inom vägväsendets
område. Detta förhållande jämte den omständigheten
att dylika arbeten äro särskilt lämpliga att utföra
under tider av arbetslöshet, anser
kommunikationsministern motivera, att relativt stora belopp för
ändamålet anvisas för att stå till förfogande, därest de
allmänna förutsättningarna för deras
ianspråkstagan-de skulle vara för handen.
Med anledning härav föreslås att tillhopa 170 mill.
kr. måtte anvisas till vägar och broar å tilläggsstaten
för innevarande och riksstaten för nästa budgetår,
vilket i jämförelse med motsvarande anslag under
föregående år innebär en höjning av icke mindre än 65
mill. kr. Av den begärda summan avses 8,5 mill. kr.
till brobyggnadsbidrag, 0,3 mill. kr. till bro mellan
Sverige och Norge över Svinesund, 24,5 mill. kr. till
bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna, 9 mill, kr.
till bidrag till nyanläggning av landsvägar, 11,8 mill.
kr. till bidrag till byggande och förbättring av vissa
för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar samt
8 mill. kr. till stensättning av vägar.
Till hamnar och farleder äskas 9,4 mill. kr., varav
5 mill. kr. avses för färdigställande av farleden genom
Falsterbonäset, vilken enligt senast utförda
kostnadsberäkningar kommer att draga en sammanlagd
kostnad av 20 mill. kr. i stället för tidigare beräknade
13,05 mill. kr.
De tekniska högskolorna.
Tekniska högskolans i Stockholm styrelse har ånyo
framlagt förslag till omorganisation av högskolans
avdelning för skeppsbyggnad till en avdelning för
skeppsteknik och flygteknik. De av riksdagen
tidigare fattade besluten i fråga om den högre tekniska
skeppsbyggeriundervisningens organisation ha syftat
till en koncentration till Göteborg av denna
undervisning. Däremot har riksdagen icke tagit ställning till
frågan, på vad sätt dessa åtgärder böra återverka på
tekniska högskolans i Stockholm
skeppsbyggeriunder-visning. 1934 års Chalmerssakkunniga föreslogo en
avveckling av denna avdelning, varvid den
flygtekniska undervisningen tänktes förlagd till annan
avdelning. Sedan dess ha emellertid framkommit
önskemål om skeppsbyggnadsavdelningens bibehållande
såsom särskild avdelning, ehuru med annan inriktning
än för närvarande.
Enligt det tidigare framlagda förslaget i ämnet,
vilket underställdes föregående års riksdag, skulle
undervisningen i egentlig skeppsbyggnad inskränkas
och erhålla en mer allmän läggning samtidigt med
att huvudvikten skulle läggas vid å ena sidan
frågorna om fartygs allmänna anordning,
maskinutrustning, användning och räntabilitet samt å andra sidan
flygtekniska studier. Undervisningen i flygtekniska
ämnen skulle helt koncentreras till förevarande
avdelning och undergå en icke oväsentlig förstärkning.
Den skeppsbyggnadstekniska utbildningen i landet
skulle med andra ord differentieras på två linjer, en
mera fartygskonstruktiv i Göteborg och en mera
maskin- och driftsteknisk i Stockholm, och den
flygtekniska undervisningen fortfarande, ehuru förstärkt,
vara förlagd till Stockholm.
Då frågan inneslöte flera problem, som måste
klarläggas, innan definitivt avgörande kunde träffas,
förklarade sig riksdagen icke kunna på grundval av den
då föreliggande utredningen tillstyrka förslaget utan
förordade förnyad utredning. Med anledning härav
anbefallde regeringen styrelsen för tekniska
högskolan i Stockholm att i samråd med styrelsen för
Chalmers tekniska högskola taga frågan under
förnyad omprövning. Styrelserna för de tekniska
högskolorna ha sedermera överlämnat en av lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm verkställd
utredning i ämnet.
Lärarkollegiets förslag omfattar två alternativ.
Alternativ I överensstämmer i huvudsak med det
tidigare framlagda, förslaget, enligt vilken professuren
i skeppsbyggnad skulle indragas och ersättas med en
speciallärarbefattning i skeppsbyggnadsteknik,
spe-ciallärarbefattningen i hydromekanik skulle ersättas
av en professur i teknisk hydromekanik, en
speciallärarbefattning i flygplanbyggnad skulle inrättas och
speciallärarbefattningen i varvsanläggning skulle
ersättas med en speciallärarbefattning i maskin- och
apparatanläggningar å fartyg. Alternativ II
förutsätter, att skeppsbyggeriundervisningen successivt
nedlägges och att den flygtekniska undervisningen
ytterligare något utvidgas i jämförelse med
alternativ I. Ecklesiastikministern anser det vara i viss
mån tveksamt, om under normala förhållanden ett
påtagligt behov föreligger av en modifierad
skeppsteknisk undervisning vid sidan av undervisningen i
skeppsbyggeri vid Chalmers tekniska högskola. Då
emellertid i flertalet remissvar förslaget tillstyrkts om
bibehållande i viss utsträckning av
skeppsbyggeriundervisningen i Stockholm, säger han sig icke vilja
motsätta sig detta förslag och förordar därför
alternativ I.
54
22 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
