- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 22 febr. 1941 - Armasjärvi-olyckan ur teknisk synpunkt, av A. Y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ordningar vid färja och färjlägen hänvisas till S. F.
1934: 206, 1934: 241 samt S. F. 1936: 562, 13.

Av S. F. 1927: 184 angående fartygs byggnad och
utrustning framgår, att färjan i fråga är att betrakta
som fartyg, enär dess längd överstiger 10 m. I
förordningen angives, att Kommerskollegium har att
meddela särskilda byggnads-, material- och
utrustningsbestämmelser för fartyg.

Avslutningsvis vill kommissionen framhålla några
synpunkter beträffande landsvägsfärjor.

1. Kungl. maj:t synes böra utfärda bestämmelser
angående uppdelning på olika myndigheter av
ärenden rörande färjor.

2. De statliga normalbestämmelserna för
järnkonstruktioner för byggnadsverk, i vilka äro intagna
bestämmelser för belastningsantaganden beträffande
husbyggnader, gatu- eller vägbroar samt gångbroar,
järnvägsbroar och vattenbyggnader, böra
kompletteras med en avdelning rörande vägfärjor.

3. Vid färjlägen bör uppsättas anslag med uppgift
om den största last, som färjan ifråga kan medtaga.
Tillåtna kombinationer av personbilar, lastbilar och
personer bör härvid angivas, och där så erfordras bör
även anmärkning bifogas beträffande lastens
fördelning på färjans däck.

4. Färjkarl bör anställas som tjänsteman vid
vägväsendet.

Övertorneå den 24 november 1940.

Lars Rönström.

Ordförande.

Sven Hultquist. Hans Blomgren.

A. Wolff.

Härtill må följande reflexioner knytas:

Då det vid denna olycka icke framkommit
påståenden om utomståendes delaktighet, kan sökandet efter
olyckans orsaker begränsas till två områden. Det
första är färjan, dess konstruktion, underhåll och
skötsel. Det andra passagerarnas i detta fall
militärens uppträdande.

När t. f. landsfogde Ankar för ernående av "en
förutsättningslös teknisk utredning beträffande den
ifrågavarande färjans bärighet, sjöduglighet etc. för att
klarhet skulle kunna vinnas över orsaken till
katastrofen" tillsätter en undersökningskommission, må
det dragas i tvivelsmål om lämpligaste sättet är att
efter mönster från skiljedoms-förfarande låta parterna
deltaga i kommissionens beslut.

Då kommissionen ovan uttalar "Då denna
belastning ger ett fribord av 4 cm framgår därav, att denna
färja ej kan jämställas med bro belägen å dylik
väg" synes detta tydligare kunna uttryckas på
följande sätt: Gällande bestämmelser ang. färjas
jämställdhet med bro och väg ha ej blivit följda. Ej
heller har färjföraren därom underrättats och ännu
mindre allmänheten varnats genom uppsatta anslag.

Betr. färjans tillstånd framgår av kommissionens
rapport, att underhållet skötts på ett sätt som icke
kan karakteriseras mildare än grov vårdslöshet.
Speciellt bör uppmärksamheten fästas på de obefintliga
stormbrädorna och det trasiga däcket.

Kommissionen har bland olyckans orsaker
framhållit följande: "Denna utjämning av lasten blev dock
ej tillfredsställande utförd, dels på grund av det
rådande mörkret, som gjorde det svårt för befälet att

kontrollera placeringen av manskapet och dels på
grund av att alla voro trötta efter dagens övningar
och di5 ra v till en viss grad o uppmärksamma".

En vida enklare och för militären, befäl som
manskap, mindre nedsättande förklaring finnes emellertid
i bil. 5. Vid rekonstruktion av olycksförloppet
framgick att det vatten som genom däcket trängde in i
fören blev stående där antingen på grund av avsaknad
av våghål eller därför att dessa blivit igensatta av
smuts e. d. Sannolikt har olyckan tillgått så, att det
under inlastningen i fören inströmmande vattnet
blivit stående där och manskapets fördelning över
däcksytan har på grund härav icke förmått återge färjan
dess jämviktsläge.

Kommissionen uttalar vidare som sin mening, "att
en jämnt fördelad last, som ger ett fribord av ca 12
cm i lugnt väder icke behöver medföra några risker
vid överskeppning med färja av ifrågavarande typ".
Häremot måste riktas en bestämd gensaga. Till en
början ligger det i färjtrafikens natur att lasten, i
varje fall vid i- och utlastning, icke kan vara jämnt
fördelad. Vid varje färja måste därför undersökning
om krängning och trimning verkställas. Vid
ogynnsammaste placering av lasten skall ett visst fribord
innehållas, vars storlek är beroende på färjans
konstruktion och täthet, farvattnets beskaffenhet m. m.
Ju mindre en färja är desto mer kränger och
trimmar den vid ojämn belastning. Ju större måste alltså
fribordet vid jämnt fördelad last sättas. Huru stort
detta bör sättas vid här ifrågavarande typ nota bene
i väl underhållet skick kan sålunda icke sägas utan
ingående undersökning. Att 12 cm fribord måste
anses absolut otillåtet under här ifrågavarande
omständigheter synes dock utan vidare klart,

Som villkor har kommissionen vidare satt lugnt
väder. En minimal trafiksäkerhet torde dock kräva
att färjan uthärdar den väderleksförändring som
normalt kan inträda under tiden för en överfärjning.

En granskning av undersökningskommissionens
rapport sammanfattas i följande punkter:

1. Kommissionen har icke sammansatts av enbart
opartiska personer.

2. Av dess rapport framgår

att färjan icke fyller i lag och förordning
fastställda fordringar,

att anslag och instruktion härom saknades,

att färjans underhåll grovt försummats.

3. Kommissionens uttalande ang. erforderligt
fribord ger anledning förmoda att nödig sjöteknisk
kompetens saknats. Det till förklaring av färjans rubbade
jämviktsläge under olycksfärden framställda
påståendet om bristande kontroll från befälets sida och
ouppmärksamhet .från manskapets sida är sannolikt
obefogat. Erforderliga våghål i bottenstockarna
finnas icke angivna å ritningen och ha efter försöken att
döma åtminstone i viss utsträckning också saknats.

Sedan undersökningskommissionens rapport
inlämnats, har landsfogden resolverat att/intet åtal skall följa.

Då gällande lag och förordning av allt att döma
negligerats, synes en rimlig förklaring till landsfogdens
beslut vara, att straffbestämmelser saknas och att hela
vårt stolta vägväsen därmed saknar den ryggrad som i
all annan verksamhet anses oundgängligen nödvändig.

Det synes icke obefogat att begära det våra högsta
rättsvårdande myndigheter ägna saken sin
uppmärksamhet. A. Y.

64

22 febr. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free