Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1941 - Byggnadsindustrien under krigsbetonad kris, av Einar Nordendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
i september 1940 (Tekn. tidskrift 1940, nr 42) över
räntan för kassalån i Stockholm under en lång följd
av år bestyrker min uppfattning. Under och efter
förra världskriget var räntan hög, 6 à 7 % mot bästa
säkerhet. Att statsobligationsräntan nu icke är högre
än 4 à 41/2 % beror på vissa reglerande åtgärder; om
de äro kloka, kan blott framtiden utvisa.
Den låga räntan 1935—39, 3 %, ja 21/, % för
bästa lån, var enligt min uppfattning en verklig
olycka för byggnadsindustriens
bostadsbyggnadsgrupp. Det är lätt att vara efterklok. Apparaten för
bostadsproduktion svällde ut alldeles för mycket,
fick för många anställda av olika kategorier och
blev mycket kriskänslig. Orsakerna till den låga
räntan voro, synes det mig, dels ett för oss
synnerligen gynnsamt varuutbyte med utlandet, dels goda
skördar, allt av övergående art och troligen icke så
snart återkommande. Den hyressänkning, som borde
ha börjat inträda vid så låg ränta, uteblev, emedan
byggnadsarbetarna under fackföreningarnas
skickliga ledning (1937) utan större skrupler exproprierade
nästan hela den möjliga hyressänkningen och i stället
drevo lönerna i höjden. Den låga räntan ökade
markvärdena, något som en låg ränta alltid gör. En för
mången fastighetsägare pinsam anpassning till de
ändrade förhållandena med högre räntenivå synes nu
förestå. Det är en dålig’ tröst, att en för hela landet
farlig inflation här kan bliva räddaren.
"Bostadsbristen."
Man säger nu allmänt: "Om icke bostadsbyggandet
snart kommer igång, så blir det dels arbetslöshet, ty
byggnadsindustrien är en s, k. nyckelindustri (sådana
finnas nog många), dels blir det "bostadsbrist". Jag
har redan sagt, att jag icke alls är övertygad om
någon arbetslöshet för byggnadsindustriens arbetare,
om blott arbetskraften hålles rörlig och omflyttas till
de yrken, där den behöves. Att här även gå in på
det stora allmänna arbetslöshetsproblemet, dvs. att
diskutera sådan arbetslöshet, som måhända kan
komma att orsakas av råvarubrist och
avsättningssvårigheter, kan ej vara tal. Det är ett annat
problem än dagens, och mitt anförande har redan blivit
för långt. Min uppfattning om möjligheten att nu
ordna nödhjälpsarbeten o. d. av någon betydelse
framgår av vad jag redan sagt om möjligheten att
över huvud taget bedriva nybyggnadsverksamhet.
Må det erinras om, att tillverkningen av
"ersatz"-varor troligen kommer att öka behovet av arbetskraft
samt vidare därom, att möjligheten att motverka
arbetslösheten och hålla den industriella rörelsen i gång
är i högsta grad ett löne-, omflyttnings- och
omskolningsproblem samt en lönsamhetsfråga.
Vad "bostadsbristen" angår må sägas, att
bostads-rymligheten nu är mycket större än för blott något
eller några årtionden sedan.
Jag ger i tabellen några belysande siffror.
Man ser av tabellen utan vidare, att en
sammanpressning år 1935 av bostadsrymligheten i Stockholm
till blott 1925 års siffra skulle ha betytt ca 41000
lediga eldstäder utöver de ca 11 000, som redan voro
lediga, dvs. en fruktansvärd krasch på
fastighetsmarknaden med ruin för många fastighetsägare och
långivare. 1925 bodde vi dock ganska drägligt här i
Stockholm och befolkningens åldersfördelning har ej
Tab. 1. Bostadsrymligheten i Stockholm, hela staden.
År, slutet av
1920 1925 1930 1935
Antal boende per 100
eldstäder1 ........ 123,5 117,3 113,9 107,5
Antal eldstäder erfor-
derliga år 1935 med
en bostadsrymlig-
het som under rubr.
år, ca ............ 419 000 441 000 455 000 482 0002
Antal lösgjorda eld-
städer år 1935 med
en bostadsrymlighet
som under rubr. år,
63 000 41 000 27 000 —
1 Ur statistisk årsbok för Stockholms stad 1910 ; boende
per 100 eldstäder i begagnade bostadslägenheter, samtliga
lägenhetskategorier.
2 Exakt siffra 481 634 ; antalet outhyrda bostadslägenheter
var 3 978 eller 2,29 c/c av samtliga (motsvarande ca 11 000
eldstäder enligt förf:s uppskattning; siffran relativt hög). Är
1939 voro talen 3 068 outhyrda bostadslägenheter eller 1,52 %
av samtliga.
ändrats nämnvärt sedan 1935. Nu, 1941, då
bostadsrymligheten är ännu bättre än 1925, bleve en sådan
krasch ännu våldsammare.
Det är det förr så vanliga — och beklagliga —
inneboendesystemet, som till stor del har kunnat
avvecklas. Någon större fara lär dock icke nu hota
Stockholm på bostadsfronten, även om en viss
inflyttning skulle fortgå.
Vi måste nu ej blott äta mindre än förr och kläda
oss sämre, vi få också finna oss i att bo sämre och
trängre.
Skall verkligen sunt bostadsbyggande åter komma
till stånd, är det självfallet, att den privata
företagsamheten måste inkopplas, och då måste också
byggandet göras lönande och detta utan nämnvärd
hyreshöjning. Förutsättningen är en reduktion av
arbetslöner och andra liknande poster samt tomtpris
så stor, att den kan balansera ökningen i
materialpris, transportkostnader och räntor. Det måste
tydligen röra sig om verkligt stora reduktioner, där de
gamla cirklarna rubbas.
Ytterligare en sak måste beaktas, då det gäller
bostadsbyggandet. Vi veta intet om världens
utseende vid den fred, som en gång måste komma.
Åtskilligt talar för, att det pågående världskriget
befinner sig i sitt första skede. 1914—18 orkade man
att hålla på i över 4 år, och varför skulle man vara
sämre nu? Ingen kan nu säga, i vilka orter nya
bostäder komma att behövas efter krigets slut.
Även om vi, som vi varmt hoppas, komma ur krisen
med bibehållen frihet och bibehållet landområde, kan
utvecklingen i grannstaterna bliva sådan, att ett
ohälsosamt klimat kommer att råda i vissa delar av
vårt land, vilka veta vi icke. Både allmänna och
enskilda förvaltningsorgan och industrier komma
kanske att finna med sin trygghet förenligt att flytta
till lugnare trakter.
Genom inflation framtvingad sparsamhet.
Ett av alla stater i kritiska situationer, främst under
krig och revolution, av ålder använt och till synes
ofrånkomligt sätt att skaffa sig medel är genom
penningvärdets inflation eller utspädning. Inflation
24 mars 1941
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
