Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 8 mars 1941 - Hygieniska krav på sanitetsporslin, av Gunnar Nordgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Detta tog
där de mer eller mindre snabbt sögos
upp av godset resp. torkade in.
Därefter exponerades de sålunda
inficiera-de ytorna för kvarts ljus under 10
minuter, varpå kuberna överfördes till
buljongrör under iakttagande av de
försiktighetsmått, som ett sterilt
handhavande kräver. Rören placerades i
37°-termostat, där de fingo förbli under
flera dygn. Det visade sig då att
buljongen i en del fall förblev steril, medan
den i andra fall grumlades av
bakteriekulturer.
Av förförsöken framgick att. kuber av
hårdsintrat gods efter ovanstående
behandling gåvo negativa kulturer, medan
kuber av någorlunda poröst gods i de
flesta fall gåvo positiva kulturer. Man
kunde då beräkna, att kulturerna
orsakades av bakterier uppsugna i godsets
inre, där de inte blivit tillgängliga för
kvartsljusets dödande inverkan. Sedan
kuberna hade kommit i buljong kunde
dessa överlevande bakterier föröka sig
och tränga ut igen genom den
steriliserade ytan för att ge upphov till kultur,
utan undantag 2 dygn, medan de kulturer, som
utvecklade sig efter ovan nämnda försök med
ytsteri-lisation alltid voro tydligt utbildade efter 1 dygn.
Provet är sålunda kvalitativt, dvs. det säger att
bakterier ha sugits upp i godset till ett visst djup,
men det ger ingen upplysning om, hur många dessa
bakterier ha varit. Kvantitativa prov äro emellertid
knappast möjliga att utföra i detta fall (främst av
sterilitetstekniska skäl). I stället får man döma
efter ett större antal kvalitativa prov med uträkning
av det procentuella antalet positiva resultat.
Resultaten av prov enligt denna metodik äro
återgivna i fortsättningen.
Sedan kuberna hade legat i buljongen ett antal
dygn, togos de upp, tvättades med såplösning, vatten
och sprit, varpå de upphettades till 200°. Därvid
inträdde en förkolning av de organiska ämnen som
uppsugits i porslinsgodset, varigenom kiiberna blevo
mer eller mindre brunfärgade — mörkare ju mera
organiska ämnen som hade sugits upp (jfr fig. 4).
Det visade sig att brunfärgningsgraden hos kuber
av olika material alltid var proportionell mot dels
den snabbhet, med vilken bakteriesuspensionen hade
uppsugits i godset och dels det procentuella antalet
positiva bakteriekulturer som erhölls vid försök med
materialet i fråga. Detta var ju också att vänta,
Däremot visade sig dessa tre parallella företeelser
inte stå i enkelt proportionellt samband med
poro-sitetsgraden. Som exempel kan nämnas det
porslinsgods, som i nedanstående tabeller har betecknats
med "H"; dess porositet var 8,6 %. Detta gods hade
undantagslöst den snabbaste uppsugningsförmågan
och den starkaste brunfärgningen efter försöken,
varjämte alla bakteriologiska prov resulterade i
positiv kultur. De mera porösa fabrikaten "I" (11,0 %)
och "J" (17,5 %) hade sämre uppsugningsförmåga
och blevo mindre brunfärgade; ett antal av dessa
prov gåvo även negativ bakteriekultur.
Detta talar för att uppsugningsförmågan hos
porslinsgods av en viss sort inte enbart är beroende
Fig’. 4. Porslinsbitarnas mörkfärgningsgrad är ej proportionellt återgiven
på’ bilden, detta tyckes vara fotografitekniskt omöjligt. Ordningsföljden
på ovanstående bild har dock bestämts av den subjektiva mörkfärgnings-
graden.
av godsets procentuella porositet utan även av andra
faktorer, exempelvis porernas form och anordning i
godset, deras inbördes kommunicering osv. Ur
hygienisk synpunkt borde man därför egentligen inte
värdera porslinsgodset efter dess porositetsgrad utan
snarare efter dess kapillärkraft. I praktiken blir det
emellertid fråga om att försöka fastställa en tillåten
gräns för godsets uppsugningsförmåga, och denna
gräns kommer under alla förhållanden att ligga
någonstans inom ett ganska lågt porositetsområde, där
kapillärkraften av undersökningarna att döma i stort
sett är proportionell mot porositetsgraden (jfr
tabell 1).
De bakteriologiska experimenten ha utförts med
gödskuber utsågade ur 17 olika porslinspjäser av 10
olika fabrikat, alla inköpta i fria marknaden. De
olika fabrikaten betecknas i text och tabeller med
stora bokstäver, "A", "B", "C" osv.
Sammanlagt ha 475 bakteriologiska prov blivit utförda, och
resultaten av dem återfinnas i tabell 1.
Om dessa resultat kan man sammanfattande säga
följande:
Av 175 prov med gods av lägre porositet än 0,07 %
blevo samtliga negativa. Av 60 prov med gods av
porositeten 0,06—0,38 % blevo 9 stycken positiva,
vilket motsvarade den procentuella förekomsten i
denna serie av provbitar med mer än 0,26 %
porositet. Av de återstående 225 proven med gods av
högre porositet än 0.27 % utföllo i varje serie ett
mindre eller större antal positivt.
Nu äro dessa siffror för porositetsgraden inte
exakta utan beroende av vissa mindre metodfel. I
följande definition räknas med ett felvärde av ± 20 %
av det erhållna värdet.
Resultaten kunna uttryckas sålunda: om man
önskar att ett gods inte skall kunna uppsuga
förorening, jämväl bakterier, i sitt inre, så bör det
ofrånkomligen ha en lägre porositet än 0,4 %; vill
man lia en garanti för nämnda förhållande, bör
porositetsgraden tydligen vara lägre än 0,26 %.
Det är givetvis inte möjligt att på grundval av
24 mars 1941
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
