Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning, av B. Thorbjörnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränsle- o ch transportproblem i kristid.
TekniskTidskrift
HÄFTE 10 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 24 MARS
ÅRG. 71 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning. — Tjära som
ersättningsbränsle i semi-dieselmotorer. — Bildrift med alkohol ur bakugnsgaser. — Hur gengasen har löst
transportproblemet. — Några problem vid gengasdrift: Värmebeständiga och rostfria järnlegeringar för
gengasaggregat; Några synpunkter på användandet av keramiskt material i eldhärden på gengasaggregat;
Gengastegelproblem; Brandfaran vid gengasdrivna motorfordon; Om gengasförgiftning och dess
behandling. — Förväntningar av gengasdriftens utveckling. — System Wallgren—Evrell, en ny metod för drift
av vevhusspolade 2-taktsmotorer med gengas. — Torven som bränslereserv.
Inhemskt flytan de bränsle och förutsättningarna
förd ess tillverkning.
Av disponent B. THORBJÖRNSON.
Under de båda årtiondena mellan förra kriget och
det nu pågående ökade i vårt land användningen
av flytande bränslen i mycket raskt tempo. Fig. 1
visar grafiskt stegringen under 1930-talet.
Största delen av detta bränsle förbrukades för
drivande av motorer, men en ej obetydlig kvantitet
användes för uppvärmningsändamål, som lösningsmedel
m. in. Enligt en av Bränslekommissionen gjord
uppskattning fördelade sig förbrukningen inom
Sverige år 1938 på följande sätt:
Bensin, huvudsakligen bildrift ........... 760000
Fotogen ............................... 139 000
Brännolja, pann- och motor ............ 343 000
Summa 1 242 000
Bensinförbrukningen var i den mån den befordrade
nöjesåkningen att anse som lyxbetonad. Den av
omständigheterna nu tvungna nedskärningen av denna
lyx har ur vissa synpunkter varit önskvärd. För
mänga ändamål har oljan kunnat ersättas med fast
bränsle, och när det gällt bildrift har man gått in för
gengas.
Dock finnas en hel del områden, där det ej låter
sig göra att utbyta flytande bränsle mot annat. Det
oundgängliga behovet av flytande bränsle är
emellertid ganska betydande. Förutsatt att import blir helt
omöjliggjord, måste alltså nämnda myckenhet till
verkas inom landet.
Under detta år beräknas produktionen av
disponibelt. inhemskt flytande bränsle till ungefär
50 000 m3.
Tillverkningen täcker ej på långt när behovet. Det
framstår alltså som en tvingande nödvändighet att öka
mängden av bränslen, som redan äro föremål för
produktion, saint, i den mån så är möjligt, upptaga
nya tillverkningar,
Petroleumprodukter ha högt energiinnehåll och äro
nästan uteslutande uppbyggda av kol och väte. För
tillverkning av flytande bränsle erfordras därför
teoretiskt endast tillgång- på någon förening
innehållande väte, på kol i någon form samt på energi. Av de
indifferenta ämnena kolsyra och vatten kan man
således med hjälp av energi bygga upp för motorbrnk
lämpliga kolväten. Energien kan vara elektrisk
sådan, den kan alstras genom förbränning av kol osv.
Ett kg rent kol ger 8 100 kcal och motsvarar alltså
9,4 kWh.
Bristen på billigt energirikt inhemskt bränsle har
utan tvivel verkat hämmande på initiativen att här
framställa flytande bränslen. De utgångsmaterial,
vi kunna räkna med, äro importerat stenkol, skiffer,
torv, ved, lantbruksprodukter och elektrisk energi.
Mill kg och lit.
BOO
700
600
500
400
300
Motor och pannbrärtnolja i "
Ar mo WI 1S32 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939
Fig. 1. Import av flytande bränslen ären 1930–1939.
15 mars 1941
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
