Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning, av B. Thorbjörnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn isk Tidskrift
Kemiska sammansättningen hos här nämnda
råmaterial lämnar vissa utgångspunkter för bedömande
av möjligheten att därav framställa flytande bränsle.
C % H % 0 %
Stenkol...... ..... 85 5 10
Torv ........ ..... 57j5 5.5 37
Ved......... ..... 50 6 44
Stärkelse .... ..... 44,5 6,1 49,5
I. Stenkol.
a) Gasverksprodukter.
Vid våra gasverk upphettas stenkol i slutna
retorter till 1000 à 1 300°. Därvid erhålles utom gas även
tjära och koks.
Gasen innehåller per m3 cirka 30 g bensol, som
delvis kan tillvaratagas genom tvättning med
tjäroljor. Detta sker i med trägaller fyllda tvätt-torn av
järnplåt, där oljan i tunna strålar spolar nedåt,
medtagande större delen av bensolmängden i den
uppåtstigande gasen. När tvättoljan innehåller viss mängd
lättkokande ämnen, högst 10 %■ avdestilleras
rå-bensolen med direkt ånga i kolonnapparat.
Den erhållna produkten uppdelas genom
destillation i olika fraktioner, som genom behandling med
kemikalier befrias från en del främmande ämnen,
såsom fenol, pyridin m. m. Efter ytterligare en dej
stillering erhålles teknisk bensol. I samband
härmed utvinnas en del värdefulla högre
bensolhomo-loger, såsom toluol, xylol m. m. Den förstnämnda
användes för tillverkning av trotyl och har således
för närvarande stort värde.
Bensol är en synnerligen användbar kemisk
produkt. Den är utgångsmaterial för framställning av
ett flertal värdefulla kemiska föreningar och har på
sista tiden i stor skala tagits i anspråk för
tillverkning av fenol, som utgör den kanske viktigaste
råvaran för våra mest använda konsthartser. För
närvarande är det nog nödvändigt att ta en stor del
av den bensol, som kan erhållas, i anspråk som
motorbränsle.
Tack vare sin kompakta byggnad är
bensolmole-kylen ganska motståndskraftig mot kemiska angrepp.
Bensolgas har därför högt oktanvärde, nämligen 102.
Då bensol dessutom har högt värmevärde, är den ett
ypperligt motorbränsle, vars användbarhet dock i
någon mån minskas av att dess stelningspunkt ligger
så högt som vid + 5°.
Tillverkningen av bensol och dess homologer har
under senare år varit ungefär 3 mill. kg. Efter
förhandlingar, som Bränslekommissionen upptagit med
de större gasverk, som förut ej utvunnit bensol, har
överenskommelse träffats med sju verk att skaffa
anordningar härför. Råbensolen är avsedd att renas i
Göteborg. Man beräknar att härigenom per år
erhålla ytterligare 1,6 mill. kg bensolprodukter. De
nya anläggningarna torde vara i drift före
halvårsskiftet.
Den vid avgasning av stenkol erhållna tjäran kan,
sedan den befriats från vatten, med fördel användas
till ett flertal ändamål, såsom t. e. impregnering av
takpapp, såsom eldningsolja m. m. Men då den
innehåller en hel del värdefulla ämnen, är dylik
användning för närvarande ej ekonomiskt försvarlig.
Man uppdelar därför genom destillation tjäran i
flera fraktioner. Den del, som kokar intill 120°,
utgöres av bensol och toluol. Mellan 100 och 200°
erhållen fraktion kan med fördel användas som
lösningsmedel och för framställning av kumaronharts.
Fraktionen skiljes i viss utsträckning i två delar,
benämnda lättolja I och II.
Mellan 200 och 300° överdestillerande produkter
äro, efter borttagande av fenoler, pyridinbaser och
naftalin, lämpliga som dieselmotorolja. Den
till-handahålles såsom mellan- och tungolja.
Antracenoljan, som kokar vid över 300°, användes
för impregnering av virke och som
fruktträdkarbo-lineum.
Av tjäroljorna kan man använda en del såsom
dieselolja, men på grund av deras ringa tändvillighet,
cetantalet ligger vid ungefär 12—15, äro oblandade
tjärdestillat ej särskilt lämpliga för dieselmotorer och
speciellt ej för snabbgående sådana. Genom uppbland
ning med mera tändvilliga ämnen kan dock ett för
nämnda motorer utmärkt bränsle erhållas.
Stenkolstjäredestillatens stora användbarhet för
andra ändamål gör, att endast en obetydlig del, i år
cirka 500 ton, kan disponeras som bränsle.
b) Bensol av acetylen.
När man leder acetylen genom lämplig glödande
kontaktmassa, bildas en dol cykliska flytande
kolväten, bl. a. bensol. Man lär i Tyskland vid denna
process nått över 80 % utbyte. Blandningen av
kolväten, som beräknats kosta 80 öre per kg i
tillverkning, ger efter destillation högvärdiga flytande
bränslen. Processen har dålig termisk
verkningsgrad. Av tillförda kalorier återfinnas endast cirka en
tredjedel i den färdiga produkten.
II. Skiffer.
Landets oljerikare skiffertillgångar, innehållande
cirka 4 % olja, uppskattas till 14 300 mill. ton,
motsvarande ej mindre än 300 à 350 mill. ton olja. Då
förbrukningen av flytande bränsle under de senaste
åren varit 1,3 mill. ton per år, framgår härav
storleksordningen av denna oljetillgång. De rikaste
fyndigheterna, med cirka 5 % olja, finnas i Närke
och på Kinnekulle.
År 1927 igångsattes på enskilt initiativ ett oljeverk
på Kinnekulle. Anläggningen övergick 1932 till
Marinförvaltningen. Den har senare utbyggts och
förbättrats, så att dess årskapacitet nu uppgår till
närmare 1 000 ton.
Med medel, som anvisades av 1939 års urtima
riksdag, har en ny anläggning i större skala uppförts
vid Kinnekulleverken Den är nu driftsfärdig och
beräknas producera 10 000 ton olja per år.
Den lösbrutna skiffern grovkrossas i brottet, och
under transporten till verket bortsorteras inmängd
kalksten. Efter krossning till lämplig styckestorlek
inlägges skiffern i silos. Den transporteras därifrån
på stålband, från vilka den tömmes i retorterna.
Dessa äro av gjutjärn och relativt små. Antalet är
1960 st. Retorterna upphettas utifrån och
oljegaserna bortföras med vattenånga. Skifferaskan
avlägsnas automatiskt från retorternas nedre del.
Oljegaserna sugas med fläkt till kylare, där oljan
94
24 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
