Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning, av B. Thorbjörnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
av tjärans ocli särskilt oljornas höga halt av väte blir
gasförbrukningen relativt liten. Genom hydrering
kan man förutom bensin ocli dieseloljor även erhålla
smörjolja. I ett hydreringsverk har man möjlighet
att upparbeta ett flertal ämnen såsom trätjära, vissa
skifferoljedestillat m. m. till högvärdiga
motorbränslen och smörjoljor, och det synes därför angeläget,
att ett dylikt snart kommer till utförande.
IV. Ved.
a) Kolning.
Vid kolning av trä utvunnen mängd tjära och
tjärolja med terpentin är helt beroende på vedens
beskaffenhet. Av törestubbar får man upp till 60 kg per
Ini3. Kolved i allmänhet ger i medeltal ungefär 16 kg
per lur, vilket gör 53 kg per ton absolut torr ved.
År 1938 producerades här cirka 20 mill. hl träkol.
Den stora förbrukningen av gengaskol har gjort, att
tillverkningen av träkol i år beräknas till omkring 40
mill. hl. Detta motsvarar en vedförbrukning av mera
än 7 mill. Ini" ved. Om man skulle kunna komma
därhän. att en tredjedel av vid kolning uppkommande
biprodukter tillvaratoges, skulle mängden i år
erhållen tjära, och olja bli 137 000 ton. Härav genom
destillation och hydrering erhållet flytande bränsle skulle
täcka en avsevärd del av våra mest oundgängliga
behov.
För närvarande sker dock kolningen
huvudsakligen i milor eller ugnar utan anordningar för till
varatagande av tjäran. Produktionen av tjära och
kolningsterpentin, som år 1938 uppgick till 8 928
ton, beräknas i år stiga till 12 000 à 15 000 ton.
Orsakerna till att procentuellt så liten del av
kolningen sker i ugn med anordningar för utvinning av
biprodukterna äro flera. Här må nämnas, att
kostnaden för framtransport av veden till en större kol
ugn blir ganska avsevärd, den växer med
anläggningens storlek. Vidare hör kostnaden för
anskaffande av ugnar till de faktorer, som verkat
hämmande på uppförandet av rationella
kolningsanlägg-ningar. Det synes ej otänkbart, att större intresse
för tillvaratagande av biprodukter skulle skapas,
om tillverkarna kunde under viss tid garanteras
avsättning för sin produktion för ett bestämt pris.
Största delen av producerad A-tjära, råoljor och
kolningsterpentin torde nu användas som
motorbränsle. Ur A-tjära, särskilt töretjära, kan man
framställa ett slags smörjolja.
b) Alkalisering.
Om man dränker in ved med stark natronlut, så att
mängden insuget alkali uppgår till 30 % av vedens
torrvikt, och därefter torkar, så erhåller man en
produkt, som vid kolning ger avsevärd mängd flytande
bränsle. Av ett ton absolut torr ved erhålles sålunda
nära 200 kg oljor samt dessutom cirka 170 kg kol.
Även utvinnas en del vattenlösliga produkter, såsom
metanol, högre alkoholer och ketoner.
Genom tvättning med vatten utlöses alkalit ur
kolet. Efter kaustisering återgår det i processen.
Ungefär 2/s av utvunnet träkol förbrukas vid
tillverkningen. Återstoden, 80 kg per ton ved, kan försäljas.
Den utvunna oljan är tunnflytande och har ett
värmevärde av 8 000 kcal. Den synes lämplig som
dieselolja. Cetantalet uppges vara cirka 35.
Denna metod att framställa olja har den fördelen,
att större delen erforderliga apparater redan finnas
vid sulfatcellulosafabrikerna. När dessa vid kris ej
få avsättning för massan, kunna de med relativt
enkla anordningar temporärt ändras till oljefabriker.
Ett trävaruföretag har för närvarande under
övervägande att bygga en anläggning för 10 000 fm3 ved.
Där skulle utvinnas 800 ton olja.
Anläggningskostnaden beräknas till 250 000 kronor, dvs. 30 öre per
kg.
c) Svartlut.
Genom användande av en speciell
indunstnings-apparat kan man avlägsna praktiskt taget allt vatten
ur den från sulfatfabrikernas
indunstningsanordning-ar kommande 50-proceutiga svartluten. Substansen
erhålles i form av korn. Vid torrdestillering fås härav
olja i en kvantitet, som motsvarar 125 kg per
ton massa eller ungefär 60 kg per ton absolut torr
ved. Oljan innehåller något svavel och en mindre
mängd vattenlösliga produkter.
Kvantiteten vid sulfatfabrikerna erhållen
terpentin uppgick 1938 till nära G 000 ton. Då varan
behövs för andra användningsområden, saknar den nu
betydelse såsom flytande bränsle.
d) Hydrering av ved.
Det har gjorts ganska omfattande försik att genom
hydrering av ved erhålla flytande bränsle. Man har
därvid blandat sågspån och katalysator
(molybden-svavelföreningar) med tjära. I den erhållna pastan
har vid 200 kg tryck och förhöjd temperatur i auto
klav införts väte. På grund av vedens höga halt
av syre har förbrukningen av väte varit mycket hög,
cirka 6 % av vedvikten. Detta i förening med att
apparaturen måste bli invecklad, hög anläggnings
kostnad m. m. har gjort, att man övergivit metoden
såsom varande ej ekonomiskt rimlig.
e) Spritframställning.
Våra viktigaste träslag äro uppbyggda av tre
huvudbeståndsdelar, nämligen cellulosa, hemicellulosa
och lignin. Hos granved är sammansättningen föl
jande:
Cellulosa ............ 41,5 %
Hemicellulosa. ....... 24,3 %
Lignin .............. 28,0 %
Genom behandling med mineralsyror kunna de
båda förstnämnda beståndsdelarna överföras i
hexo-ser respektive pentoser. Flera metoder för
försockring av trä ha kommit till användning eller
föreslagits. Den för oss utan tvekan viktigaste är kokning
med surt kalciumbisulfit, sulfitcellulosaframställning.
Den avgående luten innehåller 2 till 4 % jäsbart
socker, som kan omvandlas till sprit. Härför
neutraliseras först luten med mesa, ett avfall från
sulfatcellulosafabrikerna. Efter klarning och kylning
försättes den i jäsningskaren med jäst, och när sockret
omvandlats till sprit, avdestilleras denna i höga
destillationsapparater av gjutjärn. För att göra spriten
löslig i bensin avvattnas den vid destillationen er-
96
24 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
