Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning, av B. Thorbjörnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Metanolsyntesen fordrar högt tryck, minst 100
atmosfärer, samt ganska hög temperatur. Vanligen
arbetar man med 300—400 kg tryck och cirka 400°.
Processen liknar i många avseenden den klassiska
ammoniaksyntesen, och den använda apparaturen
kan efter endast smärre ändringar tas i anspråk för
tillverkning av ammoniak. Fig. 2 visar schematiskt
framställningen av metanol.
Katalysatorn är synnerligen hållbar, från
amerikanskt håll uppges den ha en livslängd, som
överstiger ett år. Med hänsyn till omsättning och
katalysatorns hållbarhet är det av allra största vikt att
hålla reaktionstemperaturen synnerligen exakt.
Avbrott i driften få under inga omständigheter tillåtas.
Vid bildandet av metanol frigöres ganska mycket
värme, nämligen 848 kcal per kg färdig produkt. I
jämförelse med Fischersyntesens 4 000 kcal är
värmeutvecklingen dock ganska blygsam.
Den syntesgas, som lämnar kompressorns högsta
steg, värmes i motström med färdigreagerad gas och
införes i kontaktrummet. Här omsätter sig nu en del
av gasen, vanligen 10—30 %, till metanol, vilken
avskiljes efter kylning, medan resten av gasen jämte
frisk sådan återföres till kontaktmassan. Om man
fortsatte cirkulationen obegränsat, skulle inerterna,
framför allt kväve och metan, anrikas i gasen och
starkt försämra betingelserna för syntesen. Man
brukar därför kontinuerligt tappa av en mindre del,
5—10 %, av friskgasens volym. Denna restgas har
visst värmevärde och kan med fördel användas för
uppvärmningsändamål.
För tillverkning av ett kg metanol fordras 2,1 m3
syntesgas. En praktisk siffra är 2,3 m3. Då dennas
förbränningsvärme är 2,3 X 2 725 kcal och metanolens
4 690 kcal, blir processens termiska verkningsgrad
75 %. Motsvarande siffra för kogasin, den produkt
som erhålles vid Fischersyntesen, är 35 %.
Genom att variera katalysatorn kan man erhålla
värdefull ändring av produktens sammansättning.
Tillsats av alkalisalter, isynnerhet rubidium- och
ce-siumföreningar, ökar avsevärt halten av högre
alkoholer, framför allt isobutylalkohol. Dessa högre
alkoholer äro synnerligen värdefulla ur
motorbränslesynpunkt men äro också av stort intresse för lös-
ningsmedelsindustrien. De kunna vidare tjäna som
utgångsmaterial för framställning av högvärdiga
motorbränslen.
IX. Samman fattning.
Förutsatt att de beräkningar, som ligga till grund
för det statliga skifferoljeverket i Närke, visa sig
hålla, synes skifferoljan i prisbillighet ej kunna
överträffas av något annat inhemskt flytande bränsle.
Anläggningarna kräva dock avsevärt kapital.
Det enda nu tillgängliga flytande bränslet av
betydelse är sprit. Då nya fabriker anläggas och
befintliga utvidgas och förbättras, kan man se fram
mot en stegrad produktion.
Vid kolning av ved bildad tjära, skulle om den
tillvaratages i större utsträckning, utgöra ett
synnerligen betydelsefullt utgångsmaterial för framställning
av fullgott flytande bränsle. Tillsammans med
torv-tjära samt oljor erhållna vid torrdestillation av
alkali-serad torv och ved borde trätjäran kunna förädlas till
högvärdigt flytande bränsle samt till smörjoljor i en
eller flera destillations- och hydreringsanläggningar.
Inriktar man sig på att erhålla största möjliga mängd
av nämnda råvaror, torde man inom de närmaste åren
behöva åtminstone två hydreringsverk om vardera
25 000 tons produktion av färdiga produkter. Man
har uppskattat kostnaden härför till 30 mill. kronor.
Tabell 1. Jämförelse mellan de olika förfarandena för
framställning av flytande motorbränslen.
p Materiel förbrukning’ m3 Termisk
syntesgas pr kg verknings-
Förfarande Oktantal motorbränsle grad för om-
vandlingen
teoretisk praktisk %
Fischer—
Tropsch-ben-
sin "Kogasin" 47—50 4,9 6,3 55
Metanol ...... 120 2,1 2,3—2,8 75
Högre alkoho-
ler ......... 100 3,0 4,5—5 55—60
Isooktan ur syn-
tetisk isobu-
tylalkohol .. 100 4,9 7 50
Kolhydrerings- 1 CC 7A 2,8 m3 H» AK
bensin ..... > OO-1 U 2 kg kol 40
24 mars 1941
99
Fig. 2. Tillverkningsschema för metanol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
