Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Brandfaran vid gengasdrivna motorfordon, av Mac Hall - Om gengasförgiftning och dess behandling, av Nils H. Ygberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
En del skogsbränder, orsakade av dylika fordon,
förekommo redan förra sommaren. Man kan befara, att
de skola öka starkt instundande sommar, om ej
särskilda försiktighetsåtgärder vidtagas. Utom risken
för att vid kolpåfyllning, slaggning etc. kringflygande
gnistor kunna tända andra föremål, är det framför
allt lågor, gnistor eller glödande kol från
primärluftintaget, som kunna bli farliga för omgivningen.
Kravet på a-tt nämnda luftintag skall vara försett
med bakslagsventil och godkänt flamskydd är
därför av alldeles särskild vikt. Speciellt äldre aggregat
synas i stor utsträckning sakna dylika skydd. En
del inträffade eldsvådor, såväl skogsbränder som
andra, torde ha sin orsak häri. Såsom ett kuriosum
kan nämnas att från aggregatet på en personbil, som
på en gata i Göteborg passerade en med hö lastad bil,
en kraftig låga sköt ut i passeringsögonblicket och
antände den andra bilens hölast. Sannolikt har
personbilen saknat flamskydd.
Det kan i detta sammanhang framhållas, att
brandförsäkringsbolagen sett sig nödsakade att utfärda
föreskrifter angående förbud att införa gengasfordon
i vissa byggnader eller att framföra dem inom visst
minimiavstånd från vissa upplag eller byggnader
eller att i närheten därav verkställa skötsel av
aggregat. Dessa föreskrifter äro ej minst förorsakade av
nödvändigheten att i dessa tider se till att icke för
landet oumbärliga förråd utsättas för den stora
brandrisk som följer med de gengasdrivna motorfordonen.
Om gengasförgiftning och dess
behandling.
Av med. dr NILS H. YGBERG.1
I Sverige har, sedan gengasdriften börjat, inträffat
en hel del gengasförgiftningar. Antalet lindrigare
eller medelsvåra gengasförgiftningar kan ej exakt
anges men torde uppgå till flera tusental. Antalet
allvarliga, livshotande förgiftningar torde uppgå till
hundratalet fall. Hittills ha ej mindre än 12
personer avlidit till följd av gengasförgiftning.
Då det gäller att tala om gengasens faror, måste
man nog först påminna om, vad gengasen är. Den
nu så flitigt använda termen gengas är en förkortning
av termen generatorgas, vilken kan alstras antingen
av kol, oftast träkol, och kallas då kolgas, eller av
ved, vedgas. Såväl kolgas som vedgas äro sålunda
gengas. Gengasens brännbara beståndsdelar bestå
till huvudsaklig och verksam del av koloxid och
vätgas. Gengasen innehåller cirka 30 % koloxid.
Men vad är då koloxid? Jo, koloxid är en gas, som
bildas bl. a. vid ofullständig förbränning av kol och
ved, och så länge som människan har använt sig av
eld, har hon också måst skydda sig emot eldens
ständige följeslagare, den ytterst giftiga koloxiden,
som i rent tillstånd saknar färg, lukt och smak och
tyvärr ej kan uppmärksammas förrän förgiftning
inträffat. Den stora faran av koloxiden ligger just i
att den är alldeles luktfri. Gengasen och ännu mera
en bilmotors avgaser äro uppblandade med vissa
i Efter ett föredrag hållet på utställningen "Med svensk
kraft till lands, sjöss och i luften" i Östermans bilhall den
1/3 och 5/3 1941.
förbränningsprodukter, som ibland ha en svagt
stickande lukt, Dessa luktande förbränningsprodukter
äro ogiftiga men kunna varna för gengasens närvaro.
Den sedan länge fruktade s. k. garagedöden, som
uppträder vid vistelse i ej ventilerat garage, där en
bensindriven motor får gå i tomgång, orsakas av
koloxiden i avgaserna, Dessa gaser innehålla
omkring 6 % koloxid. De vanliga lysgasförgiftningarna
orsakas av att lysgasen innehåller 5—10 % koloxid.
På vad sätt är då koloxiden giftig?
För att livet skall bestå måste människokroppens
alla vävnader ständigt tillföras syre. Detta sker
genom blodet. De röda blodkropparna innehålla
blodfärgämnet hemoglobin, som i lungorna tager upp
syret i inandningsluften och transporterar sedan
omkring detta till alla vävnader.
Finnes koloxid i inandningsluften uttränger det
syret ur blodet. Följden blir en inre kvävning på
grund av syrebrist, den s. k. koloxidförgiftningen har
inträtt.
Blodfärgämnets benägenhet att förenas med
koloxid är 300 ggr så stor som beträffande syre. Redan
mycket små mängder konkurrera därför ut syret.
Vid den vanliga halten av 15 % syre i den inandade
luften är en koloxidhalt av 0,1 % tillräcklig att lägga
beslag på hälften av blodfärgämnet. Har 2/3 eller
mera av blodfärgämnet ingått förening med
koloxiden, inträder döden. Då gengasen i regel
innehåller omkring 30 % koloxid, är det uppenbart, att
inandning av densamma är synnerligen hälsofarlig,
även om det rör sig om relativt små kvantiteter, och
risken för förgiftning överhängande.
Koloxidförgiftningens symtom äro: allmän
mattighet, huvudvärk, kväljningar, kramper och
medvetslöshet. Redan vid så låg halt som 0,1 % koloxid i
luften kan medvetslöshet inträda efter en kort stund.
Yid högre halt inträffar medvetslöshet omedelbart
utan förebud. Den förgiftade blir hastigt ur stånd
att förflytta sig eller vidtaga annan åtgärd för att
undkomma fortsatt inandning av den giftiga gasen.
Ur praktisk synpunkt är det ytterst viktigt att äga
kännedom härom. Förgiftning till döden genom
koloxid inträder ej sällan så gott som ögonblickligt, ja
så pass omedelbart, att t. e. en chaufför, som satte
sig att äta i förarhytten, medan han hade fläkten i
gång och fönstren stängda, ej hann svälja den mat
han hade i munnen, förrän döden inträdde.
Dödsfall 1 gengasförgiftning.
1. 39-årig chaufför.
Lämnade sin bostad klockan 5 fm., anträffades död,
liggande över motorhuven inne i hytten vid 1/2 7-tiden.
Askrumsluckan stängd men fläkten i gång.
Garageportarna öppna och den vänstra hyttdörren helt
stängd, den högra något öppen.
2. Chaufför.
Klockan 9 hade han lämnat bryggeriet för att
distribuera mineralvatten. Sist besöktes en fru K. vid
13—14-tiden. Hon hade tyckt, att han såg trött ut.
Klockan 14,15 hade en bilist passerat vägen mellan
Ö—d och S—n och där farit förbi en stående
lastbil, i vars förarhytt suttit en person, som förefallit
att sova. Han tillsade en person sysselsatt med
snöskottning att se efter, hur det förhöll sig, och efter
29 mars 1941
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
