Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - System Wallgren—Evrell, en ny metod för drift av vevhusspolade 2-taktsmotorer med gengas, av Lennart Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ovanför ventilerna vid full effekt. Trycket p±, mot
vilket vevhuskompressorn arbetar i system W—E,
blir alltså 1,000 + 0,068 + 0,050 + O,030 = 1,148 ata.
Trycket p2 motsvarar maximala vevhustrycket vid
råoljedrift och har uppmätts till 1,275 ata.
Maximaltrycket, när man kör med gengas-luftblandning i
vevhuset, är ps. Undertrycket i vevhuset under
sugslaget vid system W—E och råoljedrift motsvarar
trycket pt = 1,09 — 0,03 := 0,97 ata. Under sugslaget,
när gengas-luftblandning skall insugas i vevhuset,
skall även generatorns och renarnas motstånd
övervinnas, varför trycket blir p5 = 1,00 — 0,03 — 0,05 =
= 0,92 ata.
Den volymetriska verkningsgraden hos vevhuset är
som synes sämst hos system W—E, beroende närmast
på det stora skadliga rummet. Detta kompenseras
emellertid fullständigt av den volymökning på ca
60 % man får, när primärluften omsättes till gengas.
Följande räkneexempel utvisar det antal
kalorier man tillför cylindern i de olika fallen. Härvid
är räknat med, att gengas-luftblandningen har ett
värmevärde på ca 430 kcal/m3 vid ca 35°C och pi —
<= 0,97 ata.
Motorns cylindervolym =5 1.
Varvtal 800 v/min.
Normal effekt 27 hk per cylinder.
Eff. medeltryck 3,0 kg/cm2.
Bränsleförbrukning vid råoljedrift = 0,215 kg/hkh.
System W—E.
Nominell slagvolym ...............5,00 1
Volymetrisk verkningsgrad ... == 0,48
Effektiv slagvolym......0,48 X 5 = 2,40 1
Uppdelas i 0,95 1 primärluft
1,45 1 sekundärluft
Primärluften omsättes till gengas med
ca 60 % volymökning 1,6 X0,95= 1,50 1
Sekundärluft .....................1,45 1
I cylindern införd gasblandning
1,50 -J- 1,451= 2,95 1
Tillfört värme ........ 2,59 X 0,43 = 1,27 kcaljslag
Råoljedrift.
Per slag inpumpat bränsle
0,215 ■ 27
800 • 6(T
Tillfört värme 1,21 • 10—4 • 10 500 = 1,27 kcal/slag
Tvärspolning med gengas i vevhuset.
Nominell slagvolym ...............5,001
Volymetrisk verkningsgrad.....0,60
Effektiv slagvolym reducerad till
tryc-0^92
0,97
Förlust i avgasport ca 21 %
0,21 • 2,-84 = 0,60 1
Återstående gasblandning i cylindern
2,84 — 0,fiO = 2,24 1
Tillfört värme........ 2,24 X 0,43 .= 0,96 kcal j slag
I ovanstående balans har ej upptagits någon
spol-ningsförlust i avgasportarna vid W—E-systemet, då
den synnerligen låga vedförbrukningen knappast
medger detta. Vid ett flertal långtidsprov har
förbrukningen för motorer med W—E-systemet hållit sig
omkring 1 kg ved/hktim. Med en vedfuktighet på 18 %
a/a
: 1,21 • 10—4 kg
ket Pi 0,60 • 5,0:
: 2,84
V?.
Vn
/JO
/.sa.
Tvärfpoica mo/or rco/jedr.
’ Tvarspo/admo Jör gfnga
X^X Syr/em
■1%’ 5/raM ’f/ rum.
1r„ t Nomin*// s/ayvo/ym.
Vj’ ]nsuqrn vo/ym, rys/rm W-£
1 Infuyrn vo/ym, •/vartfo/mny m. rfo//ea’ri/’/.
Vj ’ Ihruofn volyml Uirfpe/n/nf rrr. yerrpardri//.
Fig. 3. Jämförande vevhusdiagram mellan tvärspolad motor
med råolje- och gengasdrift samt system "Wallgren—Evrell
med gengasdrift.
blir vedens värmevärde ca 3 600 kcal/kg. Den totala
verkningsgraden från ved till motoraxel blir alltså
632
100 X
17,6
3 600
Vid övergång till gengasdrift från flytande bränsle
på förbränningsmotorer stöter man förutom
svårigheten att uppnå full effekt även på en hel rad andra
problem, såsom starten, regleringen, nedsmutsning i
inloppsventiler samt icke minst förgiftningsfaran för
personal i motorns grannskap. I motorer enligt
W—E-systemet ha dessa svårigheter i görligaste mån
sökt bemästras.
Vad starten beträffar kan denna naturligtvis ske
elektriskt men också med tryckgaser från ett
startkärl, som laddas av motorns förbränningsgaser. För
att ge motorn flera impulser vid gasstart fördelas
tryckgasen genom en kamstyrd kolvslid till
motorcylindrarna så, att motorn går som en luftmaskin.
Vidare underlättas starten genom att låta
bränsle-pumparna genom spridarna inspruta t. e. råterpentin
under startperioden. Så snart motorn kommit igång,
kan man i allmänhet efter endast några ögonblicks
körning stänga av bränslepumparna.
Då gasgeneratorn arbetar under övertryck, kan
man inte påfylla bränsle under normal körning. Vid
bränslepåfyllning avstänger man därför såväl
gasledningen som primärluftledningen med spjäll,
varefter man obehindrat kan öppna generatorns luckor.
Motorn hålles härvid igång på råterpentin.
De motorer, som W—E-systemet närmast avser att
tillämpas på, äro alltid försedda med någon form
av varvtalsregulator, varför det är ett önskemål att
bibehålla detta vid gengasdrift. Med spjället 7,
fig. 2, regleras gastillförseln till cylindern och där-
29 mars 1941
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
