Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen / 137 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 29 mars 1941 - Principerna för flytande tillverkning, av Harald Ager

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

få ett mycket gott grepp om tillverkningen. Vissa
svårigheter torde man genom en än så välupplagd
tillverkningsplanering ej helt kunna bemästra,
nämligen att produkterna alltid komma i rätt ordning
och därmed på kortaste tid genom fabrikationen.

Det är för att komplettera den centrala
tillverkningsplaneringen, som man använder principerna för
s. k. flytande tillverkning.

Vad menas då med flytande tillverkning? Jag vill
försöka att göra en definition och hoppas, att den
kommer att täcka hela begreppet. Den lyder:

Flytande tillverkning kallas en arbetsmetod, där
de olika arbetsoperationerna äro tidsbestämda och
såväl till rum som tid följa omedelbart efter varandra
i en viss föreskriven ordning, samt materialtillförseln
per tidsenhet är fastställd.

De fördelar man vinner med den flytande
tillverkningen äro:

1. Genomloppstiden för produkterna genom
fabriken minskas och därmed förkortas leveranstiden,
vilket i sin tur bidrager till en förbättrad kundtjänst
och ökad försäljning. Detta är speciellt
förhållandet i säsongbetonade industrier, där man kan utöka
tiden för försäljningen.

2. Det i ”material under arbete” investerade
kapitalet minskas, eftersom lagringen mellan de olika
arbetsoperationerna blir ett minimum, varav följa
minskade räntekostnader.

3. Behovet av golvutrymme minskas, då
mellanlagring av produkterna under arbete knappast
förekommer.

4. Tillverkningsplaneringen förenklas, enär de
färdiga produkterna komma fram i den tur och
ordning, som de sättas i arbete.

Vidare blir arbetsledningen enklare, då
detaljplanering eller fördelning av arbetet knappast behöver
förekomma.

5. Transportkostnaderna minskas ävenledes,
eftersom alltid arbetsplatsen för en påföljande operation
är belägen intill den föregående. Dessutom användas
ofta mekaniska transportanordningar, vilka förbilliga
transportkostnaderna.

6. Till följd av en ofta rätt långt gående
uppdelning av arbetsoperationerna erfordras ej i samma
utsträckning som annars yrkesskickliga arbetare.

7. Upplärningstiden blir även kortare, samtidigt
som arbetstillfällena öka för icke yrkesutbildade
arbetare.

8. Den flytande tillverkningen åsyftar egentligen
icke någon direkt minskning av bearbetningstiden,
utan endast en minskning av fabrikatets väntetider
mellan de olika arbetsoperationerna. Genom den
specialisering, som emellertid oftast blir följden,
kommer arbetarnas skicklighet i respektive operationer
att bliva större, varav följer en minskad
bearbetningstid.

För att belysa huvudprincipen för den flytande
tillverkningen må anföras ett exempel, som
åskådliggöres i fig. 1. Vi kunna tänka oss en avdelning i
en skofabrik, t. e. en maskinsal. För att fullfölja
resonemanget måste vi utgå ifrån vissa
förutsättningar.

Vi tänka oss alltså, att i denna avdelning utföras
5 arbetsoperationer i 5 olika maskiner. Varje sådan
operation förutsättes taga en tid av 10 minuter.

Fig. 1. Schema belysande den flytande tillverkningens huvudprincip.

Skorna läggas i en sådan avdelning på en
specialbyggd vagn, som ofta kallas regal. En sådan
rymmer vanligtvis 24, 18 eller 12 par skor, beroende på
att man ännu inom skoindustrien i allmänhet räknar
i dussin par. Vi förutsätta, att vagnen i fallet A
rymmer 24 par skor. Sätta vi nu igång arbetet, så
kommer arbetaren i den första operationen att
bearbeta par efter par, tills alla 24 paren äro färdiga
i denna operation. Hela proceduren för en vagn
kommer alltså att taga 24 × 10 eller 240 minuter, innan
vagnen skjutes över för bearbetning i den påföljande
operationen. Tiden för bearbetningen blir här
liksom i de påföljande operationerna ävenledes 240
minuter, och genomloppstiden för skopartiet i de 5
operationerna kommer att bli 1200 minuter, dvs.
något över två dagar.

Vi göra nu ett experiment, varvid övre hälften av
vagnen avskäres, så att denna endast kommer att
rymma 12 par skor, vilket åskådliggöres i fall B.
Bearbetningen av dessa i den första operationen
kommer då endast att taga 120 minuter. Det först
bearbetade paret skor behöver alltså endast vänta 110
minuter, innan det går vidare till nästa operation,
mot 230 minuter i fall A. Genomloppstiden i fall B
blir alltså 600 minuter eller något över en dag.

I fall C användas inga vagnar för förvaring och
transport av skodonen, utan varje par ställes genast
efter bearbetningen över på ett bord intill den
påföljande operationen. Genomloppstiden för ett par
skor kommer i detta fall endast att bli 50 minuter,
dvs 4,3 % av genomloppstiden i fall A. Härvid är
att märka att bearbetningstiden (arbetstakten)
fortfarande är densamma. Den betydliga minskningen
av genomloppstiden uppnås endast genom minskning
av väntetiderna.

Fig. 2 är en plan över en mekanisk verkstad, som
omlagts till flytande tillverkning. Råmaterialet
utlastas på lastbryggan till vänster, behandlas av
avdelningen för ankommande gods och inlägges
därefter i råvaruförrådet. Från detta transporteras
råmaterialet till de olika arbetssträngarna i verkstaden,
i huvudsak enligt de streckade linjerna.

Nedtill på bilden märkas två strängar, vid vilka
i huvudsak maskinbearbetning äger rum. I den tredje
strängen, N, sker tillförseln av halvfabrikat medelst
två transportband. I övrigt utföras på strängen N

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>