Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 29 mars 1941 - Principerna för flytande tillverkning, av Harald Ager - Maskinella hjälpmedel för flytande tillverkning, av K. W. Luhr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Ävenledes är det ur företagets synpunkt
fördelaktigt, att arbetarna få byta arbete ibland, så att de
kunna vikariera för varandra vid sjukdom eller
annan frånvaro. Dessutom får en arbetare större
förståelse för kvalitet och annat, om han får tillfälle
att på olika håll studera verkningarna av olika grad
av noggrannhet i arbetet.
Märkvärdigt nog ha arbetarna i allmänhet ej samma
intresse av att få omväxling i arbetet. Den
erfarenheten har jag själv gjort på flera håll. Anledningen
har dock inte varit att man suttit så lång tid på ett
arbete, att man känner något slags fruktan att ej
lyckas med ett nytt arbete, utan det har gällt
arbetsgrupper, som helt nyss upplagts för flytande
tillverkning. Jag har gjort en del experiment för att
få saken belyst. Det visade sig då att arbetarna i
allmänhet voro föga benägna för att byta arbete,
även om arbetet till sin typ var av samma slag.
Förklaringen till detta faktum torde vara att
arbets-rytmen stördes och att arbetet blev mera
ansträngande, åtminstone psykiskt, när nya nervreflexbanor
måste utstakas. Trots denna obenägenhet till
arbets-ombyten är det dock nödvändigt att arbetsledningen
systematiskt försöker att genomföra en sådan. I
längden ha alla parter den största nyttan härav.
En annan sida av saken är den befordran och
utbildning av arbetare, som man bör införa i flytande
tillverkning. Inom tillverkningen finnas operationer,
som kräva de mest skilda grader av yrkesskicklighet.
En systematisk utbildning är därför nödvändig och
blir icke endast en befordran för arbetaren utan gör
honom även till en allround utbildad yrkesarbetare,
som inom ett visst område kan sättas på vilket arbete
som helst. På detta sätt undvikes också i största
utsträckning känslan av enformighet i arbetet.
På många håll förefinns den missuppfattningen att
den flytande tillverkningen skulle vara mera
tröttande än det fria arbetet. Detta är emellertid ej
förhållandet, vilket tillfullo bevisats av de omfattande
och grundliga undersökningar, som särskilt i
Tyskland ha gjorts beträffande den fysiska och psykiska
ansträngningen vid denna arbetsform.
Den flytande tillverkningen eller som den populärt
kallas "det löpande bandet", har i dagarna fått ökad
aktualitet, särskilt genom en motion av
riksdagsmannen Fredrik Ström. I motionen står bland annat:
"Arbetsglädjen tager också skada av en överdriven
stereotypisering av fabrikationen, varmed följer olust
vid arbetet och lust att söka sig till andra arbetsfält,
som dock ej äro lätta att finna. Härav uppstår
missmod och missnöje. Samhällskroppen lider skada."
Det är alltså just enformigheten, som man anser
vara farlig. Om jag hade varit riksdagsman, så skulle
jag gärna ha velat gå tillsammans med herr Ström
om denna motion. Jag skulle dock ytterligare ha
velat utvidga motionen till att även framställa krav
på en undersökning inom industrien av de
människor, som lämpa sig för enformigt arbete, men som
likväl sysselsättas med omväxlande arbeten, som de
icke passa för. Hur många reparatörer,
verktygsarbetare, maskinbyggare, montörer och andra är det
ej, som kanske under ett helt liv få syssla med
arbeten för vilka dë ej alls äro lämpade. De få ständiga
tillrättavisningar och snubbor för saker och ting, som
de själva ej kunna rå för. "Rätt man på rätt plats"
är ett slagord, som använts så mycket att man
knappast längre tänker på den verkliga innebörden i
orden. Det är frågan, om det inte just är på denna
punkt som upphovet till missnöjet är att söka. Det
kan knappast vara riktigt, att det skall vara slumpen
som avgör vad en människa skall sysselsättas med.
Det är på detta område som psykotekniken vill
göra en insats genom att pröva folks anlag och ge
dem råd vid valet av yrke. Vi ha skrattat mycket
åt psykotekniken, men man kanske om den kan
använda Runebergs ord: "Mycket tålde den skrattas
åt, men mera hedras ändå." Psykotekniken är en
relativt ung vetenskap och det är klart att den vid
sökandet efter den rätta vägen många gånger
kommit på avvägar. 1937 hade jag tillfälle att i
Tyskland och Holland studera den praktiska tillämpningen
av psykotekniken vid ett flertal industriföretag och
det var verkligen en angenäm överraskning att se
hur långt man kommit på detta område och vilken
nytta man ansåg sig ha av anlagsprövningar.
I alla tider har kampen för tillvaron varit hård.
Det sades en gång: "I ditt anletes svett skall du äta
ditt bröd". Men människan har en inneboende
strävan att vilja utföra arbetet för sin utkomst med
minsta möjliga ansträngning. Det var den driften
som kom henne att "uppfinna" stenyxan och att
använda den rullande stocken som en
transportanordning. Kanske man kan säga att detta var teknikens
begynnelse — kanske inte?
Teknikens huvudsyfte är att göra människans
tillvaro så dräglig som möjligt. Tekniken vill och skall
tjäna människan. Dess utveckling har varit enorm
och den pågår oförtrutet. Den flytande
tillverkningen är ett litet led i denna utveckling. Vi skola
endast se till att utformningen sker på det
förnuftigaste sättet.
Maskinella hjälpmedel för flytande tillverkning.
Av civilingeniör K. W. LUHR.1
Om jag skall lägga om min fabrikation till
flytande tillverkning, måste jag taga ställning till en
mängd frågor icke enbart av organisatorisk utan
även av teknisk art. Den föregående inledaren har
huvudsakligen behandlat det förstnämnda arbets-
1 Sammandrag av förf :s anförande.
området, varför jag mera kommer att uppehålla mig
vid det senare, dvs. det tekniska.
Jag utgår då ifrån, att jag redan har gjort klart
för mig, hur min produkt skall se ut (alltså
standardiserat konstruktionsdetaljer, utgallrat onödiga typer,
undersökt av vilket material de olika delarna
lämpligen böra utföras). Min nästa uppgift blir då att
140
24 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
