- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
158

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1941 - Det tekniska forskningsarbetet i Finland, av Martti Levón

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

inom de industriella kretsarna i Finland fästa
uppmärksamhet vid behovet av en organiserad teknisk
forskningsverksamhet för utredandet av industrins
egna frågor. Speciellt intresse tilldrogo sig härvid
de kemiska forskningsuppgifterna inom de olika
industrierna. Med beaktande av att många
konkurrerande länder redan under åratal hade utfört
systematiskt vetenskapligt arbete på den kemiska
industrins område kunde man icke antaga, att Finland
utan organiserat kemiskt forskningsarbete med
framgång skulle kunna konkurrera med industrierna
utomlands. Detta gav upphov till tanken att grunda en
gemensam forskningsanstalt, vilken tanke ledde till
att ett antal ledande industri- och bankmän år 1916
grundade ett bolag benämnt A.-b.
Centrallaboratorium—Keskuslaboratorio O. Y. för utförande av
kemiskt forskningsarbete. I början omfattade
forskningsanstaltens arbete kemisk forskningsverksamhet
av allmän natur. År 1920 ingick Finska
träförädlingsindustriernas centralförbund en
överenskommelse med Laboratoriet om utförande av speciella
fortlöpande undersökningar för cellulosa- och
pappersindustrin samt senare med Finska cellulosaföreningen
om regelbundna analytiska undersökningar och
kontroll av kvaliteten hos all exportcellulosa från
samtliga cellulosafabriker i Finland. Under direktör C. K.
Bergmans ledning har Centrallaboratoriet under de
två senaste årtiondena utfört ett stort antal
värdefulla undersökningar, vilka till en början mera
berörde cellulosaindustrin men särskilt under de
senaste åren även pappersindustrin. Genom sin
kontrollverksamhet av cellulosans kvalitet har
laboratoriet på ett avgörande sätt medverkat till att utveckla
och stabilisera den finska cellulosans och slipmassans
kvalitet. A.-b. Centrallaboratorium har i Helsingfors
en egen laboratoriebyggnad och sysselsätter f. n. en
forskarstab om ca 40 personer. Verksamheten
bedrives enbart med understöd från industrin och dess
årsbudget var före det senaste kriget ca 2,5 mill. mk.

Ett synnerligen anmärkningsvärt initiativ till ett
utvecklande av den trätekniska
forskningsverksamheten togs år 1927 av Finlands
sågindustrimannaför-ening då den skred till åtgärder för att få till stånd
en organisering och utveckling av
forskningsverksamheten på det område som berör träets mekaniska
förädling, främst alltså inom såg- och fanerindustrin.
Detta initiativ ledde till grundandet av
Garantiföreningen för träteknisk forskning r. f., vilken förening
sedan dess, främst genom den under densamma
sorterande trätekniska forskningsanstalten, utfört en
synnerligen omfattande forskningsverksamhet på
såg-, faner- och snickeriområdet. Denna
forskningsanstalt har icke något eget laboratorium, utan
undersökningarna utföras dels i Tekniska högskolans
trä-tekniska laboratorium i Helsingfors, dels i industrins
egna laboratorier och fabriker runtom i landet.
Forskningsanstalten erhåller av staten ett årligt
anslag för sin verksamhet, som dock främst understödes
av industrin. För de specialuppdrag och den
konsulterande verksamhet anstalten utför såväl för
såg-som fanerindustrin uppbär den ersättning, vilken
även användes för forskningsverksamheten. Åren
närmast före senaste krig belöpte sig dess årsbudget
till närmare 1,5 mill. mk. och antalet forskare i dess
tjänst var ca 20. Som chef för denna forskningsanstalt
har undertecknad fungerat sedan dess grundande.

Bland självständiga forskningsanstalter verksamma
på andra områden nämner jag i detta sammanhang
endast Biokemiska forskningsanstalten som
upprätthålles av stiftelsen för biokemisk forskning och som
under ledning av den kände forskaren på detta
område, professor A. I. Vihtankn. utfört ett synnerligen
anmärkningsvärt arbete främst på det biokemiska
området. Dess anslag för forskningsändamål belöper
sig till ca 1,6 mill. mk per år och antalet anställda
forskare är ca 20. En bland teknikerna välkänd
institution är Föreningen för kraft- och
bränsle-eko-nomi, i dagligt tal kallad "Ekono", som mot
ersättning utför utrednings- och kontrolluppdrag på det
värmetekniska och elektrotekniska området men
även i viss mån forskningsverksamhet.

I ovanstående redogörelse har endast den tekniska
forskning i Finland medtagits, som utföres av
särskilda, självständiga forskningsanstalter. Hos oss
likaväl som i Sverige bedrives givetvis teknisk
forskningsverksamhet även i samband med Tekniska
högskolan och universiteten. Speciella möjligheter
härtill giva framför allt högskolornas forskarekrafter
och laboratorier. Särskilda statsanslag för en egen
forskningsverksamhet har Tekniska högskolan icke
men däremot anslag för några forskningsassistenter
och docenter samt forskningsstipendier att utdelas åt
ingenjörer. I samband med Tekniska högskolan
arbetar även materialprovningsanstalten, för vilken i
högskolans budget finnes ett mycket begränsat
anslag. Samtliga dessa forskningsanslag, som stå
högskolans administration till förfogande, belöpa sig till
ca 0,5 mill. mk årligen. Dessutom står till högskolans
disposition ett antal enskilda donationer, vars räntor
delvis även användas för forskningsverksamhet. Den
mest anmärkningsvärda av dessa är Outokompu O Y:s
fond för befordrande av den bergstekniska,
metallurgiska och geologiska undervisningen och forskningen.
Stiftelsens kapital är 10 mill. mk och av dess
ränteinkomster användas årligen ca 450000 mk för
befrämjande av undervisningen och forskningen på
nyssnämnda områden.

Övriga av enskilda till Tekniska högskolan
donerade fonder uppgå till ca 3 mill. mk, av vilkas räntor
ung. hälften årligen användes för forskningsändamål.
Som en synnerligen glädjande företeelse bör nämnas
att Suomen Kulttuurirahasto (Finlands kulturfond)
senaste år överlämnade åt Tekniska högskolan till
fördelning för tekniskt-vetenskapliga
forskningsarbeten 200 000 mk.

Av det tekniska forskningsarbete som utförts i
samband med universiteten må särskilt nämnas den
värdefulla kemisk-tekniska forskningsverksamhet
som den kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo
akademi bedriver. I detta sammanhang kan även speciellt
nämnas att den kände forskaren professor Gust.
Komppa ännu bedriver ett intensivt kemiskt-tekniskt
forskningsarbete som till stor del bekostas med
statsmedel. Ännu finnas ett antal statliga fonder och
genom enskilda medel ihopbragta fonder, ur vilka tid
efter annan utdelats stipendier även för tekniskt
vetenskapliga forskningsarbeten.

Till slut bör även nämnas den tekniska
forskningsverksamhet som utföres av industrins egna laboratorier
och vilken isynnerhet under de senaste åren utvecklats
särdeles kraftigt. Särskilt är att anteckna det av
försvarsväsendets industrier utförda forskningsarbetet.

158

12 april 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free