Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1941 - Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning, diskussion, av A. Billberg, Hilding Bergström, R. Steenhoff och Helge Uhrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
omnämndes, utgöras av antingen schaktugnar eller
tunnelugnar. Upphettningen sker med cirkulerande gaser
till ca 500 ehuru på olika sätt. För att ekonomisk drift
skall kunna erhållas fordras relativt stora anläggningar.
Som en lämplig storlek synes bearbetning av ca 100 000
ton torvbriketter pr år kunna anses, vilket innebär en
anläggningskostnad för ugnsanläggningen av ca 3%
mill. kronor. Vid destillation av så att säga "oljerik"
torv skulle således kunna erhållas bortåt 15 000 ton
flytande produkter och ca 35 000 ton torvkoks pr år.
Tyvärr är den erhållna koksen från briketter icke
tillräckligt hård och hållfast bl. a. för vissa metallurgiska
ändamål. Däremot är koks från maskintorv av utmärkt
beskaffenhet.
Det går sålunda bra att destillera vanlig maskintorv,
ehuru produktionen blir mindre pr ugnsenhet på grund
av högre vattenhalt och lägre volymvikt.
Jämfört med torrdestillation av ved, s. k. kolning,
erbjuder torv den fördelen, att erforderliga mängder
råmaterial kunna erhållas på en och samma plats, så att
destillationsanläggningar för torv kunna göras
tillräckligt stora och fullständigt utrustade, varigenom ett
ordentligt tillvaratagande av biprodukterna blir möjligt.
Som bekant är detta tyvärr i allmänhet icke fallet vid
träkolningen, som till största delen sker i milor eller
småugnar utan eller med ofullständig
biproduktsutvin-ning. ,
Vad den fortsatta bearbetningen av torvtjäran
beträffar, hava endast laboratorieförsöken kunnat utföras här
hemma, medan försöken i teknisk skala utförts
utomlands. Det har framgått, att torvtjäran relativt lätt kan
vidarebearbetas till motorbränslen, bensin, dieselolja
och brännoljor genom destillation, krackning eller
hydrering.
Genom hydrering av tjäran erhållas som sagt större
mängder lätta motorbränslen särskilt av bensin. En
hydrering av flytande produkter ställer sig avsevärt
enklare och billigare än hydrering av fast
utgångsmaterial. Det behöver därför, när det gäller hydrering av
torvtjära, inte bli fråga om sådana jätteanläggningar
och avskräckande stora anläggningskapital, som när det
gäller hydrering av fasta bränslen, och
tillverkningskostnaderna bliva också rimliga. De hydreringsförsök,
som kommittén låtit utföra, ha utfallit gynnsamt och
visa att, som man kunde vänta, torvtjära är
förhållandevis lätthydrerad.
I nuvarande läge är emellertid torrdestillation med
efterföljande destillation event. i förening med
krackning av torvtjäran den väg, som tilldrar sig det största
intresset, enär anläggningarna härför finnas
utexperimenterade och kunna uppföras någorlunda hastigt.
Hydreringsanläggningar finnas visserligen också fullt
utexperimenterade för den närbesläktade brunkolstjäran,
men det anses, att ytterligare försök i större skala böra
företagas, innan en hydreringsanläggning i full skala
kan byggas för bearbetning av torvtjäran. Emellertid
äro kostnaderna för hydreringsanläggningar mycket
större än för enbart destillations- eller
krackningsan-läggningar, och byggnadstiden givetvis också mycket
längre. På längre sikt bör emellertid även
hydrerings-problemet bearbetas.
Som slutsats torde därför kunna uttalas, att det är
synnerligen önskvärt, att de planer och förberedelser
för ökad torvutvinning, som nu äro under utarbetande,
kombineras med planer för anläggningar för utvinning
av torvtjära och vidarebearbetning av denna genom
destillation, krackning eller event. hydrering till
flytande bränslen. Torvutvinningsplanerna avse visserligen i
första hand att förbättra försörjningen med fasta
bränslen för att ersätta importerade stenkol och koks,
men den föreslagna kombinationen med
torrdestillations-anläggningar inkräktar i själva verket endast i mindre
mån på detta program, enär man vid torrdestillation av
torv som sagt även erhåller torvkoks, som är använd-
bar för många ändamål. För t. e. värmepannor är koks
som bekant mycket fördelaktigare att använda än ved
och bränntorv, eftersom den vid sistnämnda bränslen
besvärliga tjärbildningen i pannorna skulle undvikas vid
användning av torvkoks.
I närvarande situation, då det gäller att få fram så
stora mängder flytande bränsle som möjligt, synes det
vara av särskild vikt att beakta möjligheterna att av
torv få fram sådana produkter. Det är utan tvivel
mycket önskvärt att öka tillgången på alkoholbränslen,
exempelvis metanol, men det torde vara nästan
ofrånkomligt att även skaffa fram bensinliknande produkter,
och härvid synes torv jämte skiffer utgöra lämpligaste
utgångsmaterialen. Alla utvägar att få fram inhemska
flytande bränslen måste utnyttjas i den mån
förutsättningar finnas.
Civilingenjör Hilding Bergström: Här skola de
arbeten beröras, som i huvudsak utförts efter 1927 för
framställning av oljor ur inhemskt råmaterial. Jag
utgår från, att det i tider som dessa är befogat även
framhålla i halvstor skala med framgång prövade uppslag,
även om deras realiserande ännu ej skett i fabriksdrift.
Redan på ett tidigt stadium visade direkta försök,
att oljeframställning genom hydrering av fast material
ej lämpade sig för vårt land bl. a. av skäl, som
disponent Thorbjörnson redan framhållit. (En hydrering av
flytande material, tjäror och oljor, är ju en helt annan
sak.) Man måste för våra relativt små förhållanden för
framställning av flytande bränsle tillgripa metoder som
betr. anläggningskostnad och driftsäkerhet ligga på ett
helt annat plan än hydrering av fast material.
Något, som sedan lång tid tillbaka talats om, är
cel-lulosa-avfallslutarnas tillgodogörande. Sulfatavfallsluten
kan t. e. genom en på sista tiden i halvstor skala
utprovad indunstningsapparat erhållas som ett torrt för
torrdestillationen lämpat stoff och ger vid denna ett utbyte
av 120—150 kg oljor per ton cellulosa. För en
kapacitet motsvarande halva vår normala
sulfatcellulosa-produktion skulle sålunda på detta sätt kunna utvinnas ca
70 000 ton flytande bränsle per år.
Sulfitavfallsluten kan även på liknande sätt erhållas
som ett torrt stoff, men detta ger vid torrdestillationen
endast obetydlig mängd olja. För oljeframställning ur
sulfitlut måste därför andra vägar utfinnas.
Vid en kris kan det inträffa, att driften måste
inställas vid en del cellulosafabriker. Frågan blir då den:
Kan någon annan fabrikation, om också tillfällig,
skapas med användning av fabrikens personal, av
tillgängligt vedmaterial och i största möjliga mån även av
befintliga apparater och maskiner. Härvidlag ligga
sulfatfabrikerna gynnsamt till. Genom att impregnera flisen
med lut, torka och torrdestillera blandningsprodukten
erhålles nämligen ett högt utbyte av flytande bränsle.
För en kapacitet motsvarande % av vår normala
produktion av sulfatcellulosa skulle på detta sätt kunna
erhållas ca 100 000 ton flytande bränsle per år.
Anläggningskostnaden blir här liksom för torrdestillation av
sulfatstoffet relativt liten.
Liksom sulfitfabriker i beredskapssyfte böra förses
med särskilda försockringsanordningar för flis eller
cellulosa så böra även sulfatfabrikerna förses med
torrdestillationsapparater för framställning av oljor ur ved
eller avfallslut.
Impregnering med alkali och torrdestillation av den
torkade produkten kan även tillämpas t. e. på
vitmosse-torv, vår ojämförligt största bränsletillgång. Vi ha här
kommit till de gynnsamma utbyten, vilka redan
disponent Thorbjörnson omnämnt. Men förutsättningen för
en sådan bearbetning av torven, är att fabrikationen kan
pågå hela året om. Man får hoppas, att de arbeten som
på skilda håll pågå i denna riktning snart må föra till
målet. Frästorv kan torrdestilleras direkt och ur den
så utvunna tjäran kan på enkelt sätt dieselolja
12 april 1941
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
