- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
178

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 19 april 1941 - Landets trafikväsende i kristiden, av f. d. föreningar, av Axel Granholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1. Petsamo hamn.

deras farofyllda tjänst — nära 400 svenska sjömän
ha omkommit i samband med handelsflottans
krigsförluster — högst avsevärda belopp, som till stor del
komma landets betalningsbalans tillgodo.
Betydelsen härav lär icke kunna överskattas i en tid, då
handelsbalansen på grund av de kända svårigheterna för
exportens uppehållande är väsentligen mer än vanligt
passiv. Inkomsterna av denna trafik ha givetvis
också sin betydelse för landets skattekraft i en
kritisk tid.

Någon gång kan emellertid efter mödosamma och
komplicerade handelsdiplomatiska förhandlingar med
de krigförande makterna en och annan av våra de
stora vattnens seglare komma — bokstavligen som
igenom ett krigsgeografiens Scylla—Charybdis —
hem till oss med en för folkförsörjningen särskilt
välbehövlig last. Det är sålunda ingen hemlighet längre,
att sedan några veckor tillbaka brittiska och tyska
vederbörande förklarat sig i princip beredda medgiva
genomfart till och från Göteborg av fem fartyg i
månaden, ett för fart på Storbritannien, de övriga för
fart på Nord-, Mellan- och Sydamerika samt på
Japanhamnar. Fartygslasternas sammansättning måste
dock bliva föremål för underhandling i varje särskilt
fall. Fraktkostnadsläget kan, jämfört med
förkrigstidens, ges ett index omkring 220.

I detta sammanhang vill jag omnämna den ofta
omtalade till sin allmänna betydelse lika ofta dock
överskattade handelsvägen över Petsamo ishavshamn i
Finland. I den mån efter handelsdiplomatiska
förhandlingar passagetillstånd av Tyskland och s. k.
navicerts av England kunnat utverkas för varuutbyte
med Nord- och Sydamerika — även Japan — har det
hitintills med början förra sommaren lyckats oss
erhålla erforderligt lastutrymme till Petsamo, som regel
i finska fartyg seglande Petsamo—Amerika för
Finlands egen import och export. Numera är det
importen, som är den helt övervägande, sedan Tyskland
mot hösten förra året började ställa sig restriktivt
mot vår export även över Petsamovägen. Med
öppnandet av möjligheter, som jag nyss var inne på, för
en viss seglation tills vidare även på Göteborg får
den svenska trafikfrekvensen på ’Petsamo nu också
beräknas avtaga, men någon skeppning den vägen

lär dock komma att fortgå även för den
närmaste tiden framåt och leden måste
ju även för Sveriges del hållas i fullgod
beredskap.

Man har på denna egenartade
avlägsna led haft att räkna med avsevärda
svårigheter i Petsamos efter finsk-ryska
kriget reparerade och utbyggda, men
dock trånga hamn med sitt tillhörande
samhälle av Klondyketyp. Under den
mörkaste tiden på denna höga
breddgrad och under de hårdaste
vintermånaderna ha också landsvägstransporterna
varit synnerligen påfrestande över en
ödemarksväg ungefär lika lång som
mellan Stockholm och Härnösand.
Svårigheterna ha emellertid i gott samarbete
och gott sällskap med våra finska
vänner bekämpats och bemästrats så långt
de materiella resurserna räckt i hårt och
slitsamt arbete av en kolonn svenska
bil-män, som därmed på främmande botten
„ gjort och göra fosterlandet en värdefull tjänst. Billig
är befordringen Petsamolederi icke; en sjöfrakt
exempelvis New York—Petsamo, bestämd praktiskt taget
helt av den finska sjöfartens villkor, belöper sig på
125—200—300 kr. per ton och transporten
bil—järnväg Petsamo—Haparanda på 150 kr. per ton —
förutom en del speditionsavgifter; tal som kunna
jämföras exempelvis för en importvara som ull med
frakten Stockholm—Trelleborg ca 45 kr. per ton med
järnväg eller 65 kr. per ton med lastbil.

En väg för vår handel förbi Skagerakspärren —
den längsta — har man ock sökt finna genom det
europeiska och asiatiska Ryssland till hamnar i
Fjärran Östern för vidare förbindelse över Stilla oceanen
till våra gamla marknader på de amerikanska
kontinenterna. Denna transitoväg har i
avspärrnings-läget undersökts och i någon mån praktiskt
prövats men har av många skäl — svårigheter att
få befordringslägenheter samt tariffkomplikationer
—■ givit oss föga av kvantitativ betydelse, och
utsikterna till någon bättring äro icke de bästa. Så
gäller ock om de vägar, som genom Ryssland och
över Kaspiska havet föra ned till marknader i Iran
och Indien för att ej säga Australien. Som ett
kuriosum kan nämnas, att tankar uppstått att t, o. m.
tillgripa Nordostpassagen för skeppningar mellan
Stillahavshamnar och Petsamo.

Fig. 2. Bilkaravan pà Petsamovägen.

178

12 april 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free