Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 26 april 1941 - Bensin lagringsbehållare av betong: Om försök och praktiska resultat vid undervattenslagring av bensin i betongcisterner, av Tor H. Hagerman - Några data från utförandet av en betongbehållare för lagring av bensin, av Theo B. Höst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
SeÆ// on.
Fig. 1. Behållare av armerad betong för 80 ms bensin.
21 december 1940, pejlingsdjup 234 cm
9 januari 1941, 55 231 5)
5 februari „ 55 231 55 (+1°)
5 mars „ 55 231,5 55 (+2°)
8 april „ 55 231,5 55 (+11//)
Då behållarens inre horisontella tvärsnitt uppgår
till knappa 36 m2, innebär en nivåförändring på
den inneslutna vätskan av 1 cm, en volymändring på
omkring 350 liter. Den volymminskning, som
inträffade med bensinen under den första månaden, kan
troligen i viss mån tillskrivas den starka kylan, som
inträffade strax efter påfyllningen. Behållarens
överdel täcktes under hand med stenflis till början på
januari 1941. En temperaturnedsättning av endast
1° motsvarar redan en volymminskning på ca 70 liter
på den inneslutna bensinen. Av särskild betydelse är,
att ingen som helst bensinlukt
förnummits vid markytan intill behållaren.
I samband med uppgörandet av denna
sammanställning utfördes en bestämning
av vattenmängden i slambrunnen, vilken
visade sig uppgå till ca 150 liter efter
ca 4 månader. Detta vatten uppgavs
vara gulfärgat, vilket tyder på en viss
järnhalt i detsamma, som i föreliggande
fall icke kan ha kommit från
omgivningen eller från betongen. Det är sålunda
möjligt att det åtminstone delvis kan ha
funnits vatten med bensinen från
tidigare lagring i järncisterner. Det är på
nuvarande stadium icke möjligt att taga
definitiv ställning till denna fråga men
man bör inom loppet av några månader
kunna få fram resultat för ett bättre
bedömande av orsakssammanhangen. Den
enda olägenheten av ett eventuellt
inträngande av vatten i behållaren är, att
slambrunnen får tömmas något oftare än
vad som från början varit avsett. Yid
användning av behållare av klocktyp
bortfaller naturligtvis frågan om
vattnets genomträngning av betongväggen,
eftersom vattnet i detta fall har fritt
tillträde till behållarens inre, därigenom
att botten saknas.
Några data från
utförandel- av en
betongbehållare för lagring av bensin.
Av civilingenjör THEO B. HÖST.
På hösten 1939 hade vi hos Byggnads
a.-b. Contractor efter mer än ett års
provningar ooh undersökning i
samarbete med fil. dr Tor Hagerman
övertygat oss om den praktiska
utförbar-heten och lämpligheten av
betongbehållare för lagring av flytande bränslen.
1 utlandet har på olika håll ett stort
arbete nedlagts på lösningen av denna
fråga, och ett flertal patent ha uttagits.
För att med säkerhet undvika att
komma i konflikt med kända eller okända patent
inriktade vi oss i första hand på utförandet av behållare
nedgrävda eller nedsprängda i marken under
grundvattenytan, då ju den till grund för samtliga patent
liggande fysiska principen med ett tätande
vattenhölje i eller omkring betongbehållaren självsagt icke
är patenterbar. Sedan större erfarenhet vunnits med
denna typ av behållare, och patentfrågan mera
ingående granskats, skulle så frågan om behållare av
annan typ tagas upp till prövning.
I december 1939 träffades avtal med ett
industriföretag "någonstans" i mellersta Sverige vid
ostkusten om utförandet av en mindre anläggning.
Av vissa skäl igångsattes arbetet dock icke förrän
i augusti 1940.
Avtalet gällde en behållare för lagring av ca 80 m3
bensin. Behållarens utseende och huvuddimensioner
190
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
