Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1941 - Trådbussen i storstadstrafiken, av Torsten R. Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 20. Strömavtagarna på Stockholmsbussen. Fig. 21. Förarplatsen och manöveranordningarna på Stock-
holmsbussen.
det, att vi här ha en första inhemsk tillverkning av
trådbussar i icke särskilt stor omfattning. Därest
trådbusstrafiken nu vinner mera allmänt insteg, få vi
väl hoppas på en mera gynnsam utveckling även i
detta hänseende.
I anslutning till ovan angivna kostnadsuppgifter
beträffande trådbuss och luftledningsanläggning vill
jag något beröra frågan om driftkostnaderna för
trådbusstrafiken i jämförelse närmast med
brännolje-bussens driftkostnader före bränslerestriktionerna.
Vad först beträffar de egentliga driftkostnaderna är
den största posten kostnaderna för trafikpersonalen.
Denna kostnad är direkt beroende av den
medelkor-hastighet, som kan presteras. Därest man tillmäter
trådbussen och brännoljebussen samma
medelkor-hastighet, är sålunda denna utgiftspost densamma.
Att avgiva ett generellt omdöme i frågan om
hastigheten hos dessa båda trafikmedel torde, vid
antagande av samma nominella timeffekt hos resp. motorer,
knappast låta sig göra, då de inverkande faktorerna
äro av ett mångfald slag, såsom linjesträckningens
art med avseende på kurv- och lutningsförhållanden,
hållplatsavstånd, gatutrafikens allmänna omfattning
etc. För här ifrågavarande linje torde, med hänsyn
närmast till den relativt raka lin j ef öringen och do
korta hållplatsavstånden, trådbussen kunna antagas
hava något företräde före en brännoljebuss.
Drivmedelskostnaden för brännoljebussarna i
stadstrafik uppgick år 1939 till 7V2 à 8 öre per vkm.
Strömförbrukningen på trådbusslinjen 41 har hittills
uppgått till i medeltal 1,6 kWh/vkm, motsvarande
9V2 öre/vkm. Denna strömförbrukning får nog
anses relativt hög och har sin förklaring i det
besvärliga väglaget genom den rikliga snöförekomsten
under hittillsvarande driftperiod. Ovannämnda ström-
förbrukning av 1,6 kWh/vlcm motsvarar ungefär 160
Wh/tonkm. Den normala strömförbrukningen torde
röra sig omkring 110 à 120 Wh/tonkm. Det är a-tt
märka, att trådbussen i förhållande till spårvagnen
torde draga ungefär 30 % mera ström per tonkm
genom det större rullningsmotståndet. Av nämnda
siffror framgår att drivmedelskostnaderna för
trådbuss och brännoljebuss under förutsättning av
för-krigspriserna uppgå till i stort sett samma belopp.
Jämfört med den nuvarande gengasdriften ställa sig
drivmedelskostnaderna för trådbussen givetvis högst
avsevärt gynnsammare.
Ifråga om vagnunderhållet synes trådbussen
ostridigt draga lägre kostnader än brännoljebussen enligt
vad som framgår av utländska erfarenheter. Vid
trådbussdrift tillkommer emellertid även underhåll
av ledningen, vilket ju saknas vid vanlig bussdrift.
Även med detta tillägg blir dock normalt
underhållskostnaden för trådbussen sannolikt lägre än för
brännoljebussen per vagnkm räknat.
Garagekostnaderna torde i huvudsak kunna sättas lika, ävenså
de allmänna omkostnaderna; någon lindring i
fordonsskatten har ju icke hittills kunnat erhållas för
trådbussen.
Vad beträffar kapitalkostnaderna kan följande
anföras. Såsom tidigare nämnts var priset för
trådbussen ungefär 25 % högre än för brännoljebussen.
Å andra sidan synes brukligt och även rimligt att
tillmäta trådbussen längre livslängd än
brännoljebussen och därmed även längre amorteringstid
respektive lägre avskrivningsprocent. Om
brännolje-■bussen förutsättes avskriven på 7 år och trådbussen
på 10 år, blir vid 5 % ränta den årliga
kapitalkostnaden ungefär densamma. Vid trådbussdrift
tillkomma så anläggningskostnaderna för luftledningen,
202
.3 maj 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
