Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1941 - Sveriges industriförbunds årsmöte - Lärdomshistoria i Sverige, av F. Neumeyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
skulle vara av större betydelse ur folkförsörjnings
-och sannolikt också ur arbetslöshetssynpunkt än en
räntesänkning.
Vi behöva rusta för ekonomisk självhävdelse.
I diskussionen efter professor Arthur Montgomerys
föredrag yttrade sig först riksdagsmannen
civilingenjör Erik Olson, Göteborg. Denne strök bl. a. under
■ de synpunkter som talaren framfört i fråga om
krigs-konjunkturbeskattningen. Vidare betonade ingenjör
Olson, att den finanspolitik, som är nödvändig för att
likvidera de väldiga kostnaderna för
försvarsberedskapen, inte bör gestaltas så, att företagsamheten
hämmas och näringslivets kapitalbildning motverkas. Det
gäller för oss att rusta oss till ekonomisk
självhävdelse, så att Sverige icke hänvisas till att spela
rollen av enbart råvaruleverantör. Det gäller att genom
främjande av kapitalbildningen åt vårt land ge ett
gynnsamt utgångsläge i konkurrensen med andra
länder efter fredsslutet.
Professor Gustav Åkerman anslöt sig i huvudsak
till det, som professor Montgomery och ingenjör Olson
yttrat om krigskonjunkturskattens betänkliga
verkningar på den produktiva verksamheten.
Industrien lojal i fråga om prisbildningen.
Efter årsmötet var gemensam middag anordnad å
Grand Hotel, i vilken deltogo 360 personer. Sedan
Industriförbundets verkst. direktör handelsrådet
Vilhelm Lundvik, hälsat gästerna välkomna, höll
ordföranden, disponent K. F. Göransson, ett tal, vari
han bl. a. vädjade till regeringen att
krigskonjunktur-skatten utformas och tillämpas så att den ej stäcker
företagsamheten, ty i så fall hotar arbetslöshet.
Staten har i nuvarande nödläge berättigade krav på att
alla, företag såväl som enskilda, göra uppoffringar
och stora uppoffringar för fosterlandet, och jag tror
att det skulle strida emot den anda, som för
närvarande bör besjäla vårt folk, om vi klagade över
bördorna på grund av bördornas storlek i och för sig.
I dagarna har, i samband med en ifrågasatt ny
prisregleringslag, signalerats om en effektivisering av
prisregleringsåtgärderna. Avsikten synes här vara att
övergiva det hittills tillämpade systemet för
prissättningen, vilket system karakteriseras av att man går
ut ifrån förkrigspriserna och gör vissa justeringar
med hänsyn till de bevisbara eller föreliggande
fördyringarna och i stället fastställer nya priser, helt
oberoende av förkrigspriserna och bygger dessa på
företagens nuvarande kostnader.
Men prisövervakningen bör därvid icke drivas
därhän, att företagen berövas de möjligheter, som
tidigare förelegat att hålla en skälig och rimlig
vinstmarginal på sin tillverkning. All produktion är under
nuvarande förhållanden förbunden med stora risker,
och om prisövervakningen tillämpas på ett alltför
rigoröst sätt, är det fara värt, att det nu mer än
vanligt nödvändiga initiativet och verksamhetslusten
hämmas till allvarlig skada för vår folkförsörjning så
att den för anläggningarna nödvändiga
självförnyelsen försummas.
Statsministern förtröstansfull om framtiden.
Om någon försöker skaffa sig något otillbörligt,
skall han visas sin rätta plats antingen han är
industrimän, betodlare eller fackföreningsman, yttrade
statsminister Hansson i sitt tacktal vid
Industriförbundets middag. En av de största tillgångarna vi ha,
sade han, är att vi tro på en framtid, att vi mitt i de
värsta svårigheter planera i tanke att Sverige skail
bestå. Tecken på denna framtidstro såg statsministern
i Industriförbundets omorganisation, ävensom
omorganisationen av L. O.
Samarbetet mellan regeringen och industriens män
har utvidgats, sade statsministern, på ett sätt som jag
hälsar med största tillfredsställelse. Vi i regeringen
ha ingen större önskan än att bevara och stärka det
som är viktigast för vårt näringsliv. Någon verklig
grund för de farhågor disponent Göransson uttalat
rörande alltför rigorösa ingrepp från statens sida i
näringslivet ansåg statsministern ej föreligga. Han
såg en garanti för det fortsatta samarbetet mellan
regeringen och industrien i de erfarenheter som redan
vunnits samt i det faktum att vi ha en
samlingsregering.
Lärdomshistoria i Sverige.
Lärdomshistorien har som sitt speciella studium
utvecklingen av vetenskapens alla grenar och deras
samband med den andliga och materiella kulturen.
Denna del av historien har i många kulturländer
odlats med intresse. Med största tillfredsställelse kan
här nämnas att det år 1934 bildades i Sverige en
lär-domshistorisk organisation, som utgiver en serie
löpande publikationer och som på några få år har
förskaffat svensk vetenskaplig forskning på detta
område en ledande internationell ställning.
Organisationen, som har sitt säte i Upsala, heter
Lärdomshistoriska Samfundet. Dess huvudpublikation är
årsboken Lychnos, som före jul utkom för femte gången.
Dessutom utgav Samfundet en extra
publikationsserie, Lychnos-Bibliotek, innehållande större studier
och texter till svensk lärdomshistoria.
Ingenjörskretsar äro i allmänhet benägna att
betrakta historisk forskning, även då det gäller
teknikens egna arbetsfält, såsom en sysselsättning för
pensionerade tjänstemän och officerare.
Märkvärdigt nog råder ej samma inställning till den politiska
historien eller konst- och litteraturhistorien. En
anledning därtill kan vara att teknikens och
överhuvudtaget naturvetenskapernas historia är ett
jämförelsevis ungt forskningsområde, som hittills uppvisar få
resultat av lika omfattande natur som andra delar av
historien. Det kan även vara så att ingenjören i hela
sitt tänkande, som är inriktat på att alltid utnyttja
teknikens senaste landvinningar, har svårt att
uppskatta det förflutna, som i många fall ej längre
praktiskt tillämpas, i varje fall sällan i samma form som
vid upptäcktens tillkomst. Det skulle emellertid vara
ett misstag av oss ingenjörer att av den anledningen
försumma vårt eget yrkes traditioner och historia.
Det levande åskådningsmaterial från gångna tider
som består av maskiner, modeller, ritningar och
bilder, har på flera håll i landet gjorts tillgängligt för
den intresserade allmänheten. Stockholmaren har de
båda museumstekniskt mönstergillt organiserade
museerna Tekniska museet och Sjöhistoriska museet att
205 .3 maj 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
