Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 17 maj 1941 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren - Notiser - Inverkan av härdvattnets sammansättning och temperatur på »mjukfläckigheten», av Brt. - Tätare flygturer till Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tiga induktiva motstånd inkopplas i
svetsströmkret-sen. Hållfastheten i svetsförbindnlngar av St. 42 blir
42—45 kg/mm2. Vid kälsvetsar nådde man en
Bri-nellhårdhet av 180 kg/mm2 med samma stål under
det att hårdheten vid svetsning över vatten stannar
vid 150 kg/mm2. Denna härdning i vattnet är ej
överraskande stor och begränsas av att någon
kväveupptagning ur luften ej kan äga rum. Man har
begränsat sig till kälsvetsning och även denna fordrar
stor övning. Elektroden bör lutas 30 à 40° mot
arbetsstycket för att undvika skarpa brännsår. Den
bör föras längs fogkanterna ungefär som en linjal.
Pendelrörelser användas ej. Elektroddiameter 5 mm
är optimum och elektrodlängden bör ej överstiga 350
mm för att ej onödigt försvåra svetsarbetet.
Inlärandet av undervattenssvetsning (U-svetsning)
erfordrar minst 35 à 40 dyktimmar på 4 m djup. Sedan
goda resultat ernåtts bör djupet ökas till 10 m och
tätningsarbeten utföras. Även bågskärning låter sig
utföras varvid strömstyrkan kan drivas upp till 900 A
vid 5 mm elektroder utan att deras lacköverdrag
bliva skadade. Denna strömstyrka är tillräcklig för
skärning av plåt upp till 35 mm tjocklek. Vid 5 mm
plåt kan man med 450 A och 42 V på en längd av 1 m
uppnå en skärtid av o minuter.
Undervattensvetsning-en visar sig ha särskilt stor betydelse för utbyte av
konstruktionsdelar särskilt utsatta för rost, dvs. vid
vattenytan där vattenståndet varierar. Sådana repa-
rationer ha i ett fall kunnat utföras till en tiondedel
av kostnaderna om U-svetsning ej tillgripits.
(Zeitschrift des Vereines Deutscher Ingenieure, h. 2, s. 45.)
Vid byggandet av tunneln under Maas i Rotterdam
tätas tunnelkroppen under vatten av en 6 mm
stålmantel som svetsas och täckes över skarvarna med
profiljärn. Manteln har en längd av 560 m och en
yta av ca 38 000 m2. Svetsningen måste delvis
företagas under ett tryck av 1,2—2,5 atö varvid lika goda
svetsar som vid normalt tryck erhålles, sedan man
gjort omsorgsfulla förundersökningar i en
trycklufts-sluss apterad som svetslaboratorium. Det visade sig
till en början att syre- och kvävekoncentrationen vid
tryck över 2 atö gav en mycket blåsig svets. Man
utexperimenterade emellertid en elektrod med starkt
organisk beläggning som gav en tillräckligt kraftig
gasutveckling kring bågen för att hålla undan syret
och kvävet, varefter en biåsfri svets ernåddes. Vid
3 atö ger en 4 mm elektrod biåsfri svets men ej en
5 mm, beroende på att båglängden då blir för stor.
Elektrodlängden bör ej överstiga 300 mm på grund
av att elektroden uppvärmes starkare av den mera
intensiva reaktionen. Vid 2,5 atö nedgår tänjbarheten
från 25 till 17 % och slaghållfastheten från 8,7 till
6,8 kg/mm2. Draghållfastheten nedgår från 38 till
30 kg/mm2. De horisontala fogarna svetsades med
4 mm elektroder, de vertikala med 3,5 mm.
(Schwei-zerische Bauzeitung, h. 8, s. 83.)
Frithiof Holmgren.
Notiser
Inverkan av härdvattnets sammansättning och
temperatur på "mjukfläckigheten". Om ett olegerat stål
härdas i vatten, inträffar det — speciellt om kolhalten
är relativt låg — att fläckar av ytan ej bliva hårda.
I avsikt att undersöka huru härdvattnets
sammansättning och temp. inverka på detta härdfel hava tvenne
amerikanska forskare, Trembour och Scott, utfört en
serie hårdningsförsök enl. följande metod:
Som material användes cylindrar 75 X 30 mm (b
Fig. 1—2. Inverkan av koksalt- och natronlutlösningars
temperatur och koncentration pà mjukdäckigheten vid härdning
av ett stål med 0,46 c/0 C.
av ett finkornigt stål med analysen C = 0,46 %,
Si = 0,20 %, Mn = 0,76 %. Cylindrarna härdades i
vågrätt läge från 815 °C i härdvatten av olika
sammansättning och temp., varpå de etsades 5—10 min. i
"50 %-ig saltsyra" (varmed förmodligen menas 1 del
HCl sp. v. 1,15 -f 1 del vatten). De mjuka fläckarna
framträda härvid som ljusgråa, reliefartade ytor på
mörk botten. Fläckarna voro av två slag, dels sådana
som sträckte sig från ytan in till cylinderns kärna, dels
sådana som lågo inbäddade som öar i martensiten på
något djup under ytan.
Sambandet mellan å ena sidan härdvattnets
temperatur och sammansättning, å andra sidan den
sammanlagda ytan av de mjuka fläckarna framgår av fig.
1—2. Försöket bekräftar den i praktiken vunna
erfarenheten, att 10 %-iga koksalt- resp. 5 %-iga
natron-lutlösningar giva den effektivaste härdningen. (Ståhl
u. Eisen 60, 729, 1940.)
Brt.
Tätare flygturer till Moskva. Avtal har träffats
mellan Aerotransport och det ryska flygbolaget
Aeroflot om utökning i sommar av trafiken Stockholm—
Moskva från tre turer i veckan till en tur i vardera
riktningen alla vardagar med avresa från Stockholm
kl. 8 f. m. Mellanlandningar som hittills i Riga och
Velikije Luki.
Även flygförbindelserna från Sverige söderut
komma att förbättras. Från Stockholm och Malmö kan
man f. n. flyga till Zürich, Breslau, Wien, Budapest
och München på dagen. En nyhet är att man kan flyga
från Rom till Stockholm och Malmö på en dag. Från
Stockholm till Helsingfors, Oslo och Berlin samt från
Malmö till Köpenhamn och Berlin bibehållas
oförändrade avgångs- och ankomsttider. Biljettpriset till
Moskva har höjts.
222
17 maj 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
