Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 17 maj 1941 - Tekniska föreningar - Kronobergs läns tekniska förening, av E. Z. - Lapplands tekniska förening, av Gfm. - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Insänt: Vårt samhälles tekniska utbildningsbehov, av Per Frenell och Sten Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tekniska föreningar
Kronobergs läns tekniska förening
högtidlighöll vid sammanträde med damer den 29 mars
å Stadshuset i Växjö minnet av sin 20-åriga tillvaro.
Sedan sekreteraren lämnat en historik över
föreningens verksamhet under de gångna åren, hölls
högtidsföredraget av disponenten Edv. Stkömberg,
Strömbergshyttan, som talade "Om glas och glasbruk i
Småland". ■— Föredragshållaren, som torde vara vår
främste kännare på området, uppehöll sig i det intressanta
och medryckande föredraget huvudsakligen vid
glastillverkningens och glasbrukens historia, för vilkas
utforskande han själv nedlagt mycket och förtjänstfullt
arbete. Slutligen visades även i utomordentliga
färgbilder åtskilliga prov på det moderna
konstglashantverkets alster. — Efter sammanträdet, som var
talrikt besökt, följde gemensam supé vid vilken
föreningens ordförande, länsarkitekt O. Lundgren, som
fr. o. m. den 1 april tillträder befattningen som
länsarkitekt i Stockholms län, hyllades och avtackades för
mångårigt och intresserat arbete till föreningens bästa.
E. Z.
Lapplands tekniska förening
sammanträdde i Kiruna den 29 mars under
ordförandeskap av disponent G. Fagerberg, varvid ett 50-tal
medlemmar närvoro. Styrelse- och revisionsberättelser för
år 1940 upplästes och godkändes; styrelsen beviljades
ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltrfing. I
föreningen invaldes följande personer: kartritaren Hugo
Andersson, LKAB, Kiruna, ingenjören Bertil Bergström,
LKAB, Malmberget, ingenjören Gunnar Falk, LKAB,
Malmberget, maskiningenjören Nils J. Norrman, S. J.,
Boden, arkitekten Hj. Olsson, Boden, civilingenjören
Karl-Erik Sjögren, stadsingenjör, Kiruna, ingenjören
Bror Viberg, Boden.
över ämnet "Husbyggnader, deras planläggning och
uppförande" talade arkitekten Bertil Höök och
byggnadsingenjören Nils Fredkicsson.
Föredragen åtföljdes av diskussion.
Efter sammanträdet var anordnad gemensam supé på
bolagshotellet. Gfm.
Tekniska föreningen i Västerås
hade ordinarie möte fredagen den 25 april 1941. Härvid
förekom val av valnämnd, vartill utsågos: ingenjör
Martin Helén, sammankallande, disponent Omar Hallström,
ingenjörerna Axel Lindkvist, Arne Mattson, H.
Kristiansson, F. Gren och distriktsingenjör G. von Geijer.
Föredraget för aftonen hölls av herr Stig Högdal,
Esselte, Stockholm, som talade om "Kartonnage och
kar-tonnagefabrikation". Talaren omnämnde inledningsvis
förpackningar av trä, bleckplåt, glas osv. och övergick
därefter till det egentliga ämnet förpackningar av papper,
kartong och dylikt material. I detta samband avhandlades
även de olika möjligheter man har att genom tryck, t. e.
boktryck eller offset, ge ett emballage reklamvärde.
Föredraget illustrerades med ett antal ljusbilder.
Sammanträdet avslutades som vanligt med enkel supé.
H. S.
Insänt
Vårt samhälles tekniska bildningsbehov.
Professor Sten Velander har under ovanstående
rubrik i Teknisk tidskrift av den 15 mars d. å. anfört en
del klagomål över inom det svenska samhället före-
kommande teknisk vidskepelse och charlataneri, som med
alla sina överdrifter dock innefatta ej så litet sanning.
V. anser att det kräves mera teknisk upplysning för
att råda bot på detta och anklagar särskilt de dagliga
tidningarna för deras brist på intresse för denna
upplysning. Jag tror icke detta är orsaken. En
tidningsutgivare vet precis vad hans publik vill ha. Publiken
är månghövdad och dess smak och intresse skiftande.
Tidningen kan därför av utrymmesskäl endast
tillgodose önskemålen hos det stora flertalet av sin
läsekrets. Därför ha tidningarna i allmänhet "begränsat"
sig till följande områden: Nyheter och politik, handel
och industri, konst och litteratur, teater och bio, musik
och swing, krönikor och kåserier, skämt och anekdoter,
idrott och sport, matlagning och skönhetsvård,
läkareråd och barnavård, upplysning och rådfrågning m. m.
En daglig tidning med ett så omfattande innehåll
kan icke gärna utöka detta med en teknisk avdelning,
vars allvarliga innehåll skulle förövrigt komma att
fullständigt drunkna bland allt det andra.
Om de dagliga tidningarna ville medverka i det
tekniska upplysningsarbetet skulle detta bäst kunna ske
genom en särskild, förslagsvis månatligen
utkommande, teknisk bilaga i likhet med exempelvis "Times" och
andra större tidningar i utlandet.
Frånsett de dagliga tidningarna saknas dock icke
populär teknisk upplysning här i landet. Det finnes
ett mycket stort antal tidskrifter inom praktiskt taget
alla områden som i det stora hela äro välskötta och
som på ett populärt men dock vederhäftigt sätt
upptaga tekniska frågor och nyheter till behandling inom
var sitt fackområde.
Dessutom utgiva de större industriföretagen
periodiska och tillfälliga skrifter, broschyrer och kataloger
över sina tillverkningar, vilka skrifter etc. i
allmänhet stå på en hög teknisk nivå.
Vi ha också utom de tekniska högskolorna en hel
mängd lägre tekniska skolor, såsom tekniska
gymnasier, tekniska privatskolor, yrkesskolor och
korrespondensinstitut, som meddela tekniska kunskaper på
ett, som jag tror mig veta, fullt vederhäftigt sätt.
Det finnes således redan nu mycket stora
möjligheter för den tekniskt kunskapstörstande att
tillfredsställa detta sitt behov om han verkligen vill.
Att det tekniska området ägnas den största
uppmärksamhet här i landet kan man vara övertygad om
av det enkla skälet att svenska folket är känt för sin
naturliga fallenhet för teknisk verksamhet.
V. har alldeles rätt i att teknikens män ha för litet
inflytande inom de beslutande myndigheterna i stat
och kommun. Men detta beror icke på att
ingenjörerna äro ointresserade av allmänna uppdrag eller att
det råder brist på ingenjörer, utan på det rådande
systemet. Det finnes säkerligen talrikt med ingenjörer
runt om i landet, som gärna skulle vilja ställa sin
tekniska sakkunskap till förfogande, men systemet är
sådant att de icke bli valda om de icke tillhöra den inre
cirkeln i något av de politiska partierna.
Även om V:s förslag om en kortare ingenjörskurs
skulle komma att genomföras skulle detta icke i någon
avsevärd grad komma att förbättra förhållandena så
länge det nuvarande valsystemet för utseende av
styrelser och nämnder i kommunerna bibehålles.
Det enda effektiva sättet för att få fram ett ökat
sakkunniginflytande inom den kommunala
förvaltningen — i viss mån gäller detta även den statliga
administrationen — vore, så vitt jag kan se, att vissa
kompetenskrav i tekniskt, merkantilt eller annat
avseende uppställdes på de personer som utses för
handhavandet av de skilda uppgifterna och att personer
väljas utan hänsyn till politisk partibekännelse.
Med den starka utvecklingen av det ekonomiska
livet och de ständigt ökade skatterna är det ytterst
17 maj 1941
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
