Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 31 maj 1941 - Bruk och missbruk av telefon, av Håkan Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 12. Antal telefoner per 1 000 invånare i olika länder den
1 :sta januari 1939.
O_SO_»O_190_CO»_230_JOO_350 400
ibaj-irk&ton
SAN FRANCISCO
STOCK H(XM
oenver
lös angeles
chicago
KANCOUVCR
toronto
zurich
KÖPENHAMN
new york
göteborg
pittsboroh
london
montreal
helsingfors
oslo
paris
8ehlin
b russet.
svonev
hamburg
wien
rom
amsterdam
riga
buenos aires
Danzig
warschau
budapest
olasgow
me " ico city
rio de janeiro
bukarest
lissabon
tok|o
hongkong
ohangmai
Fig. 13. Antal telefoner per 1 000 invånare i stora städer den
1 :sta januari 1939.
delser utöver deii normala för lågfrekvens installeras
i ökad utsträckning i Sveriges telefonnät. Även i
pupiniserade kablar har det visat sig ekonomiskt och
tekniskt möjligt att införa bärfrekvenssystem för en
eller flera extra förbindelser. En förutsättning
härför är, att pupinspolarnas induktans minskas, varvid
dock ledningsdämpningen ökar och antalet
erforderliga förstärkare stiger, utan att dock kostnaderna för
de senare uppgå till värden, som äventyra
bärfrekvensförbindelsernas räntabilitet.
Pupinkabelepoken avlöses nu av
bärfrekvensske-det i telefonteknikens historia. Problemet att på en
koaxialkabel, bestående av en enkel tråd i ett
cylindriskt hölje, överföra flera hundra telefonsamtal och
en televisionskanal är tekniskt löst och på ett så
elegant sätt, att ledaren icke blott överför alla de
tusentals olika svängningar, som bilda de olika ljuden
och bilderna, utan också den 50 p/s energi, som
erfordras för driften av de helautomatiska och
fjärrkon-trollerade förstärkarna utefter koaxialkabeln. (Fig. 8.)
Telefonväxlar och -stationer.
Den väsentliga olikheten mellan å ena sidan
distribution av elektrisk kraft och å andra sidan upprät-
tande av telefonförbindelser är formen för
hopkopplingen av de energiöverförande ledningarna. Ett
kraftnäts olika ledare — från Krångedes 220 kV
överföringsledning till hemmens kuhloledningar — äro
ocli måste vara ständigt hopkopplade, så att
abonnenterna tillförsäkras ljus, värme och kraft vid
vilken tidpunkt som helst, medan en abonnentledning i
ett telefonnät, som i våra dagar sträcker sina armar
ut till jordens alla hörn, aldrig är eller får vara
förbunden med en annan under längre tid än ett begärt
samtal varar. Energiöverföringen i ett kraftnät är
offentlig, i ett telefonnät hemlig.
Detta är orsaken till att ett av telefonteknikens ur
teknisk och ekonomisk synpunkt viktigaste problem
har varit och fortfarande är konstruktionen av
växlar och byggandet av växelstationer. Från början
övertog telefonien telegrafiens växelkonstruktioner
och kunde i de första lokala näten med ett fåtal
abonnenter erbjuda allmänheten tillfredsställande
betjäning under anlitande av manuell arbetskraft. (Fig. 9.)
Uppgiften att i godtyckliga kombinationer kunna
parvis förbinda tiotusentals abonnenter med
varandra fann även en tillfredsställande teknisk lösning
redan i slutet av förra seklet. De härför använda
manuella växlarna utmärkas framförallt av små
plats-besparande konstruktionselement såsom jackar,
proppar, lampor och omkastare, konstruerade för
masstillverkning utan avkall på driftsäkerhet under
ogynnsamma förhållanden.
Än i denna dag är det övervägande flertalet
växelstationer i vårt land utförda för manuell drift.
(Fig. 10.) Sålunda fanns den 31 december 1939 ej
mindre än 5 547 manuella växelstationer i
telegrafverkets nät, huvudsakligen i mindre samhällen och på
landsbygden. Den för en sann ingenjör
utomordentligt fängslande uppgiften att söka ersätta
telefonisternas hjärnor och händer med maskiner, s. k.
väljare, fann sin principiella lösning redan under
1880-talets mitt. Men först, då abonnentaiitalet steg till
sådan storlek att kraven på snabb och tillförlitlig
betjäning ej längre lät sig förenas med teknikens
dåtida resurser eller med god ekonomi, började
automatstationer att i större utsträckning införas såsom
ersättning för manuella stationer. Den insats, som
svenska tekniker gjort på detta område av
telefontekniken huvudsakligen under 1920- och 1930-talen,
är värd all respekt och har medfört, att vårt land
trots den glesa befolkningstätheten nu har ett
förhållandevis stort antal automatstationer. Visserligen
var antalet stationer för automatdrift den 31
december 1940 blott 683 st. av landets något över 6 000
telefonstationer, men antalet apparater anslutna till
dessa automatstationer uppgick till 48 % av totala
apparatantalet.
Då planer på en fortsatt automatisering icke blott
av städernas och samhällenas utan även av stora
delar av landets telefonnät nu utformas, ställes
telefon-ingenjören inför många svåra problem. Även
lekmannen torde kunna inse, att tekniken måste mobilisera
sina bästa andliga och materiella resurser för att
åstadkomma apparater eller mekaniska hjärnor, som
under kontroll av fingerskiveimpulser, kunna dirigera
samtal från en godtycklig abonnent i t. e.
Stockholmsområdet till en annan i t. e. Boråsdistriktet. (Fig. 11.)
Härvid gäller det icke blott att söka ut en ledig
förbindelse av de många, som normalt förbinda de bägge
Antalet telefoner
per 1000 innevånare
i stora städer
dpi I iånari 1939
u s. a
sverige
nya zeeland
canada
danmark
SCHWEIZ
australien
nOrse
england
tysklano
holland
øelsien
finland
lettlano
frankrike
argentina
uruguay
japan
Chile
ungern
irland
italien
cuba
polen
MEXICO
RY95LANO
brasilien
hela världen
Antalet telefoner
pv 1000 innevånare
i olika länder
<kn 1 1939
242
31 maj 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
