- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
262

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 14 juni 1941 - Några allmänna spörsmål i samband med avloppsvattenrening, av Gunnar Åkerlindh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig1. 1. Vy över ett mindre avloppsreningsverk (Greenville,
Ohio, 2 000 inv.). I bakgrunden till höger rötkammaren,
med fast tak, oeh till vänster därom en del av den täckta
slam-torkgården. I mittplanet kontrollbyggnaden och intill denna,
framför rötkammaren, flocknings- och sedimenteringsbassänger
m. m. I förgrunden klarbassängen. Droppbäddarna till

vänster om kontrollbyggnaden äro icke med på bilden.

Driftkontroll.

Såsom den andra betydelsefulla faktorn för
upprätthållande av omsorgsfull drift nämndes möjlighet
till effektiv kontroll. Härför fordras ett lämpligt
utrustat laboratorium samt noggranna
mätningsanord-ningar och doseringsapparater.

Icke minst med hänsyn till kontrollen är det till
stor fördel att ha driften centraliserad, vilket i
allmänhet är väl beaktat i Amerika, Till de flesta
reningsverk hör en kontrollbyggnad (fig. 1), dit mail
förlagt pumpstation för avloppsvattnet (där sådan
erfordras), slampumpar, kemikalielager,
elinstrumen-tering, värmepannor för rötkamrarna, kompressorer,
doseringsapparater, mätinstrument, laboratorium samt
kontor, lunchrum osv. Härifrån kan alltså driften i
sin helhet övervakas.

En närmare redogörelse för laboratorium,
mätnings-anordningar och doseringsapparater skulle här föra
för långt. Däremot kan det i detta sammanhang vara
på sin plats att något beröra de olika mätningar och
undersökningar, som vanligen komina till utförande
vid ett avloppsreningsverk. Några bestämda regler
kunna icke uppställas, sättet måste till sist bli
beroende på råd och lägenhet i varje särskilt fall. Några
allmänna önskemål kunna’ emellertid framhållas med
ledning av erfarenheter från Amerika.

Mätning sanordning arna kunna bli mycket dyrbara,
allrahelst som det i många fall är synnerligen
önskvärt med självregistrerande instrument. Det kan
emellertid påpekas, att detta icke får gå till överdrift
och att noggrannheten icke alltid står i proportion till
priset. Mången gång kan man reda sig alldeles
utmärkt med tämligen enkla anordningar. Detsamma
gäller om doseringsapparater.

För avloppsvattnet bör man åtminstone mäta
tillflödet, gärna även fördelningen på olika bassänger
samt eventuellt också utflödet. För slammet bör
mängden inmatat råslam, mängden tappat siam,
mängden tömt slamvatten och mängden alstrad gas
mätas. Vidare bör åtminstone rötkamrarnas
temperatur mätas, helst även det in- och utgående
varmvattnets temperatur. Vid en aktivtslamanläggning
måste dessutom den tillförda luftmängden samt mäng-

derna återgångs- och överskottsslam mätas. Slutligen
böra alla doserade mängder vara noggrant uppmätta.

Vid utförandet av undersökningar är det av största
vikt att de göras så, att de erhållna resultaten
verkligen bli representativa. Angives exempelvis ett
resultat för en viss dag eller del därav, så måste detta
när det gäller avloppsvatten vara bestämt på ett prov,
som är sammansatt i proportion till flödet under
denna tid. Särskilda provtagningsapparater finnas,
som automatiskt upptaga mot flödet proportionella
prov.

På råvatten och renvatten — samt sedimenterat
vatten, då höggradig rening förekommer —
bestämmes biokemiskt syrebehov (BS) och suspenderade
ämnen, det förra även för recipienten. I speciella fall
bestämmes permanganatförbrukning i stället för
biokemiskt syrebehov. På många ställen undersökes även
bakteriehalten i renvattnet samt vid efterklorering
dessutom klorresten. För renvattnet liksom för
recipienten angives även löst syre. Vid kemisk rening
fastställes pH-värdet före, under och efter fällningen
ooh ofta även alkaliteten. Dessutom mätes härvid
på flera platser grumligheten hos utflödet. Vid
aktivtslamanläggningar (eventuellt även vid
droppbäddar) undersökes halten av ammoniakkväve samt
nitrat- och nitritkväve. På såväl råslam som moget
siam bestämmes torrsubstans och glödrest (ibland
även pH-värde) samt på slamvattnet mängden
suspenderade ämnen och pH-värde. Även gasanalys
utföres emellanåt. En del mindre vanliga
undersökningar, tillämpade endast vid stora reningsverk, ha
här icke omnämnts. Ifråga om undersökningarnas
frekvens kunna några kortfattade riktlinjer icke
givas, emedan den är alltför varierande.

överkontroll.

Full garanti för omsorgsfull skötsel av ett
reningsverk fås dock ur hälsovårdssynpunkt icke utan
tillräckliga föreskrifter och lämplig överkontroll från
myndigheternas sida. I Förenta staterna har man
kommit mycket långt i detta hänseende, och vården
om folkhälsan därute kan nog i mångt och mycket
tjäna som förebild för andra länder, icke minst vårt.
eget.

Lagstiftningen i föroreningsfrågor är i Amerika ii
stort sett en inre angelägenhet för varje delstat,
Detta har fört med sig att stor olikhet råder ifråga
om såväl lagstiftningens omfattning som
myndigheternas befogenhet att ingripa. I minsta fall medgives
endast rätten att studera föroreningsfrågor, under det
att i de stater där det övervakande organet, i regel
hälsovårdsdepartementet, tilldelats de största
befogenheterna, detta äger rätt att utfärda föreläggande
om vidtagande av erforderliga, åtgärder till skydd
för folkhälsan. Det är symtomatiskt att
lagstiftningens stränghet i allmänhet står i proportion till hur
pass svåra de sanitära olägenheterna varit.

De federala myndigheterna, representerade av
U. S. Public Health Service i Washington, utöva
direkt övervakning endast i vissa specialfall, såsom
ifråga om dricksvatten på genomgående trafikmedel
samt ifråga om förorening av vissa kuststräckor och
inre vattenvägar i den mån denna har inverkan på
sjöfarten. I övrigt inskränker sig U. S. Public Health
Service i vad det rör vattenlednings- och
avloppsvatten till att utöva rådgivande och i vissa fall även med-

262

14 juni 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free