Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 19 juli 1941 - Cellullen — en revolutionerande textilråvara, av Thorsten Odhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
glansig och med de "naturliga" textilmaterialen, ull
och bomull, till synes mera besläktad tråd än det
heldragna konstsilket. År 1908 uttogos två patent
på ett dylikt förfarande, av fransmannen Augustin
Pellerin och engelsmannen Mitchell. Ett tredje
patent på samma mycket enkla idé förvärvades 1912
av fransmannen Paul Girard i Lyon.’
Under början av 1930-talet gjordes en rad
förbättringar i Tyskland, och det nya materialet fördes i
marknaden under namnet "Zellwolle", "cellull".
Valutaknappheten efter 1933 och nödvändigheten att
dryga ut de importerade råvarorna även för
textilindustrien med inhemska ledde till ett starkt
uppsving för cellullen. I de nya otroligt förbättrade
kvaliteterna visade den sig synnerligen lämplig för
inblandning i både bomull och ylle, liksom även för
helvävnader, och andra länder upptogo begärligt det
nya uppslaget, grundade egna fabriker och
framställde stadigt växande mängder av det nya
textilmaterialet. Snart nog kom det i rent kvantitativ betydelse
att först bli likställt med och sedan betydligt
överträffa det heldragna konstsilket.
En av de väsentliga anledningarna därtill är, att
cellullen, trots att den genomlöper samma kemiska
produktionsprocess som det heldragna konstsilket,
kan framställas väsentligt billigare. Den ändlösa
heldragna tråden måste i sin kilometerlånga
sträckning löpa ut fullständigt jämn och felfri. Vid
efterföljande tvättning, färgning, tvinning, etc, måste
fiberbrott i möjligaste mån undvikas, och både
framställning och preparering erfordra sålunda högsta
möjliga exakthet ocli precision. Detta både inverkar
försenande på maskintakten och erfordrar förhållandevis
mycket manuellt arbete. När det gäller cellull betyda
smärre oregelbundenheter emellertid inte på långt när
så mycket, då fibersträngen ju i alla fall skall
sönderskäras efteråt i korta längder. Detta gör, att
spinn-munstyckena kunna arbeta med ett betydligt större
antal hål än vid framställning av heldraget silke, och
den allmänna genomloppshastigheten i
utspinnings-aggregaten kan i motsvarande grad påskyndas.
Cell-ullframställningen blir därför i än högre grad än
framställningen av heldraget konstsilke en verklig
massprocess.
Därtill kommer som en annan avgörande
omständighet, att cellullen kan framställas i ett stort antal
typer, vilka kunna anpassas för praktiskt taget vilka
utspinningsändamål och textila slutprodukter som
helst. Man skiljer beträffande cellullen på två
väsentliga typkategorier, "B"-typen med 12—40 mm
fiberlängd å ena sidan och "U"-typen med 70—120
mm fiberlängd å den andra; den förra finner
företrädesvis användning inom textilindustriens bomulls-
sektor, den andra inom yllesektorn. Inom bägge
sektorerna finnes ett urval av särskilt
vattenbeständiga typer. Hållfastheten i vått tillstånd, som länge
var cellullens — liksom det heldragna konstsilkets
och då särskilt viskosprodukternas — Akilleshäl
har på detta sätt stadigt förbättrats. Vid sidan av
viskoscellull användes inom bomullssektorn också i
någon omfattning cellull av kopparsilke och
acetat-silke. Dessa äro dyrare i framställning men
koppar-silkets hållfasthet i både torrt och vått tillstånd och
acetatsilkets elasticitet är större än viskoscellullens.
Inom yllesektorn breda i synnerhet de s. k.
krusade typerna stadigt ut sig. Också viskoscellull kan på
detta sätt förlänas en ull-liknande struktur, vid
vilken primärfibern i mikrobild får ett
korkskruvslik-nande eller fiskfjällsartat utseende. Genom denna
behandling bibringas cellullen en del även av den
naturliga ullens värmeisolerande förmåga ocli
elasticitet. Annars ligger i "cellyllets" underlägsenhet i
detta avseende gentemot naturullen en given be
gränsning för dess användbarhet. Då cellullen
emellertid är avsevärt billigare än naturullen, kan den
med fördel begagnas till modevaror o. d. — främst
damkonfektion — med mindre anspråk på hållbarhet
ocli värme. För det mesta som tillsats till naturull
liar den också funnit användning som
utgångsmaterial för tillverkning av kostymtyger och inte minst
uniformstyger. Tyskland var det första land som
föreskrev obligatorisk inblandning med vissa procent
cellull även i sådana tyger.
Cellullindustrien har på de senaste åren överallt i
världen också ryckt fram till en ställning, vilken som
råvaruleverantör till textilindustrierna redan placerar
den vid sidan av fåraveln och bomullsodlingen. Den
växande användningen av cellull bidrar i sin mån till
att vidga användningsområdet för heldraget
konstsilke. Nedanstående tabell över
konstsilkeproduktio-nen åren 1932—39 belyser denna utveckling (tab. 1).
För år 1940 uppskattas preliminärt
cellullproduktionen i världen till omkring 700 000 ton.
Under 1939, för vilket år tämligen säkra uppgifter
föreligga, nådde produktionen av skilda
konstsilke-material över en million ton. Därmed överträffades
den samlade ullproduktionen i världen; enbart
cell-ullproduktionen uppgick till halva
världsullproduktio-nen. Enligt tyska beräkningar utgjorde
världsproduktionen av olika "naturliga" och "artificiella"
textilfibrer under de två närmaste åren före
krigsutbrottet, tab. 2.
I förhållande till natursilket var produktionen av
heldraget konstsilke ungefär tio gånger större.
(Produktionen av natursilke i världen var 1939 52 000
ton.)
Tab. 1.
I ton Heldraget kon t s i 1 k e C e 11 u 11 Sammanlagt
Kvantitet I procent Kvantitet I procent
1932 ....... 243 000 96,0 10 000 4,0 253 000
1933 ....... 311 000 96,0 13 000 4,0 324 000
1934 ....... 365 000 93,0 25 000 6,4 390 000
1935 ....... 426 000 86,9 64 000 13,1 490 000
1936 ....... 464 000 77,3 136 000 22,7 600 000
1937 ....... 544 000 65,9 281 000 34,1 825 000
1938 ....... 450 000 50,8 435 000 49,2 885 000
1939 ....... 507 000—520 000 51,4—52,2 465 000—492 000 47,8 -48,6 972 000—1 012 000
26 juli 1941
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
