- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
314

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 26 juli 1941 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

på grund av den korta båglängden mellan katod och
anod i jämförelse med likriktare av fleranodtyp.
2) Ignitronlikriktaren är sammansatt av individuella
kammare, så att felaktiga sådana äro lätt utbytbara,
och varje felaktig likriktare kan sålunda snabbt åter
sättas i drift. 3) Ignitronlikriktaren är lättare att
kyla, enär kamrarna äro relativt små, och kopparrör
kunna placeras utanpå behållaren för att åstadkomma
erforderlig kylning. 4) Då ignitronlikriktarna äro
sammansatta av ett antal små delar, kunna dessa
lättare nedtransporteras och monteras i de oftast
trånga utrymmen under jord som stå till förfogande
i understationer för tunnelbanor. De kunna därför
utan olägenheter införas genom luckor i gatan ned
till uppställningsplatsen. Varje likriktare består av
två rader med sex kammare i varje, monterade i ett
stålstativ. Vakuumpumpen är placerad i mitten.
Kylvattnet behöver ej särskilt renas, såsom fallet är
vid fleranodtyp, om korrosion skall undgås. Den
transformator, till vilken ignitronlikriktaren anslutes,
är en 12-fas transformator kopplad i
kvadrupel-sick-sack. Spänningsregleringen sker mellan —20 % och
-j-10 % av normalspänningen. Likriktaren kan
hållas i drift även med blott 11 kammare, men detta
förorsakar en betydande snedbelastning, varför
anordning finnes för snabb omkoppling till 6-fas för
transformatorn under användning av halva
likriktaren. (Mass Transportation, h. 3, s. 72.)

För ett kraftverk vid Jalufloden i Manchukuo har
Siemens Schuckert Werke levererat fyra generatorer
om vardera 100 000 kVA av de 7 som därstädes skola
installeras. Spänningen är 16,5 kV och periodtalet
50 resp. 60 p/s. Varvtal 150 v/m. rusningshastighet
298 v/m. Svängmomentet uppgår till 16 000 tm2.
Bärlagerbelastning (rotor- och turbinhjulsvikt -|-
vattentryck) 1 140 t. Generatorns yttre diameter är
10 m och de yttre dimensionerna ha bestämts av att
periferihastigheten vid rusning ej får överstiga 125
m/s. Statorn har utförts medelst precisionssvetsning
av 6 pelarformade sektorer, vilka uppbära armkorset,
samt däremellan insvetsat statorskelett. Efter
fräsning av anliggningsytorna sammanskruvas de två
och två och precisionsmonteras under armkorset,
varefter statorskelettet insvetsas mellan dem. Härigenom
har man åstadkommit en noggrannhet beträffande
statorns inre diameter (8,5 m) som uppgår till ± 0,2 mm.
Statorplåtpaketet består av 110 000 segment av 0,5
mm tjocklek isolerade på ena sidan. 39 luftslitsar
sörja för luftcirkulationen i axiell riktning.
Kylluftmängden uppgår till 74 m3/s. Rotorn väger totalt
med axel och poler 560 t, och centrifugalkraften vid
rusning är 130 000 t. Vridande momentet vid
kortslutning uppgår till 6 300 000 kgm. (Zeitschrift des
Vereines Deutscher Ingenieure. h. 23, s. 523.)

USA har i likhet med Sovjetunionen utvecklat
vind-elverken i stor skala. I det förra landet har
man huvudsakligen ägnat sig åt installerandet av små
verk (1 000 W och därunder). Vindmotorerna ha
numera vanligen två till fyra propellerliknande vingar,
och tidigare ofta förekommande vindhjul med många
skövlar börja undanträngas av denna nya typ. De
stora avstånden mellan lantgårdarna ha särskilt
bidragit till framgången av detta elektrifieringssystem
för landsbygden. Härtill anslutas förutom
belysningen separatorer, mjölknings- och
smörkärningsmaski-ner osv. Firman Windcharger har enligt egna upp-

lysningar redan levererat 500000 dylika vind-elverk
från 200 W vid 6 V och uppåt och till en kostnad
från blott 20 dollar. Dessa vind-elverk kunna även
apteras på bussar och bilar, då laddningen av
batteriet börjar vid 35 km/h hastighet. För en mera
fullständig lantgårdselektrifiering användes en spänning
av 32 V, och vindmotorn förses här med
varvtals-begränsning i form av en luftbroms. En intressant
användning ha dessa vindmotorer fått som skydd
mot korrosion av långa rörledningar, där de
vagabonderande strömmarna hållas nere genom
framställning på elektrolytisk väg av ett skyddande oxidskikt.
Vind-elverken användas även i telefonanläggningar
på landsbygden för framställning av erforderlig
signalström. (Elektrizitätswirtschaft, h. 16, s. 268.)

Tyska riks järnvägarna ha i stor utsträckning
infört elektrisk upptining av spårväxlar. Principen
har därvid varit att samtidigt tillföra de olika
växlarna erforderlig ström för upptinandet. Genom val
av tillräckligt hög spänning och lämplig
dimensionering av kabelnätet har det lyckats Felten &
Guillaume att lösa problemet. Strömmen ledes genom en
rörlig kabel utan blymantel, förlagd i en
skyddstrumma. Värmeelementen inkopplas mellan varannan
syll vid växeln, där dess alla delar uppvärmas.
Elementen äro försedda med förställbara
anslutningskontakter för alla skentyper. (Elektrizitätswirtschaft,
h. 12, s. 216.)

Svetsning och diverse.

Progressive Welder Co, Detroit, har infört en ny
punktsvetsmetod, speciellt lämpad för aluminium,
varvid trefasström kommit till direkt användning.
Strömmen får passera en transformator ined tre
lindningar så omkopplade, att de tre strömmarna bli
förskjutna blott 60° och därigenom sammansätta sig
till en våg av hög strömstyrka som därefter likriktas
och genom svetstransformatorn gives önskad
kurvform, lämpad för svetsning av aluminium. Svetstiden
kan regleras mellan 1/7.2 och 1/360 s, vilket medger
punktsvetsning av aluminiumplåt från minsta
tjocklek upp till 6,5 mm. Svetstrycket erhålles genom en
luftmanövrerad tryckkolv, monterad på
svetsmaski-nens övre arm och verkande på den övre elektroden.
(Iron Age, h. 14, s. 44.)

För att undvika färgmolnsbildningar som uppstå
vid användning av färgsprutor med tryckluft och
som medföra sanitära olägenheter, utför man
färgsprutor, där färgen direkt sprutas ut vid högt tryck
genom en spridare. En liten trefasmotor för 18 000
v/m driver över en kuggväxel en högtryckskolvpump,
bägge tillsammans inneslutna i en kåpa av lättmetall.
Färgfilmen blir med denna metod mera hållbar, enär
de vid tryckluft förekommande kondensvatten- och
oljepartiklarna ej förekomma här. Färgen kan
sprutas mera tjockflytande, varigenom lösningsmedel
inbesparas. Läcker med låg kokpunkt kunna även
användas, vilket sålunda utvidgar området för
färg-sprutiiing. Färgstrålen är starkt koncentrerad, vilket
medför en betydande besparing av läcker. Denna
färgspruta är lätt att hantera. Den har en
sprut-effekt av 330 cm3/m2 vid 150 W förbrukning vid
motorn. Alla delar av sprutan, vilka äro utsatta för
beröring, äro omsorgsfullt förbundna med jord.
(Maschinenbau, h. 4, s. 156.)

314

12 juli 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free