Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 2 aug. 1941 - Smörjningsrationalisering och smörjmedelsransonering. Några erfarenheter från Höganäsbolaget, av Hans G. Enhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1.
Exempel på blankett för kontroll av smörjställen och
smörjmedelsför-brukning. Rubrikförklaringar inskrivna.
6r. konsistensfett/varv
7
Fig. 2.
uppgiva den minsta kvantitet av olika smörjmedel,
som de ansågo sig kunna behöva för att lagren ej
skulle gå varma. Efter detta utarbetades en
ransone-ringsplan för de olika fabrikerna. Då
driftsförhållandena tid efter annan ändrades, blev emellertid planen
icke efterlevd, utan smörjarna fingo själva taga ut de
kvantiteter de ansågo sig behöva. Rekvisition
gjordes dock av förmannen.
På hösten 1939 efter krigets utbrott blev det
emellertid klart, att en verklig nedskärning av
förbrukningen måste komma till stånd och i december 1939
igångsattes en
rationalisering av smörjningen.
En skicklig maskinman,
maskinmästare,
överfördes till arbetsbyrån och
fick påbörja en
undersökning av
smörjningspro-blemen i de olika
fabrikerna. Han skulle i
fabrikerna undersöka
maskiner, transmissioner
m. m. och därvid göra
förslag till ändringar för
att:
a) de smörjmedel, som
bäst lämpade sig för
ändamålet, komme till
användning,
b) förbrukningen av
smörjmedel nedbringades
så mycket som möjligt,
c) använd olja tillvaratogs för
filtrering för att sedan åter kunna
användas på samma ställe.
Sedan han arbetat igenom en
fabrik utarbetades en
smörjnings-rapport, i vilken framlades förslag
till förenklingar i drivsättet av olika
maskinenheter, ombyggnad av lager
från glid- till kullager e. d.,
påpekanden om smörjmedel, så att
rätt slag av fett användes m. m.
Dessa förslag genomdiskuterades
sedan med driftsledningen, och de
kommo i de allra flesta fall till
utförande. Mottot var, att de skulle
betala sig, varför det i något fall
kunde hända, att då maskinen skulle
utrangeras i närmaste framtiden,
det icke kunde anses lönande göra
en ombyggnad.
Samtidigt med detta undersöktes
möjligheterna att använda tjärolja
av egen tillverkning. Tjäran
erhålles från generatorerna. En av de största
smörjmedelskostnaderna är s. k. formolja, råolja, med vilken
formarna smörjas, då teglen pressas eller slås. Detta
lyckades och sedan någon tid tillbaka användes nu
endast tjärolja vid såväl pressar som vid
handslagning av tegel. För att erhålla bästa resultat skall oljan
vara uppblandad med en viss mängd tran. Det
lämpligaste blandningsförhållandet utexperimenterades,
och vid pressarna uppmonterades sprutpistoler eller
ekonomiska droppanordningar. Dessutom användes
tjärolja (-fett) till smörjning av grövre kuggdrev,
kuggväxlar m. m., bland annat å generatorerna.
Då på våren 1940 efter Norgekrigets utbrott
smörjmedelssituationen ytterligare förvärrades, blev det
klart, att detta arbetssätt icke var tillräckligt
effektivt för att tillåta uppgörandet av en plan för radikal
ransonering av smörjmedel, trots att de vunna
besparingarna genom ovannämnda åtgärder voro högst
betydande. Det väsentliga hade ju härvidlag varit icke
så mycket en direkt ransonering som en
rationalisering av drivsätt, översyn av lager m. m.
Arbetet omlades då på så sätt, att ren arbetsstudie-
Smörjning3rapport N:r 1I4. Verk: Höganäs_evdr- Fabrik V.
Fig. 3. Ifylld blankett och sammandrag, fabrik V, Höganäs.
320
16 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
