Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 2 aug. 1941 - Smörjningsrationalisering och smörjmedelsransonering. Några erfarenheter från Höganäsbolaget, av Hans G. Enhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4.
Sektion A-A
Särskilt konstruerade hållare till smörjdynorna.
fick under denna tid på samma gång skapa sig en
uppfattning om. huru stora möjligheter till
minskning i smörjningen, som kunde komma i fråga. Sedan
sålunda alla anteckningar gjorts och minsta möjliga
smörjningsmängd utprovats, upprättades ett
smörj-ningsschema, se tabell 1. Härvid har hänsyn tagits
till lagrens belastning, temperatur, axelns varvtal
m. m. Dessutom har hänsyn tagits till, att de olika
smörjningsställena på varje maskin erhålla så lika
antal smörjningar som möjligt för att göra
smörj-ningsschemat lättfattligt. Detta smörjningsschema
utarbetades sedan snarast, och ett exemplar
överlämnades till förmannen och ett till vederbörande
smör-jare. Båda erhöllo då order om, att schemat skall
efterföljas och, om det i något fall icke låter sig göra,
omedelbart underrätta arbetsbyrån.
Då smörjningen efter smörjningsschemat pågått ca
14 dagar, undersöktes resultatet och i vissa ömtåliga
fall demonterades lagret i och för inspektion.
Som tydligt framgår av ovanstående kan för varje
smörjställe, enskild smörjkopp eller nippel uträknas
en besparing i % och gram. Driftsförhållandena äro
emellertid icke lika från den ena dagen till den andra,
varför man icke direkt kan beräkna
smörjmedelsåtgången och göra en ransonering genom att jämföra
med tidigare förbrukning. Man kan emellertid göra
reduktionen procentuell. Detta framgår med
önskvärd tydlighet av protokollblad från fabrik Y,
sammandraget (fig. 3). Besparingen blev, som synes,
56 %. Härvid märkes dock, att fabrik Y var en av
de fabriker, där den procentuella besparingen blivit
minst. Den tidigare ransoneringen hade här bäst
efterlevts, då produktionsförhållandena äro
stabilare i denna än i övriga fabriker.
Poängteras måste emellertid, att denna ransonering,
en reduktion med 56 % mot tidigare
förbrukning, måste betraktas som en nödåtgärd. Vid
rikligare tillgång på smörjmedel bör därför
smörjmedelstilldelningen ökas så att
lagerslitaget ej blir för stort.
Av speciellt intresse är också
rationaliseringen av järnvägsvagnarnas smörjning samt
lokens. Beträffande järnvägsvagnarna så har
antalet trådar i smörjveken i lagerhuset
minskats från 8 st., i vissa fall 16, till endast
4. Detta för att oljetillförseln till lagret icke
skulle bliva större än att lagret hålles smort.
Det visade sig, att gränsen för besparing var
nådd härmed, i det att varmgång i brist på
olja vid ett par tillfällen kunde iakttagas.
Genom att på så sätt minska antalet trådar i veken,
har tiden mellan smörjningen av vagnar utsträckts
från en vecka till 14 dagar, alltså halva
förbrukningen.
Ett experiment har i samband härmed utförts
sålunda, att å en vagn har inmonterats särskilt
konstruerade hållare till smörj dynorna, se fig. 4. Lagren
smordes i vanlig ordning. Efter en månads drift
företogs inspektion av lagren, vilka visade sig vara i
mycket gott skick. Efter ytterligare en månads drift
företogs en ny inspektion, och det visade sig nu, att
lagren fortfarande icke behövde smörjas. Efter tre
månader ännu en osv. Man kan räkna med, att en
vagn ändrad till detta smörjningssystem skall kunna
gå fyra månader utan påfyllning av olja.
Smörjningen blir betydligt effektivare och detta bidrager till
ökad livslängd å lagren. Lyckas ombyggnaden av
vagnparken i övrigt lika bra som experimentvagnen,
kommer förbrukningen att hålla sig omkring 12 % av
nuvarande, vilken redan den är 50 % av tidigare.
Vagnar försedda med kullager smörjas vanligen
med kullagerfett "Brio I", en gång årligen. Då tidén
nu var inne för smörjning, företogs en undersökning,
varvid det visade sig, att ny smörjning icke behöver
företagas på minst ett år framåt.
Beträffande loken så smordes dessa tidigare å alla
rörelser samt i lagren med mörk maskinolja. Denna
smörjning utfördes tre gånger dagligen. Efter
företagen justering av antalet trådar i smörjvekarna är
det tillfyllest med smörjning endast en gång dagligen.
Under hösten visade det sig, att sedan väderleken
blivit kyligare ny justering måste företagas, i det att
oljan blivit mer trögflytande. Den behöver längre tid
att passera genom vekarna.
Den tidigare förbrukningen uppgick för lokstallet,
dvs. såväl lok som vagnar, till 1 075 kg per månad.
Under september var förbrukningen 470 kg, lika med
en besparing av 56 %. Under oktober hade den
sjunkit till ca 335 kg och besparingen var 740 kg,
eller 69 %.
Då loken under natten stå inne i lokstallet,
avrinner en del olja. Tidigare, då loken smordes tre
gånger per skift, var det en högst betydande kvantitet.
Oljan samlades i de under loken befintliga gravarna,
och man kunde, i början av studiet, i lokstallet varje
vecka samla upp stora mängder olja. Sedan
smörjningen minskats, har denna avrunna olja minskats till
ett minimum.
ftVDELKIK3:
Fig. 5. Blad i liggare över utlämnad smörjkvantitet. Centralförrådet.
322
16 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
