Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 16 aug. 1941 - Kan fett renas? av Nils E. Frykberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kan fett renas?
Några synpunkter på ett aktuellt spörsmål.
Genom den kraftiga propaganda, som
Industrikommissionen och även de större smörjoljefirmorna gjort,
torde nu samtliga oljeförbrukare fått insikt om
nödvändigheten av att all s. k. "spillolja" i landet noga
tillvaratages för rening. Denna sak är ju av stor
betydelse för upprätthållande av driften vid vår
industri under nuvarande förhållanden, men de
åtgärder, som vidtagits, torde även ha visat industrien den
ekonomiska vinst, som genom noggrant
tillvaratagande av spilloljan erhålles, så att de nu vidtagna
åtgärderna icke komma att anses som en
kristidsåtgärd utan komma att iakttagas även sedan normala
förhållanden inträtt.
Som ett synligt bevis på insikten om nyttan och
nödvändigheten av tillvaratagandet av använda
smörjmedel måste man räkna de försök, som gjorts,
och de förfrågningar, som framställts, huruvida det
är möjligt att rena fett. Det torde därför vara av
intresse för industriens män att söka utreda denna
fråga.
Frånsett speciella valstappsfett, som användas i
tunnplåtverk, torde tidigare ej något spillfett ha
tillvaratagits och renats inom industrien. Anledningen
är ju svårigheten att kunna rena en sammansatt
produkt och med så styv konsistens som fett. I
prospekt, som utsänts rörande en del typer av
olje-renare, som på de senare åren förts i marknaden här
i Sverige, har framhållits, att man med dessa kan
rena fett, varvid dock påpekats, att detta gäller
animaliska och vegetabiliska fetter. Detta påpekande
har dock föranlett försök med rening av
konsistens-och liknande fetter.
I ifrågavarande oljerenare upphettas på elektrisk
väg produkten, som skall renas, till relativt hög
temperatur, 100°C och däröver. Härigenom blir oljan
tillräckligt tunnflytande för att kunna pressas genom
ett filter. Har man nu ett animaliskt eller
vegetabiliskt fett, är ju detta en relativt enhetlig produkt
och utgöres egentligen av en olja med en
stelnings-punkt liggande över vanlig rumstemperatur.
Upphettas ett dylikt fett, blir det, när stelningspunkten
överskridits, en relativt tunn olja, vilken i renaren
kan behandlas som en vanlig mineralolja och därför
lätt kan renas. På samma sätt bör i dessa renare
även rena mineralfett, såsom råvaseliner,
mineral-vax etc., kunna renas. När dessa smälta, bli de
nämligen tunna oljor. En del kugg- och linfett
utgöras också av rena mineralfetter men skilja sig
dock från ovanstående, i det att de över
smältpunkten äro mycket trögflytande och ha en viskositet
vida överstigande viskositeten på de tjockaste
förekommande cylinderoljorna. Vid 100°C kunna dessa
fetter t. o. m. ha högre viskositet än cylinderolja vid
50°C. Härigenom äro de vid reningstemperaturen
så trögflytande, att de endast med svårighet kunna
pressas genom filtret, och dettas avverkning bör
därför bli så obetydlig, att reningen blir oekonomisk
utan speciella tillvägagångssätt. Möjligheten att till-
varataga spillfett av denna typ är dock relativt liten,
varför reningsfrågan ej heller är aktuell.
Den stora frågan är emellertid huruvida vanliga
konsistens-, kullager- och liknande fetter kunna
renas. Av dessa kvaliteter är nämligen förbrukningen
relativt hög här i landet, och vid flera industrier
erhållas stora kvantiteter spillfett, speciellt inom
gruvindustrien. Dylika fettsorter äro dock sammansatta
produkter och utgöras av ett förtvålat animaliskt
eller vegetabiliskt fett tillsatt med mineralolja. I
stort sett finnas två olika typer, nämligen kalkfett
och sodafett. Det senare kännetecknas av en
relativt hög droppunkt, över 100°C, och är därför svårt
att rena.
Kalkfett åter ha i allmänhet en droppunkt ej
överstigande 100°C, och försök att rena dylika ha gjorts
på ett flertal ställen. Här i landet torde också den
största förbrukningen utgöras av fett av denna typ.
Då nu ett kalkfett består av en tvål och mineralolja,
har man ansett, att om temperaturen på fettet drives
upp över droppunkten, kommer fettet att sönderfalla
i sina två huvudbeståndsdelar och efter rening och
avsvalnande utgöras av två skilda produkter, vilka
ej utan vidare kunna blandas ihop igen. Då
dessutom ofta i renarna en kemisk-aktiv reningsmassa
användes, har denna större benägenhet att med
tvålen ingå föreningar, vilka ej kunna pressas genom
filtret, än med mineraloljan. Resultatet skulle alltså
bli, att man i sämsta fall fick tillbaka ren
mineralolja. Yid undersökningar gjorda på filtrerat
kalkfett, har det dock visat sig, att man visserligen fick
fram ett fett med lägre tvålhalt än det ursprungliga
och därför av lösare konsistens, men att man dock
fick fram en i viss mån användbar produkt. Ett av
de första försöken gjordes vid ett gruvföretag i
Närke, och resultatet här var på grund av vissa
omständigheter så lyckat, att flera försök med
varierande resultat senare gjordes vid andra gruvor.
Frågan om fettrening är av så pass stort intresse,
att man måste vara glad, att det första försökets
lyckade resultat väckt intresset på annat håll. Att
det första resultatet lyckades måste nog i viss mån
tillskrivas, att man här utgick från ett specialfett
för krossar och andra hårt belastade maskiner. I
de flesta kalkfett torde nämligen mineraloljan
utgöras av en spindelolja eller en tunn maskinolja.
Renas ett dylikt fett, erhålles en mycket lös produkt,
vilken ej är lämplig för hårt belastade lager.
Ovannämnda specialfett innehöll emellertid en
cylinderolja, och det renade fettet innehöll därför fortfarande
en olja, som kunde tåla höga lagertryck. När detta
renade fett sedan blandades upp med färskt fett,
kunde det användas för sitt ursprungliga ändamål.
Yid senare försök på andra ställen har resultatet
varierat. Artikelförfattaren har även själv haft
tillfälle göra en provrening av fett. Vid detta tillfälle
renades spillfett efter ett vanligt kalkfett.
Återvinningen i apparaten var ca 60 %, men härvid måste
23 aug. 1941
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
