Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 30 aug. 1941 - Sandöraset: Sannolik orsak till Sandöraset, av Carl Forssell - Sandöraset: Bidrag till kännedomen om deformationer i spikförband, med tillämpning på ställningen för Sandöbron, av E. Nelander och J. Osterman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mationer blevo besvärande stora och permanenta,
varför försöken avbrötos och konstruktionsmetoden
lämnades åsido. Den bör behandlas med största
försiktighet.
Bidrag till kännedomen om
deformationer i spikförband, med
till-lämpning på ställningen för
Sandöbron.
Av civilingeniörerna E. NELANDER och J. ÖSTERMAN,
Stockholm, LSTF.
I samband med vissa större brobyggnader, som äro
under utförande genom Kungl, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens försorg, hava bland annat
hopfogning-ar av träkonstruktioner varit föremål för provningar
och undersökningar inom styrelsen. Då resultaten
från några av dessa provningar kunna vara av mera
allmänt intresse, lämnas i det följande vissa resultat
från verkställda provningar av spikförband ävensom
tillämpningen i speciellt fall av de vunna resultaten.
Provningar.
Här återgivna provningar avsågo att för varierande
belastning utröna karakteristiska data för de inbördes
rörelserna mellan på visst sätt hopspikade plank av
bestämd beskaffenhet. Planken var av dimension
2" X 8", av lufttorr norrländsk furu med en
anligg-ningslängd av 667 mm samt en genomsnittlig
tryckhållfasthet för kvistfria 5 X 5 cm prismor, 10 cm
höga, av 284 kg/cm2. Spikningen var utförd med
fyra 8 mm grova trådspik av material med en
genomsnittlig sträckgräns vid 6 500 kg/cm2 och brottgräns
vid 6 700 kg/cm2, indrivna utan föregående borrning
med tung hammare.1
Provstycken tillverkades i två serier (I och II),
anordnade på sådant sätt, att det genom jämförelse
av resultaten serierna emellan skulle vara möjligt att
i största tänkbara utsträckning eliminera störningar
från inverkan av påspikade sidoplank (fig. 1). I
avsikt att bestämma inverkan av i verkligheten före-
1 Jfr Stoy, "Tragfähigkeit von Nagelverbindungen 1m
Holz-bau", V. D. I. Mitteilungen nr 11.
5er/e I
5er*/e IT
P/an A /än
fànÅ^nc/e^cry
Fig. 2.
Fig. 1.
Fig. 3.
kommande anliggningsytors råhetsgrad utfördes i
varje sådan serie prov, som voro spikade dels till
anliggning mellan ohyvlade ytor (a), dels till
anliggning mellan såpade, hyvlade ytor (b). För att
bestämma inverkan av krypning utfördes vissa prov
såväl under kort (1) som under lång tid (2).2 Vidare
utfördes prov utan (a) och med avlastningar (ß) för
bestämning av karaktären av avlastningskurvorna.
Provningsanordningar.
Med hänsyn till långtidsprovens utförande valdes
en provningsanordning enligt fig. 2.
Mätningsinstrumenten, zeissklockor, voro placerade enligt fig. 3, för
att deformationerna i trästyckenas ändytor ej alls
och sammantryckningen av träet självt i minsta
möjliga utsträckning skulle bliva registrerade. Vid den
använda provningsanordningen kvarstå dock vissa
störande deformationer, dels elastisk
sammantryckning av materialet mellan klockornas
fastsättnings-punkter, dels skjuvningsdeformationer på samma.
längd.3
Belastningen påfördes långsamt och etappvis, i
möjligaste mån utan stötar och med konstanta
tidsintervall. För långtidsproven avvaktades mellan etapper-
2 Jfr artikel av Ros i Schweizerische Bauzeitung den 20
januari 1940.
3 Jfr for skjuvningsmodulen med Hörig, Ing. Arch. Bd 4,
1933, sid. 570, samt Schliiter, "Elastische Messungen an
Fich-tenholz", Sammlung Vieweg, Heft 107.
30 aug. 1941
36 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
