- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
365

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 30 aug. 1941 - Sandöraset: Säkerheterna mot sidoknäckning vid Sandöbroställningen, av Ivar Häggbom - Sandöraset: Om knäckning av en sträva som är sammansatt av ett flertal längsgående element, av Ivar Häggbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

av spikförbandet angiver sambandet mellan last och
rörelse. (Jfr beräkningen av G i tabellen.) På grund
av kurvans krökning blir den så definierade
skjuv-modulen mindre ju större belastningen P är.

Professor Forssell synes emellertid ha förbisett, att
om spikarna i fogarna på ömse sidor om en planka
utsättas för en initial belastning, som uppkommer på
grund av att denna planka förskjuter sig i förhållande
till de bredvidliggande, vilket professorn förutsätter,
och skivan sedan böjes i sidled, detta medför
belastningar på spikarna, som är schematiskt återgivet i
fig. 3 a och b. Resultatet blir, att spikarna i fogen
på den ena sidan den initialförskjutna plankan
pålastas, medan en avlastning av spikarna sker i fogen
på den andra sidan (fig. 3 c). Detta innebär med den
form, som avlastningskurvan har (se fig. 4), att
rörelsen vid små moment i varannan fog blir mycket liten
eller helt försvinner, varför det synes riktigare att i
detta fall skriva formel (4).

De av professor Forssell beräknade värdena å
skjuv-modulen äro därför även av denna anledning för små.

Beträffande stötfogarna gör professor Forssell
vidare det antagandet, att de fogar, som voro mindre
än 1 mm. ej voro fyllda med bruk. Detta innebär ej,
att en rörelse av denna storleksordning kan ha
förekommit i längsfogarna mellan plankorna.
Sannolikheten talar för, att det då kan ha funnits fogar från

0 och upp till 1 mm, således med i medeltal 0,5 mm
storlek. Gör man vidare det antagandet, att man

1 varje plankskarv haft en fog om 0,5 mm, blir
rörelsen i de längsgående fogarna på grund av
symmetriska! blott 0,25 mm eller 25% av det värde som
professor Forssell räknar med. Även detta innebär, att
professor Forssells beräknade värden å
"skjuvmo-dulen" bli för små.

Om de andra fogarna, som voro fyllda med bruk,
skriver professor Forssell följande: "Där stötfogarna
voro fyllda med cementbruk, gick trycket genom
fogarna, och lasten pr spik blev liten. G blev då 63
resp. 74 at."

Varför just 63 resp. 74 at., som enligt professor
Forssells egen tabell motsvarar spikbelastningar av
upp till 97,S och 167 kg pr spik samt rörelser av
0,23 resp. 0,34 mm och visst inte kunna kallas små. Om
professorn här väljer mindre rörelser, blir
"skjuv-modulen" även av denna anledning betydligt större.

Härtill kommer slutligen, att professor Forssell
hämtat sina materialkonstanter ur ett försök utan
att ha tagit reda på hur detta utförts. Den i detta
försök uppmätta rörelsen utgör nämligen ej, som
professor Forssell påstår, rörelsen mellan plankorna
i spikförbandet, utan rörelsen mellan tryckpressens
dynor och innefattar således även bl. a. rörelsen på
grund av provstyckets sammantryckning och
rörelsen i provstyckets ändytor. Sak samma är
förhållandet med de andra försök, som finnas medtagna i
utredningsmännens handlingar. Den rörelse, som
professor Forssell räknar med, är därför större än den
verkliga, vilket ger ytterligare ett stort fel vid
beräkningen av G.

Som stöd för sin teori åberopar professor Forssell
några försök med spikade strävor, som utförts av
Sandöbrokommissionen. Dessa provkroppar voro ut-

Figr. 4.

skurna ur den söndertrasade ställningens flänsar samt
hade dessutom före provningen legat i vatten en
längre tid och därefter fått torka. Den primära
brottorsaken för den sträva, som gav den lägsta
brotthållfastheten, var ej heller utknäckning. Statens
provningsanstalt skriver nämligen härom i sin redogörelse
för provet: "Krossning av planka e inträdde vid 55
tons belastning (82,6 kg/cm2) vid kvisten A (se bil.
2). Trots denna bristning kunde belastningen ökas
till 60,0 ton." Enligt bilagan satt kvisten i den näst
yttersta plankans ena ände och var således
excentriskt belägen, varför provkroppen, sedan brott skett
i kvisten, blev osymmetrisk. Detta prov kan därför
ej tillmätas någon betydelse, när det gäller att
bedöma den kritiska knäckpåkänningen. Man torde
även kunna ifrågasätta, om de andra proven, som
även tagits ur flänsen och utsatts för ovan beskrivna
hårda behandling, kunna tillmätas något större värde.

Som sammanfattning kan därför framhållas, att
professor Forssells låga värden på säkerheten vid
utknäckning i sidled bero dels på att en
beräkningsformel, som i detta fall ej är tillämpbar, använts, dels
på att de av professorn själv uppställda
förutsättningarna ej logiskt genomförts i beräkningarna samt dels
på att de enstaka försöksresultat, som professorn
använt sig av för bestämning av "skjuvmodulen", ej
direkt kunna användas på det sätt som professorn
gjort.

Tager man hänsyn härtill, så visa beräkningarna en
så hög säkerhet, att professor Forssells teori om
båg-flänsens utknäckning i sidled som orsak till
Sandöraset ej kan godtagas.

Om knackning av en sträva som
är sammansatt av ett flertal
längsgående element.

Av civilingeniör IVAR HÄGGBOM.

För beräkningen göra vi följande förutsättningar:

Vi ha en sträva sammansatt av (2 n —|— 1) st. raka
längsgående sinsemellan likformiga element enligt
fig. 1. Elementen äro sammanhållna, t. -e. genom
spik-ning, på sådant sätt att en förskjutning mellan två
element framkallar en kraft i fogen, som i varje
punkt är proportionell mot rörelsen i denna punkt.

30 aug. 1941

36 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free