- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
370

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 30 aug. 1941 - Några synpunkter på Sandöraset, av Karl Ljungberg - Facit - Hastighetsbegränsning - Skogsbrandskyddet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

4m



hf

u

l

på kort längd plankornas
enskilda bärkraft även
inverkar och kommer
härigenom till resultat, som icke
äro så påtagligt orimliga.

Ser man litet närmare på
hans formel i "Betong"
1916, dvs. ovannämnda
formel

1 _ 1 1 /JL

G’

i

Fig. 2.

Fig. 3.

Fig. 4.

finner man, att densamma
är härledd för ett
homogent material med lika
hållfasthetsegenskaper i
alla riktningar. Under
dessa förhållanden är
formeln riktig.

Termen 1 /E kan
emellertid alltid uteslutas, då den
vid de värden å som kunna förekomma dvs. vid
a^ < stukgränsen, alltid är liten vid sidan av 1 /o„.

’ För järn t. e. är 000 000 kg/cm2 och stuk-

gränsen os— 2 000 à 3 000 kg/cm2. För trä. är E —

80 000 à 120000 kg/cm2 och <xs — 120 à 200 kg/cm2.
Med bortkastande av 1/E får formeln utseendet

1 = 1 + t
G

Denna formel har med en något olika formulering,
redan angivits av Engesser 1891. Formeln visar
egentligen, att man nästan alltid kan försumma även
den senare termen, dvs. sätta a1 — ß7l.

För trä, även utan hopspikning, är formeln ej fullt
exakt, emedan trä har olika egenskaper i olika
riktningar. Särskilt äro värdena å skjuvmodulen G olika
i olika riktningar. I en riktning är G så liten, att
termen ß/G kan hava en viss betydelse.

Det sätt på vilket plankorna i en hopspikad eller
hopbultad träkonstruktion samarbetar är ett helt
annat än det som prof. Forssell har anfört i sina
teorier och beräkningar. Sant är emellertid, att en
genom spikning eller hopbultning sammansatt
konstruktion ej på långt när är lika stark som en massiv
konstruktion med samma yttermått.

Verkningssättet vid sammanspikning eller
hopbultning av två plankor är ungefär detsamma som vid
en ramverkskonstruktion, och jag kan i detta
hänseende hänvisa dels till mina uppsatser i Teknisk
tidskrift V. och V. 1916 och Eisenbau 1916, och dels
till min lärobok i hållfasthetslära, sid. 292—303. Där
angivna utböjningar 6 hos tvärförbindningarna, fig.
2, skola utbytas mot den förskjutning som äger rum
vid spikarna eller bultarna (med ev. brickor) genom
intryck i träet och spikens eller bultens böjning,
fig. 3. Formlerna kunna fullständigas att gälla även
vid sammansättning av flera än tvenne delar. I
samband med den nya ställningen för Sandöbron, där
träpålar med 20 m knäcklängd kommit till användning,
har man varit tvungen att sammansätta pålarna av
fem st. delar genom hopbultning fig. 4.

För denna konstruktion har undertecknad för
kontroll av entreprenörens kalkyler utfört beräkningar av
motsvarande slag och då kommit till det resultat, att

man kan införa ett ideellt tröghetsmoment för den
sammansatta pålen. Detta ideella tröghetsmoment är
mindre än det matematiska tröghetsmomentet; i denna
konstruktion är reduktionsfaktorn 0,5—0,8, beroende
på sammanbultningens dimensioner. Vidare har jag
visat, att man ur böjningsberäkningar och
böjningsprov kan fastställa ett värde å det ideella
tröghets-momentet och sedan använda exakt samma värde vid
knäckningsberäkningar. Dessa teorier hava allmänt,
intresse och jag kommer därför att offentliggöra
desamma.

Då Sandöbrons ställning en kort tid före raset var
utsatt för en hård storm, kan man säga, att denna
sidobelastning utgjorde ett direkt belastningsprov,
vilket visade, att knäckningsrisk i sidled ej förelåg.

För att man skall kunna draga exakta slutsatser av
detta prov borde naturligtvis med siffror visas, huru
stora spänningarna voro vid tillfället i fråga.
Tillräckligt noggranna observationer föreligga dock icke,
varför endast överslagsberäkningar kunnat utföras.

Emellertid hava numera teorier uppställts för
beräkning av genom spikförband sammansatta
konstruktioner dels av ingenjörerna i Väg- och
vattenbyggnads-nadsstyrelsen E. Nelander och J. Österman och dels
av ingenjören hos A.-b. Skånska cementgjuteriet I.
Häggbom. Dessa intressanta och värdefulla teorier
har jag granskat och för min del anser jag dem
riktiga och tillfredsställande.

De giva en mycket god föreställning om huru
spikförbanden verka. De sifferkoefficienter, som
användas i desamma, hava erhållits genom ett stort
antal direkta prov.

Bägge teorierna giva nära samma resultat samt
visa, att ingen knäckningsrisk förefinnes i
sidoriktningen.

Facit.

20/7—19/8.

Hastighetsbegränsning har införts i Italien för att
spara bränsle, smörjolja och ringar. Personbilar få på
öppen väg köra högst 60 km/h, lastbilar 30—50 km/h
beroende på vikten. I bebyggda samhällen är
maximi-farten 30 km/h.

Skogsbrandskyddet. Omkring 200 brandtorn äro
nu färdiga, vilka ha byggts under de senaste åren och
därav ett 50-tal så sent som i år. Nästa år beräknas
ytterligare ett 50-tal bliva färdigställda varefter nätet
av bevakningstorn är färdigt. De först byggda
tornen utfördes av trä beroende på att det brådskade med
arbetet och att lämpligt material icke stod att erhålla

370

30 aug. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free