- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
382

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 13 sept. 1941 - Lufttemperatur och värmestrålning vid »behaglig rumstemperatur», av C. H. Johansson och B. Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

För temperaturfallet genom kläderna gäller

g = j(h-h) (i)

med th — 35°C ger ekv. (1)

cL

^ = 35 — q ■ - (la)

För kroppens värmeutbyte med omgivningen gäller

? = «(»! —y + g. (2)

Vid de dimensioner, som här ifrågakomma, är oc
oberoende av personernas storlek men beror av
temperaturdifferensen. Man kan ansätta samma värde som
gäller för värmeövergången vid en vertikal cylinder.1
I kcal/m2 • tim • grad gäller

a = —

Efter insättning i ekv. (2) fås

q = 1,7(^ — ^)4+ q,

(3)

(4)

Värmeförlusten på grund av strålning kan beräknas
enligt en metod som förut publicerats i denna tidskrift
av en av författarna.2 För att slutformlerna skola bli
överskådliga, begränsas beräkningen här till tre ytor.

Med användning av följande beteckningar

Ak storleken av en värmestrålande yta

med index k,

ek emissionskoefficient för ytan Ak.

Qk— 1 — ek reflexionskoefficient för ytan Ak.

ekEek spec. utstrålning från ytan Ak.

E’k spec. instrålning mot ytan Ak.

Cs strålningskonstant för svart kropp,

kan ekv. (21) i det citerade arbetet skrivas

E’j - I V* Qk E!’k = I <Pjk E\ 0 = L 2-») (5)

k—X k—1

<pJk är vinkelförhållandet mellan ytorna Aj och Ak
Den anger hur stor bråkdel av emissionen från ytan
Aj som träffar ytan Ak direkt. Med index 1 för
personer, index 2 för värmeapparater och index 3 för
rummets väggar blir enligt ekv. (5) den specifika
instrålningen mot personerna

För värmeförlusten på grund av strålning gäller

Is — ei {Eei — (?)

Efter insättning av ekv. (6) fås

E\-E\ — p.~

9?21



Ai 1 — (pn A2

1



(8)

Om antalet personer i rummet är jämförelsevis litet,
kan man bortse från den ömsesidiga strålningen
mellan dem. I så fall är <plt — 0. Bortser man vidare
från värmeapparaternas direkta strålning (<p21 — 0)
ge ekv. (4) och (8)

1 T el P
«1 V Pi

1 + e1pA1

(9)

Ekv. (9) och (1 a) innehålla det samband mellan
lufttemperatur och värmestrålning, som måste vara
uppfyllt för att personerna i ett rum skola befinna sig i
normaltillstånd. Därvid förutsättes dels att <plt och
<p21 kunna försummas, dels att de värmestrålande
apparater äro anbragta, sä ett t specifika
instrålningen mot As är ungefär lika över hela väggytan.

3. Lokaler utan värmestrålande
uppvärmningsanord-ningar.

I luftkonditionerade lokaler utan värmeelement
eller strålningskaminer kan man sätta P2 = 0. I så
fall kan ekv. (9) skrivas



1 — ps\
q — l,7(*i — t0‡

C,(T,1

■T,1)

E\ =

där

Oii + P[l-fu)] «i E\ -{-p[l —<pn) cpn
-1 — Qx <Pxx + ^tP[l — fPu)

é
A3

+ (1 — (Pu)Ee;

(6)

ta

och P2 är den av rummets värmeanordningar
utstrålade effekten. Vid beräkning av E\ enligt ekv. (6)
har antagits, att (>3 &i0 och att A2«AS, dvs.
värmeapparaterna skola emittera svart strålning, och
deras yta skall vara liten vid sidan om väggarnas.
Då värmeapparaternas värmestrålning i ekv. (6)
endast ingår i storheten P2, innebär det förstnämnda
antagandet ingen väsentlig inskränkning.

1 E. Griffith och A. H. Davis, Dep. Sc. Ind. Res. Food
Invert. Board. Spec. Rep. nr 9. London 1922.

2 c. H. Johansson, Tekn. tidskr., avd. för Mekanik, s. 29,

1936. Ånn. d. Physik ä8, s. 185, 1937.

Vid normal klädsel för stillasittande arbete är
t1 02 25°C. Enligt ekv. (1 a) motsvarar detta värde
d: 1 = 0,30. Vidare är q =50 kcal/m2tim och Cs =

4,96 • 10—8 kcal/m2tim • grad4.

I fig. 1 är rumstemperaturen uppritad som funktion
av klädernas
emissionskoefficient (fj) med p som
parameter. Därvid anges
vägarnas temperatur (ts) vara lika

med lufttemperaturen (t0).
Fig. 2 visar t0 som funktion av med & — t0—13
som parameter. Därvid antages p — 0.

o A

I fig. 3 är p = — —i uppritad som funktion av för-

hållandet mellan kroppsytan (AJ och väggytan (A3)
med väggarnas emissionsförmåga (ss) som parameter.

I ett normalt rum kan e3 antaga värden upp till 0,9
och är i varje fall större än 0,5. Vidare är A1 : A3 i
allmänhet en liten storhet. Så är exempelvis i ett rum
med golvytan 2 X 3 m A1 : A3 0,045. Man kan
därför i vanliga fall sätta p e= 0. För det fall att
rummet skulle vara bestruket med lämpligt metallack
eller klätt med aluminiumfolier kan e3 gå ner till
0,07, vilket i det ovannämnda exemplet svarar mot
p — 0j5. Ännu högre p-värden kunna erhållas, om

382

13 sept. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free