Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 13 sept. 1941 - Ökad produktionsförmåga hos snabbstålen, av Brt. - Forskningsinstitut doneras - Gengas- och karbidbåtar - Litteratur: Insänd litteratur - Insänt: Medelräntefoten å svenska statens obligationer under 1900-talet, av Einar Nordendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stal med ca 12 % W, härdade från 1260—1280 °C och
an-löpta till 550 °C.
Vid bearbetningsförsöken kördes verktygen på vanligt
sätt tills de blivit slöa och slipades sedan, dock endast
så mycket som erfordrades för att skärpan skulle
återställas. Som mått på verktygens produktionsförmåga
har tagits det antal bearbetade arbetsstycken, som skulle
förorsakat en total nedslipning av verktygen av 1 mm.
Undersökningen visade, att produktionsförmågan
hastigt ökar med bearbetningsgraden hos snabbstålet. I 4
angivna exempel erhöllos följande värden:
Arbetsstycke Verktyg [-Bearbetnings-grad Produktionsförmåga-] {+Bearbetnings- grad Produk- tionsför- måga+} pr 1 mm
ned-slippning
Seghärdad axel Svarvstål Allsidig 85 St.
C =0,35—0,40 % Normal 54 „
Hb = 402—444 kg/mm2 Ofullständig 23 „
Normaliserat hjul Fräs Allsidig 270 „
c =0,38—0,42 % Normal 158 „
Hb = 170—196 kg/mm’2 Ofullständig 66 „
Cylinderblock Borr Allsidig 83 „
(gjutjärn) Normal 50 „
Hb = 180—210 kg/mm2 Ofullständig 28 „
Normaliserat hjul Drift Allsidig 7216 „
C =0,38—0,42 % Normal 4046 „
Hb = 170—196 kg/mm2 Ofullständig 1872 „
Hårdheten låg för samtliga verktyg vid Hrc = 64—66
och något samband mellan hårdhet och
produktionsförmåga kan ej spåras. Däremot visade mikroskopisk
undersökning en avsevärd skillnad i struktur vid de olika
bearbetningsgraderna. Vid "allsidig bearbetning" var
strukturen homogen, vid "normal bearbetning" förekom
randstruktur i bearbetningsriktningen och vid
"ofullständig bearbetning" nätformig struktur. Detta torde
hava varit den egentliga anledningen till olikheterna i
produktionsförmåga.
E3n allsidig bearbetning medför visserligen en ökning i
verktygsämnets pris, men denna ökning är med hänsyn
till de vunna fördelarna obetydlig. Allsidig bearbetning
av snabbstålsämnen är därför enl. författarens åsikt att
rekommendera. (Balster och Lemeke, TZ f. prakt.
Me-tallbearb. 50, 175, 1940.) Brt.
Forskningsinstitut doneras. Skånska
Cementgju-teriet har anslagit medel för ett institut för
cement-och betongforskning, vilket skall anslutas till Tekniska
högskolan i Stockholm. För byggnadskostnader och
utrustning har anvisats ett engångsbelopp av 500 000 kr.
och för driftens upprätthållande har garanterats ett
årligt belopp av 100 000 kr. under tio års tid.
Litteratur
Insänd litteratur.
Gatstensprovvägen Sanna—Hinsholinen, av Anders
Hjelmér. Statens väginstitut. Meddelande 61.
Stockholm 1941. 73 sid. Pris kr. 2: —.
Hur man bygger silor för A. I. V.-foder, av Yngve
Andersson. Meddelande nr 73 frän Jordbrukstekniska
föreningen. Uppsala 1941. 64 sid. Pris kr. 1: 75.
Vattenturbiner i Sverige. Några data rörande
utvecklingen de senaste 10 åren. Av Birger Norsele.
Svenska vattenkraftföreningens publikationer. 33 7
(19J,0: U). Stockholm 1941. 12 sid. Pris kr. 1: —.
Belastungen und Beanspruchungen ini Hochbau, av
Karl Berlitz. 18:de uppl. Berlin 1941. Förlag Wilh.
Ernst & Sohn. 236 sid. Pris Em. 1: 50.
Technische Strömungslehre, av Bruno Eck. Berlin
1941. Förlag Jul. Springer. 252 sid. 278 fig. Pris
Km, 12: — (häft.), 13: 50 (inb.).
Insänt
Medelräntefoten å svenska statens obligationer
under 1900-talet.
I diskussionen om sättet att öka den civila
byggnadsverksamheten, enkannerligen bostadsproduktion,
har räntans storlek spelat en stor roll. Ofta har påståtts,
att räntefoten för det närvarande vore hög. I ett
föredrag, "Byggnadsindustrien under krigsbetonad
kris", vid Svenska teknologföreningens avdelnings för
Väg- och vattenbyggnadskonst sammanträde den
13 jan. 1941 (se Teknisk tidskrift 1941, häfte 9,
allm. avd.) hävdade undertecknad den uppfattningen,
att låneräntan nu alls icke kunde anses hög.
Jag hade i mitt föredrag icke, som avsett var,
lyckats att visa en statistik över
statsobligationsräntan i Sverige sedan år 1900. Jag har emellertid
senare hittat de erforderliga siffrorna, vilka lätt
återfinnas i Riksgäldskontorets årsböcker. Jag återgiver
här grafiskt den effektiva medelräntefoten å
emitterade statsobligationer under åren 1901—39. Det
framgår av bilden, att en ränta lägre än 4 % måste
anses förhållandevis låg även under fredliga
förhållanden. Räntefoten i medeltal per år eller
riktigare medianräntefoten under den anförda perioden
synes ligga obetydligt under 4,5 %. En så låg ränta
Gengas- och karbidbåtar skola
godkännas. Enligt Sv.
författningssamling nr 413/1941, som
trädde i kraft den 1 juli, skola
alla fartyg och båtar, som förses
med gengasgenerator eller
ace-tylengasaggregat godkännas av
Kommerskollegium. Denna
bestämmelse gäller även för privata
nöjesbåtar, utbordare m. m.
Installationsritningar skola i 3
exemplar insändas till Kungl,
kommerskollegium för
godkännande. Efter montering skall
installationen granskas av
fartygsinspektör. Sådana finnas i
Skellefteå, Sundsvall, Stockholm,
Kalmar, Malmö, Göteborg och
Karlstad.
6%
5%
t;
t
3%
2%
1900 02 04 06 08 1910 12 14 16 IB 1920 22 24 26 23 1930 32 34 36 38 1940
Fig. 1. Grafisk framställning’ av den effektiva medelräntefoten å emitterade
svenska statsobligationer åren 1901—39 enligt Riksgäldskontorets årsböcker.
Den högsta räntefoten gällde för år 1921 med 5,07 % och den lägsta för år 1939
med 2,76 c/0.
386
13 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
