Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 4 okt. 1941 - Carl Forssell 60 år, av K. A. W. - Företagsledarens synpunkter på arbetarskyddsfrågan, av Wilh. Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Carl Forssell 60 år4Ao 1941.
Det kan icke undvikas, att vi till Carl Forssells
sextioårsdag’ vålla honom den besvikelse som
ohörsamhet mot hans enträgna begäran att ej bliva
föremål för omnämnanden i pressen innebär. Men kanske
länder det oss till ursäkt, att vi mindre tänka på
professorn och vetenskapsmannen än på Teknisk
tidskrifts mångårige och förtjänte medarbetare i dessa
hyllningsrader.
’"Hans ständigt av friska impulser burna gärning
som ingenjör, som forskare och som lärare vid
Tekniska högskolan, hans många stimulerande initiativ
inom byggnadsverksamheten i vårt land och alldeles
särskilt hans betydelse för svensk betongtekniks
utveckling utgöra förvisso fullgod anledning för hans
många vänner, kolleger och lärjungar samt tekniska
sammanslutningar inom hans fack att på 60-årsdagen
bringa honom en värdig hyllning", säges det i ett
upprop med tretton förnämliga undertecknare från
representanter för dylika sammanslutningar ocli
institutioner inom hans fack, och förvisso kunna vi
instämma däri, även om vi vid detta tillfälle stoltast
betrakta honom som en av våra äldsta medarbetare.
Redan år 1905, tjugofyra år gammal, begynte Forssell
sitt författarskap i tidskriften, och sedermera hava
under årens lopp närmare 100-talet uppsatser och
inlägg i diskussionsfrågor av hans penna influtit.
Forssell är icke blott en kunnig och kritisk
författare. Han äger dessutom en klar och logisk stil
och skriver ett språk, som alltid intresserar och ofta
tjusar med sin skärpa och pregnans.
Den stridbare man han är, har han icke kunnat
undgå att beskyllas för att vara elak. Detta beror
förmodligen på att han aldrig varit rädd för att även
i ömtåliga situationer i rättrådighetens intresse säga
sin ärliga mening om saker och förhållanden rent ut
och rätt i ansiktet på meningsmotståndaren, vem
denne än må hava varit.
Forssell tål icke dimbildning och smussel, och
otaliga gånger har han satt fingret på sjuka punkter till
förskräckelse för "patienterna", bland vilka han varit
både fruktad och impopulär.
Men Forssell är ingen popularitetsjägare, och när
han strider, sker det med blanka vapen. Väl kan
det hända, att enstaka ledamöter av hans egen
generation, som understundom träffats av hans kritik,
vägrat ge honom sin uppskattning, men lysande
undantag finnas, och i så mycket rikare mått värderas
han av de många yngre årsklasser studerande och
ingenjörer, som haft förmånen av hans undervisning.
Ty denna ungdom uppskattar i rikaste mått hans
andliga resning, hans lågande sanningskrav och hans
lysande egenskaper som äldre kamrat och vän.
De betrakta honom som ett välgörande salt i tidens
slätstrukna grynvälling, och de hoppas, att detta salt
aldrig må mista sin sälta.
K. A. W.
Företagsledares synpunkter på arbetarskyddsfrågan.
Av direktör WILH. EKMAN, Korsnäsverken.
Jag vill börja med att förutskicka att jag med
arbetarskydd icke endast menar skydd mot olycksfall
utan fattar denna viktiga fråga i vidare bemärkelse.
Arbetarskyddet omfattar ej blott allt som kan göras
för de anställdas skydd mot olycksfall i arbetet utan
även allt som av en bruks- eller industriledning kan
åtgöras för förbättrandet av de anställdas
hälsotillstånd. I det följande kommer jag att för enkelhetens
skull kalla industrisamhällen på landet för bruk eller
bruksområden.
I vårt land ligga industrierna i regel på landet och
bilda en enhet för sig. De forna brukspatronerna ha
ofta planerat sina bruksanläggningar med tanke på
att bruket skulle bli tilltalande och trivsamt. Våra
moderna industriledare ha följt sina föregångare i
spåren, då de utvidgat de gamla bruken eller anlagt
nya industrier, vid vilka naturligtvis våra moderna
egnahemssamhällen, idrottsplatser oc.h friluftsbad ha
sin givna plats.
Huru oändligt stor är icke skillnaden mellan en
dylik svensk industriplats och ett motsvarande verk
i utlandet. Det senare har i regel förlagts till en
stad, där utrymmet, både för verket och för
bostäderna, om sådana överhuvudtaget ingå i anläggningen,
är synnerligen begränsat. Tänk blott på skillnaden
i hygieniskt hänseende mellan något av våra
gästrikebruk och motsvarande anläggningar i England,
Belgien, Tyskland eller andra länder.
Det är icke fråga om annat än att de personer, som
växa upp vid våra bruk, ha helt andra
förutsättningar att utvecklas till fysiskt och psykiskt starkare
individer än de som måste bo i storstädernas
arbetarkvarter.
En känd sak är att de familjer, som tidigare
knutits vid våra bruksindustrier, stannat där generation
efter generation, antagligen därför att de ha trivts
med arbetet och trivts på platsen. Även om detta kan
inträffa vid storstädernas industrier är det dock ej så
406
13 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
