Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 4 okt. 1941 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
njuter nu stor popularitet bland militärens anhöriga.
(Schweizerische Bauzeitung II, h. 3, s. 35.)
Det största vattendjup som människan hittills nått
är 900 m (prof. Beebe i en vid en kabel fästad
stålkula). Denna metod begränsas av kabelns hållfasthet
med hänsyn till havsströmmar och risken för
skrapning och fastklämning vid uiidervattensklippor. Prof.
Piccard planerar därför en djuphavsexpedition med
fritt svävande kula med väggar av stålgjutgods med
2,1 m inre diameter och 7,5 cm godstjocklek, avsedd
för max. 6 000 ni djup. Vid en vikt av 10 t fås ett
deplacement av 6 t eller sålunda en brist av 4 t, som
på grund av det enorma maximala trycket av 600 at
ej kan täckas av fasta flottörer utan av 7 med
bensin fyllda flottörtankar, som placeras ovanpå
stål-kulan och säkra uppdriften under alla förhållanden.
För reglering av upp- och liedstigniiig medföres
barlast, som med 150 kg är beräknad för en
sjunkhastig-het av 1 m/s. Barlasten består av järnskrot placerad
i en yttre trattforniad behållare av mässing och
kvarhållen av en elektromagnet, som blott erfordrar 1 W
per 100 kg kvarhållen skrotmängd. Genom att öppna
strömkretsen till elektromagneten utsläppes undan för
undan barlasten resp. i nödfall all sådan på en gång.
Ett ackumulatorbatteri lämnar ström härför liksom
för belysning och en liten propellermotor för
fram-drift i sidled. (Schweizerische Bauzeitung II, h. 2,
s. 22.)
Elektroteknik.
I USA har på 600 m höjd över havet i Green
Moun-tains utförts ett elverk med vindkraft för 1 000 kW
vid 2 300 V och 60 p. Vindkraften skall under 5 000
—6 000 h/år utnyttjas för vindhastigheter mellan 8
och 67 m/s. En stålkonstruktion av 33 m höjd
uppbär anläggningen på en plattform. Generatorn drives
vid 600 v/m över en hydraulisk koppling jämte
kuggväxel i olja av en tvåvingad propeller med 52,5 m
spännvidd. Vingarna äro svetsade av rostfritt stål
och väga vardera 6 900 kg. De ha en längd ,= 19,5 m
och bredd 3,3 m. Hela den roterande mekanismen
väger 75 t. Propellerns varvtal är 30 per min.
Stigningsvinkeln regleras ungefär som på en
kaplanturbin. Den mot vinden riktade axeln lutar ca 12° mot
horisontalplanet. Elverket är anslutet till 40 kV
nätet och skall arbeta automatiskt.
(Elektrizitäts-wirtschaft, h. 20, s. 330.)
För krigspropaganda använder Tyskland
högtalar-vagnar av tre olika storlekar jämte förstärkarvagn
som pivåvagn. Effekten på den största typen är nu
150 W men kan ökas till 360 W. Den kan anslutas
till gängse belysningsnät eller drivas av ett
bensinaggregat. Den tekniska utrustningen består av en
radiomottagare med grammofon samt mikrofon. Tre
vridbara högtalare äro placerade på vagnstaket.
Anordning för grammofonupptagning kan även
vidtagas. Typ nr 2 har en effekt = 70 W som kan
utökas till 150 W. Denna typ är användbar även i svår
terräng. Förstärkarevagnen har en effekt — 140 W
och kan arbeta självständigt som central, varför den
liksom de bägge större vagnarna är försedd med
antenn, radioanläggning och grammofon för
dubbelskivor. Den är dessutom försedd med telefon för
anslutning till rikstelefonnätet. Dessa vagnar användes
redan i ställningskriget mot Frankrike och
uppställdes i no man’s land. I det rörliga kriget följa de
trupperna överallt och bryta allt onödigt motstånd
genom upplysningar om det lokala krigsläget. Dc
leverera även marschmusik vid mera mödosamt
framträngande samt grammofonupptagningar av rapporter
till högsta krigsledningen. (Umschau in Wissenschaft,
und Technik, h. 25, s. 292.)
I USA och Kanada bestämmer man molnhöjden
nattetid med strålkastare, varvid vinkeln mellan
strålkastaren ocli ljusfläcken på molnet bestämmes från
en punkt på visst avstånd från strålkastaren. För
mätning vid dagsljus användes nu en fotoelektrisk
metod. Strålkastaren består av en 610 mm
para-bolisk spegel med en stark kvicksilverlampa för
växelström 60 p, varvid den riktade ljusstrålen får en
frekvens i= 120 p och innehåller ca 95 % av lampans
hela ljusflöde. En fotoelektrisk cell med en 203 mm
lins mottager den del av det riktade ljuset som
reflekteras från molnet. Det så reflekterade ljuset
alstrar en 120 p ström, som förstärkes genom resonans.
Strömmar upp till 25 ßA kunna erhållas från moln
direkt belysta av solen. De äro ca 106 ggr större än
ifrågavarande signalströmmar. För att eliminera
reflexverkan inkopplas synkront i signalströmmen en
strömriktare, som håller strömmen i medeltal vid 0,
då strålkastaren ej är inkopplad. Med denna metod
kan man vid dagsljus bestämma molnhöjder upp till
2 750 m för mörka av solen obelysta moln och upp
till 1 220 m för direkt solbelysta cumulusmoln.
Signalljuset kunde iakttagas av apparater ännu då det
endast utgjorde 5 • 10~7 av bakgrundens belysning.
(Electrical Engineering, h. 5. s. 209.)
I krigskirurgien är uppsökandet av metallsplitter i
människokroppen en av de viktigare uppgifterna.
Röntgengenomlysning under pågående operation
medför en del olägenheter både för patient och läkare.
Siemens har därför nu utarbetat en metallsökare
lämpad såväl för tunga som lätta metaller, detta i
motsats mot röntgen, som ej är lika pålitlig för
lättmetaller, enär dessa ge skuggor i ungefär samma
utsträckning som benvävnader. Siemens nietallsökare består
av radiosändarspole av minsta effekt, placerad på en
steriliserad sökarsond. Denna ändrar induktionen,
då den närmar sig metallsplitter, vilket omedelbart
kan observeras med lämplig anordning. Därvid kan
man begagna sig av det förhållandet, att i ett
högfrekvent magnetiskt fält vid relativrörelse mellan
spole och metallsplitter ej blott magnetiska metaller
på grund av sin permeabilitet ge upphov till
reaktans-ändringar utan även omagnetiska metaller, såsom
koppar, alumin osv., genom uppkommande
virvel-strömmar ha liknande effekt. Reaktansändringar hos
sökarspolen förorsaka motsvarande
våglängdsänd-riiigar hos sändaren, vilka i sin tur kunna göras
hörbara på vanligt sätt, nämligen genom överlagring
med frekvensen från en andra liten kortvågssändare
samt likriktning och förstärkning av därvid
uppstående tonfrekventa differensfrekvens tillförd en
högtalare. Allt efter material och form hos metallstycket
som skall lokaliseras åstadkommer det en ökning av
induktionen vid små järnsplitter resp. en minskning
av induktionen vid större järndelar (koppar, mässing,
alumin etc.), vilket kan direkt uppfattas i högtalare
i form av en tonändring. Man kan nämligen tydligt
uppfatta ändringar i självinduktionen av några
milliondelar. Detta betyder, att vid en sonddiameter av
18 mm kan en gevärskula lokaliseras på intill 7 cm
11 okt. 1941
409
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
