Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 18 okt. 1941 - Hur många flygplan, när?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 42 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 18 OKT.
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 41
INNEHÅLL: Hur många flygplan, när? — Från styrelsens bord. — TNC. — Tekniska föreningar. —•
Problemhörnan. — Personalnotiser. — Sammanträden.
Hur många flygplan, när?
Det är sällan Teknisk tidskrift frångår
sin regel att endast publicera
originalartiklar, men det finnes ingen anledning
upprätthålla denna regel in absurdum. Vi
göra nedan ett undantag och återgiva i
översättning de tekniskt intressanta
delarna av den uppsats som under rubriken
"How many planes and when" i mars 1941
publicerades i Fortune. De förhållanden
som skildras och analyseras avse Amerika.
De hava emellertid i många avseenden en
förbluffande tillämplighet även på mindre
förhållanden, t. e. i vårt land, och ge
många intressanta och värdefulla
anvisningar ej allenast för dem som arbeta inom
flygindustrien utan för envar som ställes
inför uppgiften att snabbt nyskapa något
av industriell natur, översättningen har
älskvärt ställts till vårt förfogande av
Svenska aeroplan a.-b. i Linköping.
Red,.
Den amerikanska flygindustrien, som tycktes ha
funnit sitt förnämsta uttryck i de trafikflygplan,
som i aftonrodnaden lätta från New Yorks flygfält för
att i morgonsolens glans landa på Kaliforniens
flygplatser, är i dag engagerad för nya uppgifter.
Brittiska imperiet har, i sin strid om världsherraväldet,
funnit den vara en utomordentlig krigsmaterielkälla.
Den har blivit ett stort frågetecken för den tyska
strategien och det viktigaste avsnittet i USA:s
krigsindustri. Från några få fabriker med en
affärsomslutning av omkring 25 mill. dollar 1939 har den
vuxit till en jätteindustri med 544 mill. dollars
omsättning år 1940. Dess ordersumma är i dag
fantastisk, mera än tre milliarder dollar för militära
flygplan.
Förenta staternas flygindustri kämpar i dag sin
egen strid för att förvandla dessa beställningar till
krigsflygplan. Det gäller antagligen den svåraste
uppgift som någonsin givits vår industri, och striden
har tagits upp mot ett fruktansvärt handicap. Efter
sex års förberedelser kan Tyskland tillverka 3 000
flygplan i månaden, därav 2 000 krigsmaskiner.
Storbritannien har en sammanlagd produktion av kanske
1 500 flygplan i månaden, därav 1 000 krigsmaskiner.
USA:s totala produktion för 1941 uppskattas nu till
mellan 15 000 och 20 000 flygplan, ehuru
tillverkningstakten i mars blott innebär 500 skolplan och 500
krigsplan. Antages att 90 % av krigsplanen gå till
Storbritannien, så betyder detta, att 400 bombplan och
jaktplan exporteras under mars.
På dessa flygplan, en del överskeppade, en del
flugna tvärs över Atlanten, hänger måhända
Brittiska imperiets öde. Om de räcka till för att hjälpa
engelsmännen hålla ut, vet ingen, när detta skrives.
Säkert är emellertid, att om engelsmännen klara sig
genom 1941, kommer Förenta staternas produktion
under 1942 att bli avgörande för styrkeförhållandena
i luften. Under 1941 och 1942 undergår den
amerikanska flygindustrien en gödningskur med
nyinvestering av 640 mill. dollar till fabriksutvidgningar. I
dag har den 1,9 mill. m2 golvyta, nästa vår skall den
ha 3,’7 mill. m2. Lönelistan torde öka från 200 000
till 400 000 man. Slutresultatet bör bli en
månadsproduktion av 2 500 maskiner, vilket innebär 30 000
flygplan eller mera under året.
Till och med siffror som dessa äro mycket mindre
än vad folk väntat sig. Allmänheten har dårats av
tre stora önskedrömmar om det amerikanska flyget.
En av dem var presidentens tal om "50 000 flygplan
om året" — en dröm som lyckligtvis måhända kan
bli verklighet år 1944. En var Henry Fords yttrande
om "tusen flygplan per dag" •— en dröm som numera
praktiskt taget har fallit i glömska. Den tredje var
Walter Reuthers (CIO) påstående, att "en
tillverk-ningstakt på 500 flygplan per dag kunde
åstadkommas inom 6 månader helt enkelt genom att ta
bilfabrikanternas outnyttjade kapacitet i anspråk".
Dessa önskedrömmar ha mycket litet med
verkligheten att göra. Det finns ett program för
flygindustrien, men det är ett program grundat på hårda och
orubbliga fakta.
Låt oss från början klargöra vissa förhållanden,
som bestämma huvudlinjerna för USA:s
upprustningsstrategi. Det är lätt gjort att antingen överskatta
eller också helt och hållet glömma bort likheten
mellan tillverkningen av krigsflygplan och den
amerikanska industriens underverk — biltillverkningen.
Flygplanproduktionen påminner om biltillverkning
däruti, att den fordrar en komplicerad
industrimekanism — en första period av förberedelser och
verktygstillverkning, sedan en väl samordnad ström av
tusentals tillbehör och massor av olika sorters
råmaterial. Men flygplantillverkning är också en
industriprocess av mycket säreget slag. Det räcker inte
med att säga, att ett bombplan, frånsett motorer och
instrument, har bortåt 20 000 delar, jämfört med de
11 okt. 1941
421
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
