Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 15 nov. 1941 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Hälsingborg, av G. F. - Tekniska föreningen i Gävle, av T. L. - Insänt: Flottans fartygstyper, av Nils Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ingenjör J. Arosenius, Hälsingborg, vice ordf.
civilingenjör S. Hallsjö, Höganäs, sekr. o. skattmästare
civilingenjör G-. Frang, Hälsingborg, klubbmästare
baningenjör G. Johnsson, Hälsingborg, stadsingenjör T.
Pettersson, Ängelholm, överingenjör B. Colbjörnsen,
Hälsingborg, direktör Th. Thorsson, Hälsingborg.
Föreningssammanträdet öppnades av ordföranden
överingenjör Arosenius, som hälsade samtliga
närvarande välkomna och tackade för det förtroende
föreningen visat honom. Styrelse- och revisionsberättelse
för föregående arbetsår upplästes och beviljades den
avgående styrelsen demarche. Medlemsavgiften
bestämdes till oförändrat 10 kr.
Sedan föreningsangelägenheterna genomgåtts
hälsades aftonens föredragshållare civilingenjör Junius
Köbnek, Stockholm, välkommen och överlämnades
ordet till denne. I ett intressant föredrag, betitlat
"El-hilen ur teknisk och ekonomisk synpunkt", gav ing.
Körner åhörarna en bild av de möjligheter, som finnas
för användning av ackumulatordrivna bilar i Sverige.
Talaren avtackades därefter av ordf. En stunds
diskussion följde före kvällens supé. Ett kordialt
samkväm avslutade den talrikt besökta sammankomsten.
G. F.
Tekniska föreningen i Gävle
hade den 27 september anordnat en "Värmeteknisk
afton" vid dess sammanträde i hotell Baltics
festvåning. Den nya styrelsen har genom att till
behandling upptaga dagsaktuella frågor lagt föreningens
arbete på en bredare bas. Härtill har bidragit det
ekonomiska stöd, som lämnats föreningen av en del i
Gästrikeorten verksamma industrier genom att ansluta
sig som korporativa medlemmar.
Sedan föreningsangelägenheterna blivit
genomgångna, bl. a. beslöts att föreningen till jagaren Gävle
skulle skänka en skeppsklocka, vidtog föredragen. Till
aftonen hade inbjudits representanter för
byggnadsnämnderna i Sandviken och Gävle samt likaledes
representanter för fastighetsägareföreningarna och
byggmästareföreningen i Gävle, vilka även mött upp. Bland
övriga härvarande märktes förutom föreningens
medlemmar representanter för länsstyrelsen i Gävleborgs
län.
Kvällens första föredrag hölls av professor Låge
Malm, som talade över ämnet "alstring av värme i
industri och hushåll". Föredraget, som ingående behandlade
bränsleproblemet, beledsagades av skioptikonbilder.
Härefter talade arkitekt Axel Eeikssott om
"6yggna-ders värmebehov och konstruktionernas isolering". Detta
föredrag beledsagades även med skioptikonbilder.
Sedan man vid den följande diskussionen
konstaterat, att bränsleproblemet för bostadsuppvärmningen ej
var löst utan tarvade ytterligare utredning avtackades
föredragshållaren med hjärtliga applåder. Härefter
samlades medlemmar och inbjudna vid supébordet där
resten av kvällen förflöt på traditionsenligt sätt.
T. L.
Insänt
Flottans fartygstyper.
Sedan denna brännande fråga börjat ventileras i dessa
spalter, någonting som under nuvarande förhållanden ej
torde skada, då ju en sådan diskussion kan ge nya och
goda synpunkter, utan att det synes utåt vilka av dessa
som av vederbörande accepteras, skulle kanske
nedanstående funderingar kunna gagna den goda saken.
Det skall från början framhållas, att det här ej är
fråga om annat än ett utkast, som, om det befinnes
användbart, av dem det vederbör kan modifieras och
omstuvas.
Man kan genast konstatera, att slagfartygen om 25 000
—45 000 ton kunna vi icke bekämpa med artilleri å
övervattensfartyg.
Nästa grupp, de s. k. "fickslagskeppen" och
"washingtonkryssarna" samt alla lätta kryssaretyper kunna vi
börja reflektera på. Att lägga sig till med en
fartygstyp klart överlägsen fickslagskeppen torde leda ungefär
till japanernas nya skepp om ca 17 000 ton, vilket även
detta blir att sträcka sig för långt. Man får nog vara
glad om fartygen i detta hänseende kan spela ungefär
"Exeters" roll i slaget vid La Plata och i övrigt besegra
alla andra nu befintliga kryssare.
Alltså: Deplacement 11 000 à 11 500 ton.
Fart ca 33 knop.
Bestyckning 8—210 eller 6—240.
12 à 14—105 eller 10 à 8—132 à 138,
20—40.
Pansar 125/150/150.
Lämpligt antal torpedtuber samt flygplan med
katapult.
Fartyg av denna typ kunna med sina 33 knop eller
ev. högre fart, om sådan skulle kunna presteras, undvika
strid med slagskepp och även fickslagskepp, om så
skulle vara lämpligt.
Nästa typ skall kunna undvika strid med alla
kryssare efter att eventuellt ha givit ett tjuvnyp, men skall
kunna överlägset slå alla torpedkryssare och jagare.
Alltså någonting i stil med den italienska "Scipione
Africano".
Deplacement 3 600 à 3 700 ton.
Fart ca 40 knop.
Bestyckning 10 à 8—132 à 138, 16—40.
Pansar 40/60/60.
Lämpligt antal torpedtuber,
förslagsvis 8 à 9—530.
För ovanstående typer har principen "starkare än den
snabbaste och snabbare än den starkaste" hållits.
Kalibrar och pansartjocklekar ha angivits i
millimeter.
Hur jagarfrågan bör behandlas skall icke närmare
dryftas. I stort sett torde väl föreligga två alternativ,
antingen att förstärka "stadsjagartypen" så att
bestyck-ningen kan ökas med ytterligare en tolva, uppställd
enligt ingenjör Einar Wikanders förslag och med
luftvärnskanonernas antal ökat till 10 à 12, utan att förminska
antalet torpedtuber, varvid man torde få ett deplacement
av 1 300 à 1 400 ton eller att gå in för en mindre typ i
stil med Romulus-klassen, varvid dock deplacementet
borde ökas till ca 800 ton för att kunna utbyta 45 cm
torpedtuberna mot 53 cm och höja farten till 37 à 38
knop.
Man ställes då inför alternativen färre stora eller flera
små jagare, eller, vid konstant jagareantal, stora jagare
och färre större fartyg av förut skisserade typer eller
små jagare och flera större fartyg.
De största fartygen få vi bekämpa huvudsakligen med
u-båtar och minor. Alltså tillräckligt antal u-båtar, även
relativt stora sådana, samt snabba och effektiva
minut-läggare.
Uppmaning i största allmänhet:
Använd hellre pengarna till nya fartyg än att alltför
mycket flytta om kanoner och torpedtuber på befintliga,
relativt nybyggda fartyg.
470
15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
