Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 22 nov. 1941 - Den högre tekniska undervisningen - Etthundra år och femtio - A.-b. Götaverken, av ex. - A.-b. Scania-Vabis, av K. A. W. - Teknisk tidskrifts affärer, av Chefredaktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
tekniska ledarna nästan uteslutande utgöras av
personer, som avlagt doktoringenjörsexamen. Den
föreslagna tekniska licentiatexamen svarar nära mot
doktoringenjörsexamen i dessa länder och synes väl lämpa
sig även för detta ändamål. Enär den nya examen
sålunda kan vara ägnad att frambringa såväl
forskningsingenjörer som ingenjörer för krävande ställningar
inom andra områden av industriell verksamhet, vill
Svenska teknologföreningen varmt tillstyrka
inrättandet av en dylik examen, utformad i enlighet med
de sakkunnigas förslag.
Förslaget om inrättandet av 6 stipendier vid
Tekniska högskolan i Stockholm och 3 stipendier vid
Chalmers tekniska högskola, vart och ett å 5 000 kronor,
samt om anslag härtill för budgetåret 1942—43 får
föreningen likaledes livligt tillstyrka med uttalande av
sin förhoppning att antalet stipendier av detta slag
snart skall kunna betydligt ökas.
Slutligen vill föreningen också med
understrykande av frågans utomordentliga aktualitet på det
varmaste tillstyrka förslaget om två särskilda
reservationsanslag å resp. 100 000 och 50 000 kronor för
budgetåret 1942—43 för bedrivande av forskning vid
Tekniska högskolan i Stockholm resp. Chalmers tekniska
högskola. Fördelade på resp. fackavdelningar giva
dessa anslag ganska begränsade möjligheter, och om
forskningen verkligen skall kunna med framgång
bedrivas vid högskolorna och förefintliga institut skola
kunna fullt utnyttjas för forskningsändamål, lärer
inom kort en ökning av anslagen för ändamålet få
förutsättas. Med hänsyn till professorernas ökade
arbetsbörda och arbetsuppgifter torde även vara
nödvändigt att varje professor med naturvetenskapligt
laboratorium får en forskningsassistent till sitt förfogande."
Etthundra år och femtio.
Två industrijubileer hava nyss ägt rum i vårt land.
A.-b. Götaverken kunde den 14 november celebrera
100-årsdagen av sin tillblivelse och därmed ett
jubileum som ej blott göteborgarna utan fastmer hela vårt
land med stolthet hyllar.
Jubileet firades med en fest för de omkring 5 200
arbetarna och anställda, och det celebrerades därjämte
med en rad donationer på sammanlagt 200 000 kr. och
gratifikationer på 300 000 kr. Hela företaget var rikt
flaggsmyckat. På de höga kranarna och överhuvud
taget på alla byggnader med flaggstänger vajade
svenska flaggor, och de på varvet liggande fartygen
flaggade över topp.
Affärsförbindelser inom och utom landet bringade
bolaget sin hyllning, och de olika avdelningarnas
organisationer uppvaktade styrelsen. En överväldigande
mängd blommor anlände under dagens lopp.
De donationer varmed företaget hugfäste
100-års-jubileet äro: Götaverkens vilohem "Tryggestad" i
Lerum 25 000 kr., semesterön Knarrholmen (en tidigare
gåva till arbetarna av generalkonsul Axel Ax:son
Johnson) 50 000, semesterön Strandön vid Ljungskile
25 000, Befälets förening 25 000, Götaverkens
arbetares hjälpkassa 25 000, Tjänstemännens
idrottssammanslutning 5 000, Sjömanshemmet 5 000, Lundby
idrottsförening 2 000, Lundby barnhem 3 000,
Diakoniverksamhet i Lundby 3 000, Lundby jultomtar 3 000,
Lundby ungdomsgård 3 000, Chalmers tekniska
högskola 25 000, diverse 1 000 kr. Dessutom utdelades till
samtliga anställda gratifikationer till ett sammanlagt
belopp av 300 000 kr.
I november 1841 fick den till Sverige inflyttade
skotten Alexander Keiller av Kommerskollegium tillstånd
att vid Skeppsbron nedanför Stora Otterhällan i
Göteborg anlägga en större mekanisk verkstad och gjuteri
— Göteborgs mekaniska verkstad. Sitt första stora
arbete fick Keiller då han 1847 levererade alla
maskiner till Rosenlunds stora bomullsspinneri i
Göteborg. Samma år byggde han för kronan skrovet till
bogserångaren Kare. Det första fartygsbygget med
registreringsnummer var en kanalångare Arvika, som
gick emellan Glafsfjorden och Göteborg. Efter mitten
av 18 60-talet flyttades varvsrörelsen över till stranden
av Hisingen på Götaverkens nuvarande område, och i
samband därmed blev företaget aktiebolag.
Den 1 juli 1906 övertogs bolagets rörelse och
huvudsakliga egendom av det nybildade Göteborgs nya
verkstads a.-b., vars firmanamn 1917 ändrades till A.-b.
Götaverken. Det stora genombrottet kom 1912, då
verkstaden åtog sig byggandet av pansarskeppet Sverige.
Under de senaste 35 åren ha levererats sammanlagt
253 nybyggnader, därav 188 motorfartyg om 994 000
brt, 33 ångfartyg om 32 600 brt och 13 krigsfartyg
om 23 500 tons deplacement.
Verkstadens årsomsättning, som åren 1908—-11 höll
sig omkring 3 mill. kr., uppgick åren 1938—39 till 58
mill. kr.
Sven Almqvist, som var den nya regimens förste
verkställande direktör, lämnade denna befattning i
december 1910 vid 70 års ålder. Hugo Hammar övertog
då chefskapet och kvarstod på denna post till den 1 juli
1938, då dir. Ernst A. Hedén, som stått vid Hammars
sida ända från början, övertog ledningen. ex.
A.-b. Scania-Vabis firade den 15 november
femtioårsminnet av sitt ursprungsföretags, Vagnfabriks a.-b.
i Södertälje, tillkomst.
Till den enkla men anslående och välorganiserade
fest varmed bolaget högtidlighöll jubileet hade
inklusive bolagets tjänstemän närmare halvtannat tusental
gäster infunnit sig. Det var utomordentligt intressant
och glädjande att se, huru väl rustat företaget nu står
för sin viktiga produktion.
Maskinparken har väsentligt utökats och med få
undantag både föryngrats och förnyats, och den kanske
t. o. m. väl spatiösa planeringen — som emellertid
siktar på större arbetsuppgifter — har möjliggjorts
genom betydande tillbyggnader av verkstäderna.
Celebrerandet av 50-årsminnet hade, för att tala med
chefen, civilingenjör C. B. Nathorst, till uppgift att
sammanfatta vad som redan uträttats och bringa i
hågkomst de män som i företagets tjänst burit
arbetets tunga och fört verket framåt.
Så skedde även vid den utdelning av Kungl,
sällskapet Pro Patrias medaljer som därpå följde.
Icke mindre än 22 guldmedaljörer och 47
silvermedaljörer korades, med tjänstetider från 46 till 25 år.
överingenjör August Nilsson fick ur landshövding
Levinsons hand emottaga riddaretecknet av
Vasaorden, som han å konungens vägnar överlämnade.
Däremot saknade gästerna bland de närvarande
företagets chef under de hårda åren 1921—1940
civilingenjör G. Lindmark.
Det hade onekligen gjort ett gott intryck bland de
många övriga som bjödos denna dag, om företaget på
något märkbart sätt ihågkommit även denne om
bolagets grundläggande utveckling under besvärliga
förhållanden högt förtjänte ledare och chef.
K. A. W.
Teknisk tidskrifts affärer.
Allt emellanåt men framförallt i anslutning till
framläggandet av Svenska teknologföreningens
budgetförslag brukar Teknisk tidskrifts chefredaktör under
479 15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
