Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1941 Skyddet för sjömännens liv - Tekniska säkerhetsanordningar å handelsfartyg i krigstider, av E. Th. Christiansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Tekniska säkerhetsanordningar å
handelsfartyg i krigstider.
Av civilingeniör E. TH. CHRISTIANSSON.
De farofyllda förhållanden, under vilka vår
svenska sjöfart för närvarande måste bedrivas, ställa
utomordentliga krav på såväl den personliga som den
materiella beredskapen ombord på våra handelsfartyg
och ha medfört en mångfald försiktighetsåtgärder i
olika avseenden. Rederierna hava också med stor
ansvarskänsla och beredvillighet eftersträvat att på
bästa sätt utrusta sina fartyg för alla eventualiteter,
framför allt för att i möjligaste mån direkt hindra
förluster av människoliv men dessutom även för att
skydda fartygen och samtidigt därmed även indirekt
de ombordvarande.
Hand elssjöfartens folk och fartyg äro i pressen icke
ofta föremål för allmänhetens direkta intresse. I
regel utnyttjas de mest som stoff för romantik- eller
sensations journalistik; måhända få de numera även
en vänlig tanke i förbigående, då de under stora
risker bragt en värdefull last hem till ett av kriget
avspärrat hemland. Att vår egen tekniska fackpress
i dylikt sammanhang har velat i några fackartiklar
beröra en av de aktuellaste sjöfartsfrågorna,
nämligen fartygens säkerhetsanordningar i krigstid, torde
vara värt allt erkännande. Det kan måhända även
för mången anhörig till de sjöfarande — eller eljest
intresserad — vara lugnande att erfara vad i dessa
avseenden hittills åtgjorts. I det följande skola
därför några exempel härpå lämnas, huvudsakligen i den
mån de icke utgöra av lagen fordrade åtgärder för
räddandet av de ombordvarandes liv, vilka
anordningar avhandlas i en särskild artikel. Det kan
säkerligen också vara av intresse att veta något om
sådant, som redarna utöver gällande föreskrifter
frivilligt försökt introducera för att öka säkerheten till
sjöss under dessa orostider. Givetvis blir det i första
hand erfarenheterna från personal- och tekniska
avdelningarna inom Broströms rederikoncern, som här
komma att framläggas.
Först bör måhända framhållas att kritiska tider
som dessa alltid i hög grad inspirera uppfinnare av
olika valör, och den ansvariga tekniska ledningen
hos ett rederi har i regel ett aldrig sinande arbete
med att efter bästa omdöme försöka sovra de
oavbrutet framlagda "patenten". De hava under
tidernas lopp frambragts i ett oändligt antal variationer
utan att dock hittills resultera i hundraprocentigt
säkra eller idealiska lösningar av problemen.
Motorlivbåtar.
Fartygens livbåtar framdrivas i regel medelst åror
eller segel. De första krigsårens fartygssänkningar
uppvisade emellertid många fall, då en motordriven
båt skulle hava varit utomordentligt värdefull. Våra
rederier beslöto därför utrusta de fartyg, där så
lämpligen kunde ske, med en speciellt för ändamålet
konstruerad och byggd motorlivbåt utöver de i lagen
föreskrivna vanliga livbåtarna.
Eftersom båten icke endast skulle vara bärig,
osänkbar och sjösäker utan även lättmanövrerad
ritades båten med kosterbåten och öresundssnipan som
förebilder. För att kunna användas på flertalet
fartyg dimensionerades båten för 24 man. Den gjordes
bred och stabil, med höga fribord, rikliga lufttankar
och försågs dessutom med kraftig korkfender runt
hela båten. Ett segeldukskapell på uppfällbara
suff-lettbågar skänker skydd mot överbrytande sjö och
vind. Fullständig livbåtsutrustning i alla avseenden
finnes ombord. Motorn utgöres av en 10 hk
bensin-eller råoljemotor, innesluten i vattentät plåtkåpa.
Hittills ha över 40 båtar av denna standardiserade
typ blivit beställda av våra rederier, och ett 30-tal
äro redan installerade ombord. För att öka
säkerheten i den händelse fartyget genom krigsorsak skulle
exempelvis bliva skadat midskepps, där de
föreskrivna livbåtarna vanligtvis äro placerade, hava
motorlivbåtarna placerats så långt bort som möjligt
från de andra livbåtarna och vanligtvis på
överbyggnad längst akterut i fartyget. Tillfredsställelsen med
dessa båtar har varit mycket stor, och även som
kommunikationsbåt i fredstid torde båttypen vara
väl lämpad.
• I krigstider och speciellt vid passerande av
farozoner hållas i enlighet med förordningarna såväl
livbåtar som den extra motorlivbåten utsvängda,
hängande i sina dävertar, vilket ifråga om den urgamla
diskussionen om däverttyper kan förtjäna påpekas.
Under dylika förhållanden äro nämligen de vanliga
rundjärnsdävertarna jämställda med
patentdävertar-na, vilkas största förtjänster ligga i den snabba och
säkra utsvängningen av båtarna.
Livräddningsdr akten.
Redan under förra världskriget framkom tanken
på en gummiskyddsdräkt, så beskaffad att en person
i upprätt ställning skulle kunna flyta iförd
densamma. Utförandet sammanföll med de nu använda
typerna, och liksom i fråga om dessa var egentligen
Fig. 1. Broströmskoncernens standardiserade motorlivbåt.
22 nov. 1941
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
