Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1941 - Patent- och registreringsverket femtio år, av Nils E. Avelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 49 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 6 DEC.
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 1
INNEHÅLL: Patent- och registreringsverket femtio àr, av förste byrådirektör Nils E. Avelius. —
Till Patentverkets 50 år, en återblick av Henrik Gustaf Tisell. — Uppfinnareverksamheten 1920—1939,
av Henrik Gustaf Tisell. — TNC. — Notiser. -— Insänt. — Sammanträden.
Patent- och registreringsverket femtio år.
Av förste byråingenjören NILS E. AVELIUS.
Vårt svenska patentverk har vid kommande
årsskifte ägt bestånd i femtio år som självständigt
ämbetsverk. Med anledning härav öppnas den 6
december 1941 i Tekniska museet en
jubileumsutställning, som är avsedd att belysa utvecklingen av
verkets arbetsområden och deras betydelse för
näringslivet i vårt land.
Vidare utkommer i dessa dagar Patentverkets
minnesskrift på omkring 400 sidor, vilken består av
bidrag lämnade av ett stort antal nuvarande och
förutvarande befattningshavare i olika grader i verket.
Minnesskriften innehåller tekniska, patenträttsliga
och verkshistoriska uppsatser och därjämte ett
porträttarkiv med över 450 bilder av nuvarande och f. d.
tjänstemän.
Vår nuvarande patentförordning tillkom år 1884.
Behandlingen av patentärendena, som tidigare åvilat
kommerskollegium direkt, förlades fr. o. m. år 1885
till en särskild byrå inom kollegiet benämnd "Kongl,
patentbyrån". Greve Hugo Hamilton, som nedlagt ett
betydelsefullt arbete på patentförordningens
utformning, blev byråns chef. Föreståndare för byråns
tekniska avdelning blev S. A. Andrée, den sedermera så
kände nordpolsfararen. Han erhöll fr. o. m. år 1886
titeln överingenjör. Byrån fick även hand om
registrering av varumärken, som reglerades genom en år
1884 utfärdad varumärkeslag. I samband härmed
överfördes järnstämplarna, inalles 1746 st., från
kommerskollegii stämpelbok till varumärkesregistret.
Byråns ställning inom kommerskollegiet var
mycket självständig. Kollegiets president hade i
huvudsak endast att övervaka, att byråns tjänstemän skötte
sina åligganden, men deltog ej i behandlingen av
byråns ärenden. Byrån hade sålunda egna
räkenskaper, vilka under första året i likhet med patent- och
varumärkesregistren måste föras av Hamilton själv.
I den nya patentförordningen hade icke direkt
av-setts, att nyhetsgranskning av de ingivna
patentansökningarna skulle äga rum. I stället hade man tänkt
sig ett anmälningsförfarande kombinerat med
uppbud, dvs. att en ansökning kungjordes till
allmänhetens kännedom, innan patent utfärdades. Dock ägde
byrån avslå en ansökning, om uppfinningen
uppenbarligen ej vore ny. Redan från sin tillblivelse
bemödade sig byrån emellertid om att verkställa
förprövning av uppfinningarnas nyhet före uppbudet.
Anledningen till att ett självständigt patentverk
ej skapades år 1885 var vissa tvivel på att verket
skulle ekonomiskt bära sig. De nya förhållandena
stimulerade emellertid uppfinnarväsendet i hög grad.
Antalet patentansökningar ökades på en gång med
bortåt 50 % och visade även därefter en stadig
stegring. I samband med en omorganisation av
kommerskollegiet i början av 1890-talet skildes därför
patentbyrån från kollegiet och blev ett självständigt
ämbetsverk fr. o. m. år 1892. Någon mera väsentlig
ändring av arbetsformerna medförde ej detta. Verket
fick t. o. m. bibehålla sitt gamla namn, ehuru ordet
"byrå" knappast ansågs lämpligt för ett fristående
verk och dessutom föranledde förväxlingar med
privata patentbyråer, som bedrevo ombudsverksamhet.
Genom lagen om aktiebolag m. m. år 1895
utvidgades kontrollen över bolagen och de ålades en
vidsträckt anmälningsskyldighet. Patentbyrån hade
fr. o. m. år 1896 fått sin benämning ändrad till Kungl,
patent- och registreringsverket, och detta verk blev
fr. o. m. år 1897 myndighet även för
aktiebolagsregistreringen, som omhändertogs av en nytillkommen
bolagsavdelning inom verket.
Fr. o. m. år 1900 fick verket dessutom hand om
ärenden rörande skydd för vissa mönster och
modeller enligt en år 1899 tillkommen lag. Vidare blev
verket fr. o. m. år 1904 registreringsmyndighet för
ömsesidiga försäkringsbolag och solidariska
bankbolag. Någon mera väsentlig ändring av verkets
arbetsuppgifter har ej inträtt sedermera.
Omfattningen av dem har emellertid visat en kraftig tillväxt.
Sålunda har antalet patentansökningar växt från
omkr. 600 à 700 i mitten av 1880-talet till det
tio-faldiga under de senaste åren.
Fr. o. m. år 1899 uppfördes verket på ordinarie
stat. Vid denna tid voro bortåt ett 60-tal
tjänstemän anställda, men endast 19 ordinarie befattningar
inrättades. År 1914, då personalen växt till ett
100-tal tjänstemän, företogs en välbehövlig
omorganisation av patent- och varumärkesavdelningarna.
Bolagsavdelningen fick sin definitiva organisation
först fr. o. m. år 1920. År 1931 vidtogos vissa
ändringar, särskilt å patentavdelningarna, och en
be-svärsavdelning tillkom som mellaninstans mellan
nämnda avdelningar och regeringsrätten. För ett par
år sedan uppgick verkets personal till ca 190 per-
509 13 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
