- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
521

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1941 - Perspektivfönstret exploateras, av K. A. W. - TNC, av J. W. - Notiser - Säregen belysningsanordning - Svenska regulatorer till finska nickelgruvor, av r.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Perspektivfönstret
exploateras.

Det av byggmästare Erie Sigfr. Persson i Malmö
konstruerade s. k. Perspektivfönstret har redan sedan fem à
sex år låtit tala om sig, och det har också i stor
omfattning accepterats av herrar arkitekter och
byggnadsingenjörer som en elegant och förträfflig lösning av
fönster- och fönsterventilationsproblemet i den nutida
byggnadskroppen. De år som förflutit sedan
byggmästare Persson först introducerade
perspektivfönstret hava använts väl till dess utveckling, och vid den
demonstration av den nuvarande utformningen av
konstruktionen, som den 28 november ägde rum i
Stockholm, var det glädjande att se, vilken fullgången
standardprodukt Perspektivfönstret nu utvecklats till.
Svenska cellulosabolaget har övertagit exploateringen
av detta fönster i Sverige och för ändamålet bildat ett
speciellt bolag, Sundsvalls perspektivfönster a.-b.
Bolaget har i Kubikenborg invid Sundsvall målmedvetet
inrättat sig för storproduktion av denna vara, som med
visshet kommer att bliva en ny standardartikel för
svensk träförädlingsindustri och få en betydande
avsättning.

Intressant är att se huru fönsterkonstruktionen
utvecklats i väl ett 50-tal konstruktionsetapper för att
nu i högst förenklad men också förklarad form
tillfredsställa de högsta fordringar på detta
byggnadselement. En mycket tilltalande detalj är huru
perspek-tivjalusin utformats.

Byggmästare Persson, men även svensk
husbyggnadskonst, är att gratulera till att hans geniala
fönsterkonstruktion nu kommit till målmedveten exploatering
i den dådkraftiga svenska cellulosakoncernens händer
till fromma för svensk husbyggnadsteknik och
arkitektur.

K. A. W.

TM C

Långa uttryck löpa fara att tappa bort väsentliga
beståndsdelar, om de komma till flitig användning. I
talspråket kan detta i och för sig vara ursäktligt, men
talspråket drar ofta med sig skriftspråket, och resultatet
kan bli att det stympade uttrycket dyker upp i
sammanhang där fordran på noggrannhet är eller borde vara
mycket sträng.

Ett nära till hands liggande exempel är den vanliga
måttenheten för hastighet när det gäller fordon,
kilometer per timme. Det är så mycket enklare att säga
"50 kilometers hastighet" än att säga "en hastighet av
50 kilometer per timme". Resultatet har blivit att man
i mycket stor utsträckning förkortar enhetens namn
till "kilometer", utan angivande av tidsenheten timme.
På samma sätt talar och skriver man om "varv", med
utelämnande av per minut, och om "perioder", med
utelämnande av per sekund. Förutsättningen för att man
skall bli förstådd är att omgivningen vet, att
tidsenheten i de tre fallen är timme, minut och sekund.

Från stympningen av termen är steget inte långt till
stympning av beteckningen. I stället för km/h, den
internationella beteckningen för kilometer per timme,
skriver man helt enkelt km. På våra vägskyltar anger
km omväxlande väglängd och hastighet; ibland kan man
tveka om vilkendera betydelsen som avses. Framför
allt av bokstavsbeteckningarna med deras matematiska

karaktär måste man fordra korrekthet, utan minsta
prutning. Man kan inte skylla på att km/h är så
mycket längre än km. Snarare klämmer väl skon på den
punkten att man själv är obekant eller rädd för andras
obekantskap med beteckningen h för timme. Denna
beteckning är dock internationell och borde därför
inpräntas i envar. Och skulle någon misstyda km/h som
"kilometers hastighet", så är ingen skada skedd.
Huvudsaken är att den korrekta beteckningen blir använd. —
Misstanken, att vägskyltarna uppsatts av personer som
över huvud taget inte veta vad måttenheten har för
namn, får man hoppas vara ogrundad.

En annan alltför vanlig felaktig benämning är
"sekundmeter", även den avseende en enhet för hastighet.
Enligt gängse regler för fysikaliska storheters benämning
skulle detta ord innebära en multiplikation av tid och
väg, liksom kilowattimme innebär en produkt av effekt
och tid. Nu är det emellertid fråga om en kvot,
nämligen väg dividerad med tid, och namnet skall då enligt
gällande regler vara meter per sekund och beteckningen
m/s; den oriktiga beteckningen "sm" förekommer också
men är dessbättre ovanlig. Att säga sekundmeter är
lika felaktigt som att säga meterkilogram i stället för
kilogram per meter, t. e. i fråga om vikten av
stångmaterial.

I samma stil som sekundmeter äro också
"sekundkubikmeter", "minutvarv" och "minutliter"
konstruerade; de böra utrensas ur såväl talspråk som skriftspråk.

J. W.

Notiser

Säregen belysningsanordning. I den italienska
staden Cunéo i Piemonte hade man planerat att ordna
belysningen av ett runt torg med ungefär 160 m
genomskärning genom att ställa upp femton belysningsstolpar
med en sammanlagd ljusstyrka av 20 500 dekalumen.

Av ljustekniska och estetiska skäl beslöt man sig i
stället för att mitt på torget resa en enda väldig stolpe.
Denna som är rörformig med en innerdiameter av 65 cm
och en ytterdiameter av 220 cm avsmalnande till 90 cm
utfördes i armerad betong med den aktningsvärda
höjden av 55 m (Katarinahissen i Stockholm är ungefär
40 m). Toppen av stolpen erhöll formen av en skärm
med över 5 m diameter vilken bär upp tio glödlampor
om 2 500 dekalumen vardera och som har försetts med
en reflektor, sammansatt av 270 plana speglar.
Likformigheten uppgår på själva torget till 2,0 à 4,4 lux och
på körbanan till 3,6 à 4,4 lux. Den är alltså mycket
stor.

Svenska regulatorer till finska nickelgruvor. Uppe
i Kolosjoki i nordligaste Finland, ca 5 mil från
Ishavskusten är det stora finska bolaget Petsamon Nikkeli
OY f. n. i färd med att för sina tjänstemän och
arbetare i egen regi bygga en hel stad, avsedd att hysa
omkring 3 000 invånare. Hela bebyggelsen blir
ultramodern och är redan till stor del färdig. Den omfattar
bl. a. sjukhus, sporthallar, arbetarrestaurang med
hel-elektrifierat kök m. m.

På grund av de långa transportvägarna, f. n. 470 km
med lastbil från Rovaniemi, och den ungefär tio och
en halv månad långa eldningssäsongen bli
bränslekostnaderna så höga, att det ur arbets- och
bränslebespa-ringssynpunkt har visat sig nödvändigt att driva
automatiseringen av värmeanläggningarna till det yttersta.
Glädjande nog har i dagarna en svensk firma fått i
uppdrag att utföra detta stora, för nordiska
förhållanden enastående automatiseringsarbete, vilket kan
väntas få många efterföljare med den tendens till större,

13 dec. 1941

521

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free